Kursen behandlar de abiotiska och biotiska förutsättningarna för skogens förnyelse, tillväxt och dynamik. Fokus är på boreala skogar i Norden, men även tempererade och tropiska skogar tas upp. Kursen indelas i följande moment:
Moment 1, Skogsekologisk teori, 9 högskolepoäng Momentet syftar till att ge en fördjupad förståelse för de funktionella sambanden mellan mark, klimat, flora och fauna i skogsekosystem. För att underlätta förståelsen studeras skogens fördelning längs gradienter i näringstillgång, markfuktighet, störningsgrad, klimat och geografiskt läge. Momentet delas in i följande avsnitt.
Vegetationsekologi 3 högskolepoäng. Syftet är att ge fördjupad kunskap om skogsvegetationens struktur och funktion samt dess variation i tid och rum. Avsnittet omfattar skogsproduktion, nedbrytning, störningars (särskilt skogseldens) betydelse, succession, postglacial utveckling, trädarters ekologi, skogstyper, markvegetation och epifyter. Särskild vikt läggs vid skillnader mellan natur- och kulturskogar samt restaurering av skogsekosystem baserad på naturlig variation.
Abiotiska faktorer och interaktioner, 3 högskolepoäng. I avsnittet ingår marklära och meteorologi. I markläran behandlas grundläggande markfaktorers betydelse för skogens och markvegetationens sammansättning och tillväxt. Ingående moment är geologi, hydrologi, markfysik, markkemi, jordmåner, nedbrytning, kvävedynamik samt effekter av skogsbruksåtgärder och annan miljöpåverkan på markekosystemet. I meteorologin behandlas klimatfaktorers betydelse för skogens tillväxt, dynamik och skador. Skogsmeteorologiska begrepp och arbetsmetoder presenteras. Energiutbytet mellan vegetation och atmosfär behandlas liksom mikrometeorologiska processer i skogsterräng.
Biotiska faktorer och interaktioner 3 högskolepoäng. I avsnittet ingår skoglig zooekologi, entomologi och mykologi. I zooekologin ingår faunans sammansättning, anpassningar till nordligt klimat och betydelse för skogens struktur och funktion, inklusive deras roll som störningsfaktorer och skadegörare. Entomologin behandlar insekters betydelse i skogsekosystem, skogsinsekters närings- och populationsbiologi, viktiga skadeinsekter, introducerade arter och faunavård. Mykologin behandlar svampars funktion i skogen, svampgruppers näringsstrategier och spridningsbiologi, nedbrytare, parasitsvampar, mykorrhiza, viktiga skadesvampar, lavar, indikatorarter och naturvård.
Moment 2, Exkursioner i boreal skog, 3 högskolepoäng Momentet syftar till en fördjupad förståelse av sambanden mellan mark, klimat, föryngring, produktion, störningar, flora och fauna i boreala skogar. Det ingår en flerdagars exkursion till typiska exempel på naturliga och brukade skogar på olika typer av mark och med olika störningsregim. Särskild fokus läggs vid att förstå skogseldens betydelse samt att belysa skogsträds och andra funktionellt viktiga arters roll i skogsekosystemet. Exempel visas på hur skogsbruk påverkar biologisk mångfald samt på indikator- och rödlistade arter. Under exkursionerna demonstreras och tränas metoder i skoglig inventeringsmetodik och artbestämning av växter. Fältexperiment med aktuell skogsekologisk forskning besöks.
Moment 3 Fältprojekt, 3 högskolepoäng Inom projektet utförs en fältundersökning för att besvara en ekologisk frågeställning omfattande sambanden mellan markförhållanden, skogsstruktur, markvegetation och djurpopulationer. Momentet omfattar planering, litteratursökning, insamling av fältdata, bearbetning, sammanställning, kritisk analys och värdering av erhållna resultat. Projektet redovisas såväl muntligt som skriftligt, utformat som ett manus skrivet på engelska för en vetenskaplig tidskrift.
Förväntade studieresultat
Efter avklarad kurs skall studenten kunna: * Beskriva och förklara de faktorer och processer (särskilt störningsregimer) som reglerar skogsvegetationens struktur och funktion samt dess variation i tid och rum. * Beskriva och förklara interaktioner mellan markfaktorer, meteorologiska faktorer och skogens produktion och dynamik. * Beskriva och förklara interaktioner mellan biotiska faktorer (djur, svampar) och skogens struktur och funktion. * Tillämpa vanliga metoder för att inventera skog och skogsvegetation. * Planera, genomföra, bearbeta, sammanställa, kritiskt analysera och värdera erhållna resultat från en skogsekologisk fältinventering samt att redovisa resultaten skriftligt och muntligt. * Beskriva arbetsmetoder inom skogsekologisk forskning. * Kritiskt kunna granska och analysera vetenskapliga uppsatser inom skogsekologi.
Behörighetskrav
Univ: 120 hp varav 60hp i biologi inklusive 15hp inom ekologi eller 60 hp geovetenskap/naturgeografi samt 15 hp ekologi, eller motsvarande kunskaper.
En A.
Undervisningens upplägg
Undervisningen sker i form av föreläsningar, demonstrationer, utvärdering av vetenskapliga artiklar, exkursioner och projektarbete. Undervisningen sker på engelska.
Examination
Exkursionerna och där ingående fältövningar är obligatoriska. De examineras genom presentation direkt i skogen. Betyg som ges är underkänd och godkänd. Projektarbetet examineras genom en skriftlig rapport utformad som en vetenskaplig artikel och muntlig redovisning. Betyg som ges är underkänd och godkänd. Teorimomentet avslutas med ett skriftligt prov i tre delar där tillhörande FSR examineras. För godkänt på teorimomentet krävs godkänt på delarna: vegetationsekologi, abiotiska faktorer och biotiska faktorer. Betyg som ges på teorimomentet och på hel kurs är underkänd, godkänd och väl godkänd.
Studerande som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Övriga föreskrifter
Till kursplanen finns ett kursplanetillägg daterat 130301
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
