Kursen ger en översikt över biogeografi, klassificering och artkännedom hos svampar, kärlväxter, ryggradslösa djur, groddjur, kräldjur, och däggdjur. Vidare praktiseras metoder för inventering och insamling av terrestra arter och organismgrupper. Kopplingen mellan miljökvalitetsmål och miljöövervakningsprogram belyses. Under kursen genomförs ett projekt för att träna planering och genomförande av en biologisk inventering. I projektet praktiseras given teori, artkunskap och skriftlig redovisning..
Kursen indelas i följande moment:
Moment 1, Artkunskap och metoder för inventerings- och miljöövervakningsprojekt, 5,5 högskolepoäng Under momentet tränas identifiering av svampar, kärlväxter och ryggradslösa djur med hjälp av bestämningslitteratur. Vidare behandlas biologi, biogeografi och klassificering av groddjur, kräldjur och däggdjur. De Svenska naturtyperna beskriv och fältstudier bedrivs i följande naturtyper: skog, myr, äng och parkmiljöer. Momentet ger även en översikt av olika typer av inventeringsmetoder för växter och djur. Vidare ges en översikt av de EU-direktiv och nationella mål som styr inventerings- och miljöövervakningsverksamheten i Sverige och hur dessa mål implementeras på regional nivå. Momentet innehåller även en översikt av de nationella övervakningsprogrammen. Slutligen ges information om vilka etiska regler som gäller för ekologiska undersökningar.
Moment 2, Kvantifieringsprojekt, 2 högskolepoäng Momenten består av ett projektarbete som utförs i grupp. Syftet är att kvantifiera och jämföra en organismgrupps täthet/biomassa, och/eller artantal mellan olika miljöer. Redovisning av projektarbetet sker genom en skriftlig rapport i vetenskaplig form.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenterna kunna: Moment 1 - identifiera de i norra Sverige förekommande arterna av svampar, kärlväxter och ryggradslösa djur genom att använda bestämningslitteratur. - översiktligt beskriva groddjurens, kräldjurens och däggdjurens biogeografi och klassificering. - beskriva särdragen hos de Svenska naturtyperna - beskriva hur EU-direktiv och nationella mål styr inventerings- och övervakningsverksamheten i Sverige. - beskriva vilka nationella miljöövervakningsprojekt som utförs. - beskriva vilka etiska regler som gäller för ekologiska undersökningar.
Moment 2 - tillämpa några vanliga metoder för kvantitativ skattning av växt- och djurpopulationer. - tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt vid planering och analys av data insamlat i fält. - kunna skriva en vetenskaplig rapport.
Behörighetskrav
30 hp biologi, varav 15 hp ekologi och 3,5 hp statistik eller motsvarande kunskaper
Undervisningens upplägg
Undervisningen omfattar föreläsningar, fältdemonstrationer, övningsuppgifter och ett projekt som utförs i grupp. Fältdemonstrationer, övningsuppgifter och projekt är obligatoriska.
Examination
Kursens första moment består av teori och praktiska övningar. För att få godkänt på moment ett krävs att övningarna som markerats som inlämningsuppgifter lämnats in och blivit godkända. Teorin examineras genom skriftlig tentamen. Betygsskalan för moment ett är Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
Kursens andra moment, kvantifieringsprojektet, examineras utifrån den skriftliga rapporten. Betygsskalan för moment två är Underkänd (U) och Godkänd (G).
Betyget för helkurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten för momenten och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.
Studerande som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
