Kursen fokuserar på metoder för inventering av akvatiska och terrestra naturtyper och organismgrupper. Kopplingen mellan inventeringar och upprättande av skötselplaner och miljöövervakningsprogram belyses. Planering och utformning av biologiska inventeringar och övervakningssystem tränas. Statistiska analyser utförs i samband med resultatutvärdering. Konstruktion och använding av databaser för att sammanställa och analysera fältdata tränas.
Kursen indelas i följande moment:
Moment 1, Målstyrning och planering av inventerings- och miljöövervakningsprojekt, 7 högskolepoäng
Momentet inleds med en översikt av de EU-direktiv och nationella mål som styr inventerings- och övervakningsverksamheten i Sverige och hur dessa mål implementeras på regional nivå. Momentet fortsätter med planering av undersökningar: vilka variabler som skall mätas, när mätningarna skall ske och hur urvalet av stickprov skall göras. Behovet av replikat och hur många stickprovsenheter som skall tas gås igenom, liksom hur data skall analyseras och vilka förändringar som skall detekteras. I detta sammanhang behandlas grunderna för signifikansanalys och exempel på analys av statistisk styrka. Multivariat dataanalys används för att få översikt över korrelerade variabler och övergripande samband i materialet. Enklare trendanalys utförs. Därefter ges en översikt över olika övergripande typer av inventeringsmetoder för djur och växter. Exempelvis, fångst-återfångstmetodik, punkt-interceptmetoden och skattning av artantal och diversitet. Även flygbildstolkning av vegetation och GIS-övningar ingår. Momentet fortsätter med ett databasavsnitt. Där förklaras hur relationsdatabaser är uppbyggda och hur de används. Studenterna lär sig sedan att extrahera data ur databaser genom praktiska övningar på datamaterial från olika inventerings- och miljöövervakningsprojekt. Datasäkerhet och problematik vid arkivering av digitala material tas också upp. Momentet avslutas med en översikt av de nationella övervakningsprogrammen samt exempel på projektdimensionering och kvalitetssäkring. Detta kompletteras med presentationer av inventerings- och övervakningsverksamheten från representanter från länsstyrelser och/eller olika övervakningsprojekt.
Moment 2, Projekt inventeringsmetoder, 3 högskolepoäng
Under projektet görs en fördjupad studie av någon specifik ekologisk inventeringsmetod. Projektet utförs i grupper om 2-3 personer. Projektet redovisas skriftligt och muntligt. I redovisningen skall ingå vilken/vilka organismtyper som skall kvantifieras, vilka typer av frågeställningar som kan besvaras, beskrivning av metoden med referenser samt problem kopplade till metoden. Redovisningen skall också omfatta i vilka större sammanhang som metoden används ex. Nationella övervakningsprogram, Natura 2000 eller rovdjurs-och viltförvaltning.
Moment 3, Projekt inventerings- och miljöövervakningsprogram, 5 högskolepoäng
Kursen avslutas med ett individuellt projektarbete, under vilket ett detaljerat förslag till ett inventerings- eller miljöövervakningsprogram utarbetas. Följande delmoment skall ingå: målformulering, urvalsförfarande, provtagningsuppläggning inkluderat dimensioneringsberäkning, datahantering i fält, datalagring, statistiska analysmetoder, tids-och kostnadsberäkning, samt förslag till resultatutvärdering. För att detta skall kunna utföras används data från tidigare utförda projekt som underlag för dimensioneringsberäkningarna. Redovisning av projektarbetet sker genom en skriftlig rapport som presenteras vid ett seminarium.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
- förstå hur EU-direktiv och nationella mål styr inventerings- och övervakningsverksamheten i Sverige,
- tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt vid planering och analys av inventeringar och miljöövervakningsprojekt,
- förstå hur relationsdatabaser fungerar och kunna utforma lämpliga databasstrukturer för miljöövervakningsprojekt,
- extrahera data ur relationsdatabaser,
- tillämpa grundläggande urvalsprinciper vid provtagning av växt- och djurpopulationer,
- känna till vanliga metoder för kvantitativ skattning av djur och växtpopulationer,
- kunna utföra enklare analyser där data är tidsmässigt eller rumsligt korrelerade,
- förstå principerna bakom statistisk styrkeberäkning och kunna dimensionera miljöövervakningsprojekt,
- känna till vilka nationella miljöövervakningsprojekt som utförs.
Behörighetskrav
Univ: 60 hp biologi, varav 15 hp ekologi eller motsvarande kunskaper
Undervisningens upplägg
Undervisningen omfattar föreläsningar, övningsuppgifter, datalaborationer, seminarier och ett projekt som utförs i grupp samt ett individuellt projekt. Till stor del baseras kursen på praktiska övningar med data från olika miljövervakningsprojekt, inventeringar och forskningsprojekt och övningarna är tänkta att efterlikna typiska moment som finns vid inventeringar och miljövervakningsarbete.
Examination
Kursens första moment består av praktiska övningar, vilka kompletteras med en mindre del teori. För att få godkänt på moment 1 krävs att alla övningar utförts, att övningarna som markerats som inlämningsuppgifter lämnats in och blivit godkända. Betygsskalan för moment 1 är Underkänd (U) och Godkänd (G).
Kursens andra moment examineras främst utifrån den skriftliga rapporten och den muntliga redovisningen. Betygsskalan för moment 2 är Underkänd (U) och Godkänd (G).
Kursens tredje moment examineras främst genom den skriftliga rapporten och den muntliga redovisningen. Betygsskalan för moment 3 liksom för hel kurs är Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
Studerande som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §). Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
