Kursen tar upp ekologiska, populationsgenetiska, evolutionära och bevarandebiologiska frågeställningar där molekylära metoder är särskilt lämpliga. En inblick ges i det praktiska användandet av dessa metoder samt hur data analyseras. Biodiversitet samt ekologiska och evolutionära processer på olika organisationsnivåer studeras genom att behandla identifiering av individer och arter med hjälp av molekylära metoder, faderskapsanalyser, populationsstruktur, fylogenier samt eko-och samhällsgenomik (eco- and community genomics). Tillämpningar inom bevarandebiologi, växtförädling och övervakning av genetiskt modifierade organismer tas upp. Kursen indelas i tre moment: Moment 1, Molekylära metoder i praktiken, 3 hp I momentet ingår provtagning och extraktion av DNA från växter, djur och mikroorganismer, användning av vanliga metoder för mättning av genetisk variation, hantering av bioinformatiska databaser, primer design och laboration med PCR amplifiering och sekvensering. Moment 2, Teorier, analys och tolkning av molekylära data kopplat till ekologiska, genetiska och evolutionära frågeställningar samt tillämpningar 8 hp. Momentet behandlar hur man detekterar och utvärderar genetiska variationer på olika nivåer (allelvariation, variation inom och mellan individer, populationer och arter), hur olika ekologiska och evolutionära processer påverkar genetisk variation, samt praktisk databehandling av resultat, kopplat till ekologisk, evolutionär och populationsgenetisk teori inklusive faderskapsanalyser, populationsstrukturer, och fylogeografiska analyser. Samhällsgenomik och genmodifiering/bioteknik och förädling är några tillämpningar som står i fokus under detta moment. Den politiska kontexten samt riskbedömningsgrunder tas också upp. Moment 3, Fördjupningsprojekt, 4 hp. Ett projekt (i grupper av 2-3 studenter) utförs under kursens gång, heltid vid kursens sista två veckor. Studenten tilldelas ett projekt från ett antal som presenteras i kursens början, molekylära data samlas in, bearbetas och tolkas. Arbetet med uppgiften skall innefatta litteratursökning, formulering av frågeställning, analys, kritisk argumentation och bevisning samt skrivande av en rapport. Uppgiften redovisas även muntligt.
Förväntade studieresultat
Efter avklarad kurs skall studenten kunna: - Formulera ekologiska, evolutionära, populationsgenetiska och andra biologiska frågeställningar där molekylära analyser är särskilt lämpade - Behärska grunderna för olika typer av molekylära metoder som används för att detektera och analysera genetisk variation inom och mellan individer, populationer och arter (examineras via laborationer) - Visa kunskap om några typer av bioinformatiska databaser - Behärska grundläggande statistisk analys av molekylära data kopplat till ekologisk, evolutionär och populationsgenetisk teori inklusive faderskapsanalys, populationsstruktur och fylogeografiskanalys. - - Arbeta självständigt samt i samverkan med andra för att formulera frågeställningar där molekylärbiologiska analyser är lämpade - Arbeta självständigt samt i samverkan med andra för att kritiskt argumentera kring frågeställningar där molekylärbiologiska analyser är lämpade - Arbeta självständigt samt i samverkan med andra för att analysera frågeställningar där molekylärbiologiska analyser är lämpade
Behörighetskrav
Univ: 120 hp varav 60 hp i biologi och/eller i molekylärbiologi, 30 hp av dessa 60 hp ska vara inom ekologi, genetik, fysiologi och/eller cellbiologi, eller motsvarande kunskaper.
En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.
Undervisningens upplägg
Undervisningen innefattar föreläsningar, laborationer, datalaborationer, seminarier, grupparbete och/eller enskilda arbete samt fördjupningsarbete som redovisas skriftligt och muntligt. En eftermiddag per vecka avsätts för grupparbete och eventuellt projektarbete. Deltagande i laborationer, datalaborationer, seminarier samt grupparbete är obligatoriskt. Undervisningen är delvis av problemorienterad karaktär.
Examination
Kursen examineras på följande vis: Kunskapskontroll av Moment 1 sker genom skriftliga laborationsrapporter som ska följa god vetenskaplig sed. Moment 2 examineras genom aktivitet på och skriftliga redovisningar av grupparbete samt en skriftlig tentamen vid kursens slut. Moment 3 examineras genom en skriftlig vetenskaplig rapport som även redovisas muntligt samt genom opposition av andra studenters vetenskapliga rapporter. På skriftliga tentamina och fördjupningsuppgifter sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Studerande som underkänts har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Övriga föreskrifter
Till kursplanen hör ett kursplanetillägg, tillstyrkt av kursplanegruppen vid EMG 2012-02-22
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
