Under ekologin studeras processer och interaktioner i ekologiska samhällen och ekosystem. I detta ingår studier av födovävar och trofiska interaktioner i terrestra och akvatiska ekosystem och den biologiska diversitetens funktion. Vidare behandlas grundläggande bevarandebiologi samt tillämpningar av ekologisk teori. Systematiken behandlar livets utveckling och organismernas släktskap. Huvuddragen i eukaryoternas evolution och grunderna för systematikens teoribildning behandlas och tillämpas på fr a landväxter, svampar och djur. En individuell fördjupning görs inom någon utvald del av systematiken. Kunskaperna från de teoretiska inslagen under kursen tillämpas under exkursioner, övningar och laborationer.
Kursen indelas i följande moment:
Moment 1, Ekologi, 5,5 högskolepoäng. Under momentet studeras organismers funktion i födovävar, energiflöden i ekologiska samhällen och interaktioner mellan olika nivåer i näringskedjan (trofiska interaktioner). Vidare behandlas den biologiska diversitetens funktion samt grundläggande bevarandebiologi. I avsnittet studeras även hur ekologisk teori tillämpas i praktiken, ex. vid skörd och skadedjursbekämpning. I avsnittet ingår en fältkurs där arter och födovävar i brackvattenmiljö studeras.
Moment 2, Systematik, 7 högskolepoäng. Detta moment behandlar grunderna för systematik, dvs taxonomi, klassificering, nomenklatur och fylogeni, vilka tillämpas på de eukaryota organismerna, framförallt landväxter, svampar och djur. Bakterier, encelliga eukaryoters och algers evolution och mångfald studeras mer övergripande. Momentet redogör för grovstrukturen på livets träd och ger därigenom det skelett på vilket all övrig biologisk kunskap skall placeras in. Momentet kombinerar kunskap från olika ämnen som paleontologi, embryologi, samt traditionell och molekylär systematik.
Momentet delas in i följande avsnitt:
Avsnitt 1, Prokaryoter och eukaryota organismer förutom djur, 2,5 högskolepoäng. Avsnittet behandlar naturvetenskapliga teorier om prokaryota och eukaryota cellers uppkomst och ger en översikt av diversiteten och fylogenin inom de eukaryota organismerna, med tonvikt på svampar och landväxter. Bakterier, arkéer, encelliga eukaryoter och alger behandlas mer övergripande. Regler för vetenskaplig namngivning inom botaniken behandlas. Morfologiska och anatomiska studier av representanter från organismgrupperna bedrivs i laboratoriet och ger viss färdighet i mikroskopiering.
Avsnitt 2, Djurriket, 3,5 högskolepoäng. Grunderna för en modern klassificering av djurriket gås igenom. Djurens anpassningar till olika levnadssätt och miljöer exemplifieras. Djurens evolution belyses utifrån deras släktskap och fossila historia. Regler för vetenskaplig namngivning inom zoologin behandlas. De praktiska momenten omfattar bl a studier av makroskopiska djurpreparat samt dissektioner av utvalda djur.
Avsnitt3, Fågelfaunistik 1 högskolepoäng. Under avsnittet tränas identifieringar av fåglar i fält med hjälp av bestämningslitteratur.
Moment 3, Fördjupningsuppgift systematik, 2,5 högskolepoäng. Under detta moment görs en individuell fördjupning inom någon utvald del av systematikens ämnesområde. Valet av delämne anges av, eller skall godkännas av, kursansvarig lärare. Arbetet med uppgiften skall innefatta litteratursökning, källvärdering samt hantering av referenser. Fördjupningsuppgiften redovisas muntligt och skriftligt. I detta ingår att muntligt opponera på ett annat arbete.
Förväntade studieresultat
Moment 1 * Beskriva olika typer av födovävar, * beskriva och förklara hur trofiska interaktioner kan påverka födovävar, * beskriva och förklara vilka ekosystemprocesser som påverkas av artrikedom, samt kunna förklara grundläggande bevarandebiologiska problem * redogöra för hur ekologisk teori kan tillämpas i praktiken, * ge exempel på hur hypoteser rörande ekologiska processer kan testas empiriskt, * inhämta, bearbeta och i dialog med målgruppen redovisa ekologisk information,
Moment 2 * tillämpa reglerna för vetenskaplig namngivning av taxa inom botanik och zoologi, * förstå några centrala delar av systematikens teoribildning och känna till några av de viktigaste arbetsmetoderna, * redogöra för prokaryota och eukaryota cellers uppkomst och utveckling samt översiktligt beskriva de encelliga organismernas mångfald * karakterisera och identifiera de flercelliga eukaryoternas huvudgrupper med tonvikt på landväxter, svampar och djur samt göra evolutionära jämförelser * identifiera arter av fåglar i fält, * inhämta, bearbeta och i dialog med målgruppen redovisa systematisk information,
Moment 3 * planera, utföra, skriftligt och muntligt redovisa ett individuellt arbete inom systematik, * kritiskt granska och muntligt opponera på ett motsvarande arbete.
Behörighetskrav
Univ: 15hp biologi innefattande kurserna Klimatförändringar (biologi) 5BI096 och Naturens mångfald (biologi) 5BI095 eller Ekologi A 5BI012, eller motsvarande kunskaper
Undervisningens upplägg
Undervisningen innefattar föreläsningar, övningar, gruppdiskussioner, projektarbeten, rapportskrivning och fältstudier. Övningar, projektarbeten, och fältstudier är obligatoriska. Dessa lär ut metoder och arbetssätt som senare är nödvändiga i arbetslivet.
Examination
Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina, dels genom muntlig och/eller skriftlig redovisning av individuell fördjupningsuppgift, projektarbeten och fältstudier. På skriftliga tentamina samt den individuella fördjupningsuppgiften sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På projektarbeten i grupp och fältstudier ges endast betygen underkänd (U) eller godkänd (G). På momenten 1, 2 och 3 liksom på hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.
Studerande, som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
