Kursen behandlar grundläggande biologi hos svenska sötvattensfiskar, såsom betydelsen av storleksstruktur hos fiskar, samt tillämpningen av dessa kunskaper i fiskevårdande arbete. Vidare behandlas svenska sjöars och rinnande vattens ekologi. Provtagning för mätning av kemiska och fysikaliska förhållanden i en sjö, samt provtagning av de organismsamhällen som finns i en sjö gås igenom och tränas. Kursen är indelad i två moment.
Moment 1. Grundläggande teori och metodik, 10 högskolepoäng
Momentet delas in i följande avsnitt:
Avsnitt 1, Introduktion till sjöars och vattendrags ekologi
I detta avsnitt ingår förutom en genomgång av grundläggande ekologiska förhållanden i svenska sötvattenssystem även praktiska övningar som bestämning av en sjös näringsstatus, pH, syrehalt, siktdjup och liknande beskrivande variabler. Även en genomgång av grundläggande fiskfysiologi samt artkunskap om de viktigaste svenska fiskarna ingår, tillsammans med en introduktion till identifiering av de vanligaste övriga djurgrupperna samt växtarterna i sjöar och rinnande vatten.
Avsnitt 2, Grundläggande fiskekologi
Detta avsnitt innehåller en genomgång av grundläggande fiskeekologi med utgångspunkt i de senaste vetenskapliga rönen inom svensk fiskforskning. Fokus under detta avsnitt är på förhållanden i sjöar. Under detta avsnitt besvaras frågor som till exempel hur tusenbrödrasjöar utvecklas, hur olika fiskarter påverkas av växtlighet i en sjö och varför tillgången på vissa arter varierar mer än tillgången på andra arter. Avsnittet innehåller även praktiska delar som provfiske med översiktsnät, ålders- och tillväxtbestämning hos fisk, inventeringar av växter och djur som utgör födounderlag för fiskar, samt analys av fiskars maginnehåll.
Avsnitt 3, Grundläggande fiskekologi i rinnande vatten
Fokus under detta avsnitt är på förhållanden i rinnande vatten. Frågor som behandlas är t ex på vilka avgörande sätt rinnande vattensystem skiljer sig från sjöar, hur årstider påverkar rinnande vatten, varför man sällan ser tusenbrödrabestånd i rinnande vatten och hur ståndplatser för olika fiskar i forsar påverkas av fiskarnas inbördes rangförhållanden. Avsnittet innehåller praktiska övningar såsom inventering av fisksamhällen med hjälp av elfiskemetodik, undersökning av bottendjurssamhället, provtagning av i vattnet driftande djur, beräkning av vattenföring i rinnande vatten samt inventering av bottendjurssamhället med hjälp av snorkling.
Moment 2. Projektarbete, förvaltning av fiskevårdsområden, 5 högskolepoäng
Projektarbetet syftar till att utnyttja kunskaperna som tidigare införskaffats på kursen i praktisk fiskevård. Under detta moment kommer studenterna att producera förvaltningsplaner för lämpliga fiskevårdsområden.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- Redogöra för svenska sjöars grundläggande ekologi,
- utföra provtagningar relaterade till den kemiska och fysikaliska beskrivningen av en sjö,
- utföra provtagning och beskrivning av växtsamhällen, evertebratsamhällen samt de fiskpopulationer som finns i sjöar och rinnande vatten,
- redogöra för vilka faktorer som påverkar fiskpopulationers tillväxt, reproduktionsförmåga samt utveckling av storleksstruktur
- redogöra för de ekologiska skillnader som finns mellan sjöar och rinnande vatten
- redogöra för varför fiskpopulationer oftast utvecklas olika i sjöar och rinnande vatten
- använda sin förvärvade kunskap om fiskekologi i relevanta fiskevårdande åtgärder samt i utvecklingen av förvaltningsplaner för lämpliga fiskevårdsområden.
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet
Undervisningens upplägg
Undervisningen omfattar föreläsningar, gruppdiskussioner, problemlösningsövningar, exkursioner, fältstudier, projektarbeten samt hemuppgifter. Problemlösningsövningar, fältstudier, projektarbeten samt hemuppgifter är obligatoriska.
Examination
Kursens teoridel examineras genom en skriftlig tentamen. Examination av praktiska moment sker i form av individuella eller gruppvisa redovisningar. För godkänd kurs krävs inlämnade och godkända projektarbeten och hemuppgifter. Betyg som ges på kursens praktiska delar är Underkänd (U) eller Godkänd (G). På kursens teoridel samt på hel kurs ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
Studerande som underkänts har rätt att undergå förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Övriga föreskrifter
Till kursplanen hör ett kursplanetillägg för förväntade studieresultat för VG tillstyrkt av kursplanegruppen 101217
