Engelskt namn: Forest Ecology
Denna kursplan gäller: 2009-09-14 och tillsvidare
Kursplan för kurser med start efter 2009-09-14
Kursplan för kurser med start mellan 2009-09-07 och 2009-09-13
Kursplan för kurser med start mellan 2009-08-31 och 2009-09-06
Kurskod: 5BI040
Högskolepoäng: 15
Utbildningsnivå: Avancerad nivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Biologi: Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Tregradig skala
Ansvarig institution: Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Reviderad av: teknisk naturvetenskaplig fakultet, 2010-10-15
Kursen riktar sig till dem som ska arbeta som lärare, i skogsbruket, med naturvård, uthållig markanvändning och forskning. Den ger fördjupad kunskap om de abiotiska och biologiska faktorer som reglerar boreala skogars struktur och funktion. I kursen ingår: skoglig vegetationsekologi, störningsdynamik, marklära, mykologi, entomologi, klimatologi, bevarande av skoglig mångfald, exkursioner till naturliga och brukade skogar, skoglig inventeringsmetodik och ett individuellt arbete. Kursen indelas i följande moment: Moment 1, Skogsekologisk teori, 9 högskolepoäng Under momentet ges en fördjupad förståelse för de funktionella sambanden mellan mark, klimat, flora och fauna i skogsekosystem. För att underlätta förståelsen av sambanden studeras skogsvegetationens fördelning längs olika ekologiska gradienter, bl a i näringstillgång, markfuktighet, klimat, störningsgrad och geografiskt läge. Momentet indelas i följande avsnitt: Avsnitt 1, Vegetationsekologi, 3 högskolepoäng Syftet är att ge fördjupad kunskap om den boreala skogens vegetation och dess variation i tid och rum. Avsnittet omfattar skogsproduktion, störningars (särskilt skogseldens) betydelse för skogens struktur och dynamik, succession, postglacial utveckling, trädarters ekologi, skogstyper, markvegetation och epifyter. Stor vikt läggs vid skillnader mellan natur- och kulturskogar samt restaurering av skogsekosystem baserad på naturlig variation. Avsnitt 2, Marklära, 2 högskolepoäng I avsnittet behandlas grundläggande markfaktorers betydelse för skogens och markvegetationens sammansättning och tillväxt. Ingående moment är geologi, hydrologi, markfysik, markkemi, jordmåner, nedbrytning, kvävedynamik samt effekter av skogsbruks¬åtgärder och annan miljöpåverkan på markekosystemet. Avsnitt 3, Klimatologi, 2 högskolepoäng Avsnittet behandlar klimatets betydelse för skogens tillväxt och dynamik. Syftet är att öka kunskapen om olika meteorologiska variablers samspel med skogsvegetation. Energiutbytet mellan vegetation och atmosfär behandlas liksom mikrometeorologiska processer i skogsterräng. Skogsmeteorologiska begrepp och arbetsmetoder presenteras samt fysikaliska orsaker till globala klimatförändringar. Avsnitt 4, Mykologi, 1 högskolepoäng Avsnittet omfattar svampars funktion i skogen, svampgruppers näringsstrategi och spridningsbiologi, nedbrytare, parasitsvampar, mykorrhiza, viktiga skadesvampar, indikatorarter, naturvård och rödlistade svampar. Avsnitt 5, Entomologi, 1 högskolepoäng Avsnittet behandlar insekters betydelse i skogsekosystem, skoginsekters närings- och populationsbiologi, viktiga skadeinsekter, introducerade arter, faunavård och rödlistade arter. Moment 2, Exkursioner i boreal skog, 3 högskolepoäng Detta moment syftar till en fördjupad förståelse av sambanden mellan mark, klimat, störningar, flora och fauna i boreala skogar. I momentet ingår en flerdagars exkursion till typiska exempel på naturliga och brukade skogar på olika typer av mark och med olika störningsregim. Särskild fokus läggs vid att förstå skogseldens betydelse samt att belysa skogsträdens och andra ekologiskt viktiga arters funktion i skogsekosystemet. Exempel visas på hur skogsbruket påverkar biologisk mångfald samt på biotoper för indikatorarter och rödlistade arter. Under exkursionerna demonstreras metoder för mätning av ståndortsfaktorer och klimat samt ges träning i skoglig inventeringsmetodik och artbestämning. Moment 3, Fördjupningsuppgifter i skogsarters ekologi, 3 högskolepoäng Under detta moment görs dels ett grupparbete (1 högskolepoäng) om skogsträds ekologi, dels ett individuellt arbete (2 högskolepoäng) om en utvald skogsarts ekologi, samband med abiotiska och biotiska faktorer, och bevarande. Valet av ämne anges av, eller skall godkännas av, kursansvarig lärare. Arbetet med uppgifterna skall innefatta problemformulering, informationssökning, källkritisk värdering samt hantering av referenser. Fördjupningsuppgifterna redovisas såväl muntligt som skriftligt.
Efter avklarad kurs ska studenten kunna: förstå och redogöra för de abiotiska och biotiska faktorer som reglerar boreala skogsekosystem förklara sambanden mellan mark, klimat och vegetation i skogsekosystem beskriva hur skogseld och andra störningsfaktorer (vind, djur) påverkar skogens struktur och utveckling känna igen skogsträd, ekologiskt viktiga växter, svampar och insekter i boreal skog samt redogöra för deras utbredning och ekologi förstå hur skogsbruk påverkar biologisk mångfald och principerna för ett uthålligt skogsbruk tillämpa de vanligaste metoderna för att inventera skog och skogsvegetation känna till arbetsmetoder inom skogsekologisk forskning
Univ: 120 hp varav 60hp i biologi inklusive 15hp inom ekologi eller 60 hp geovetenskap/naturgeografi samt 15 hp ekologi, eller motsvarande kunskaper. En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier (om kursen ges på svenska).
Undervisningen innefattar föreläsningar, demonstrationer, exkursioner, grupparbeten, bestämningsövningar och individuellt arbete.
Teorimomentet avslutas med ett skriftligt prov. Exkursionerna och där ingående fältövningar är obligatoriska. Fördjupningsuppgifterna examineras genom skriftliga rapporter och muntliga redovisningar. Betyg som ges på teorimomentet och hel kurs är underkänd, godkänd och väl godkänd. För exkursioner och fördjupningsuppgifter ges något av betygen underkänd och godkänd. Studerande som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. Vidare har studerande, som två gånger underkänts i prov för viss kurs eller del av kurs, rätt att hos styrelsen för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap begära att annan lärare utses för att bestämma betyget vid förnyat prov. Den som godkänts i ett prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. 7. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Forest ecosystems
Perry David A., Oren Ram, Hart Stephen C.
2. ed. : Baltimore : Johns Hopkins University Press : 2008. : xiv, 606 s. :
Contributor biographical information
ISBN: 9780801888403 (hardcover : alk. paper)
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Ecology of woodlands and forests : description, dynamics and diversity
Thomas Peter, Packham John R.
Cambridge : Cambridge University Press : 2007 : xiv, 528 p. :
ISBN: 978-0-521-83452-0 (hbk.)
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst