Under kursen studeras fjällens växt- och djurarter och deras livsbetingelser med tonvikt på
processer som bestämmer organismernas utbredning och täthetsvariationer. Fjällkedjans
berggrund och hydrologi behandlas, med fokus på hur dessa faktorer styr vegetationens
differentiering. Interaktioner mellan växter och växtätare behandlas, liksom
populationsreglering hos fjällbjörkmätare, smågnagare och rovdjur. Även pollinationsbiologi
samt fjällsjöarnas och fjällbäckarnas lägre djurliv studeras.
Kursen indelas i följande moment:
Moment 1, Teori, 11 högskolepoäng
Momentet indelas i följande avsnitt:
Avsnitt 1, Fjällens abiotiska miljö, 3 högskolepoäng
Den skandinaviska fjällkedjans mineral och dessas kemiska och fysikaliska egenskaper.
Vittringsprocesser, jordarter och jordmån i fjällområdet. Fjällkedjans klimatologi och
hydrologi.
Avsnitt 2, Vegetation och djurliv i förhållande till abiotiska förutsättningar, 3 högskolepoäng
Vegetationszoner i Skandinavien. Fjällens vegetationsbälten; differentiering i förhållande till
hydrologi och berggrundens kemiska sammansättning och vittringsförmåga. Fjällens skogs- och
myrtyper. Alpina bälten. Vegetationszonering i förhållande till snötäcke.
Temperatur som utbredningsbegränsande faktor för endo- och ektoterma organismer.
Livsformer hos fjällväxter. Abiotiska och biotiska faktorers inverkan på växternas livsformer.
Avsnitt 3, Biotiska interaktioner mellan fjällens växter och djur, 5 högskolepoäng
Interaktioner mellan växter, växtätare och rovdjur. Täthetsreglering hos sorkar, fjällämmel,
fjällbjörkmätare och rovdjur. Konsekvenser av fiskförekomst för plankton och bottenfauna i
fjällsjöar. Produktivitetens inverkan på biotiska interaktioner. Pollinationsbiologi, bl a
strategier hos fjällväxter och pollinatörer. Diversitetsmönster hos kärlväxter, fåglar och
insekter i fjällvärlden.
Moment 2, Fältprojekt, 4 högskolepoäng
Bestämning, kvantifiering och jämförande analys av vegetation, insekter, smågnagare och
fågel efter höjdgradienter på fjällsluttningar.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
identifiera vanliga arter av kärlväxter, fåglar och humlor i fjällmiljö,
förklara vegetationens differentiering i förhållande till berggrund, snötäcke och
hydrologi,
förklara hur renars och smågnagares bete påverkar vegetationens sammansättning och
utbredning,
förklara hur populationer av fjällbjörkmätare, smågnagare, rovdjur och ripa regleras,
förklara konsekvenserna av fiskintroduktion för plankton- och bottenfauna i fjällsjöar,
förklara diversitetsmönster av växter och fåglar inom och mellan fjällområden,
redogöra för viktiga pollinatörer i fjällmiljö,
redovisa och värdera egna undersökningsresultat muntligt.
Behörighetskrav
60 hp inom biologi och/eller naturgeografi, varav 15 hp i delområdet ekologi, eller motsvarande kunskaper.
Undervisningens upplägg
Undervisningen innefattar föreläsningar, seminarier, bestämningsövningar, exkursioner samt
projektstudier. Seminarier, bestämningsövningar, exkursioner och projektstudier är
obligatoriska.
Examination
Moment 1 avslutas med en skriftlig tentamen. Moment 2 examineras genom en muntlig
redovisning. På moment 1, liksom på hel kurs, ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G)
eller Väl godkänd (VG). På moment 2 ges endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).
Studerande som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. Den
som godkänts i ett prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en
kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6
kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö
och geovetenskap.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
