Kursen fokuserar på förutsättningarna för ett hållbart skogsbruk. Ett skogligt mångbruk beskrivs. Bevarandebiologiska aspekter som hur virkesbruk, betesdrift och odling påverkar skogliga ekosystem behandlas. Olika skogstyper gås igenom, liksom inventeringsmetoder. Förändringar av skogsbestånden över tiden på grund av bränder, torka, stormar, svamp- och insektsangrepp studeras, liksom interaktioner mellan olika skogslevande organismer. En längre exkursion görs, liksom ett eget fördjupningsarbete.
Kursen indelas i följande moment:
Moment 1, Hållbart skogsbruk, de teoretiska förutsättningarna, 9 högskolepoäng
Momentet indelas i följande avsnitt:
Avsnitt 1, Skoglig ekologi Olika skogstyper och deras utbredning i landskapet till följd av skiftningar i klimat, jordarter, berggrund och andra ståndortsfaktorer. Interaktioner mellan skogslevande organismer. Förändringar av skogsbestånden över tiden på grund av bränder, torka, stormar, svamp- och insektsangrepp. Exempel ges främst från Sverige men även från andra delar av världen.
Avsnitt 2, Skogshistoria Idéhistorisk, skogsbrukshistorisk och vegetationshistorisk översikt över skogens nyttjande, med tonvikt lagd på Sverige men med utblick även mot andra länder.
Avsnitt 3, Skogligt mångbruk Uttag av virke ur skogar genom olika former av kalhyggesbruk och olika former av kontinuitetsbruk, för framställning av sågade produkter, papper, energived samt andra vedbaserade produkter. Nyttjande av skogar för betesdrift, jakt, turism, skörd av bär och svamp, samt för rekreation. En inblick ges i metoder för inventering av skogliga bestånd, samt i metoder för förädling av olika skogliga produkter. Trädens naturliga återväxt efter avverkning, samt metoder för artificiell återetablering, belyses.
Avsnitt 4, Bevarandebiologiska aspekter Förändringar i skogliga ekosystem i olika delar av världen som uppstår till följd av virkesbruk, betesdrift och odling. Olika grundläggande bevarandebiologiska teorier. Modeller för skogligt brukande i syfte att bevara biodiversitet. Gradering av bevarandevärden utifrån signalarter och utifrån skogens struktur. Betydelsen av olika styrmedel såsom lagstiftning, miljömärkning och opinionsbildning.
Avsnitt 5, Skogsbruk i ett hållbarhetsperspektiv Olika definitioner av vad som menas med en hållbar samhällsutveckling. Ekosystemens bärkraft i förhållande till det konsumtionstryck som människan utövar. Skogsbrukarens möjligheter att genom skogsskötsel skapa en typ av skog som ger stor handlingsfrihet i fråga om framtida användande.
Moment 2, Skogliga exkursioner, 1 högskolepoäng Moment innefattar exkursioner i olika skogliga miljöer, praktiska fältövningar samt studiebesök.
Moment 3, Fördjupningsuppgift, 5 högskolepoäng Under detta moment görs en individuell fördjupning inom någon del av kunskapsområdet hållbart skogsbruk. Valet av fördjupningsarbete anvisas av, eller godkänns av, kursansvarig lärare. Arbetet kan vara enbart litteraturbaserat, men kan även utgå från intervjuer, eller någon annan form av studie. Arbetet med uppgiften skall innefatta källvärderingar, samt hantering av referenser. Fördjupningsuppgiften redovisas muntligt och skriftligt.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
- utifrån vetenskaplig litteratur kritiskt granska olika definitioner av vad som menas med begreppet hållbart skogsbruk, - sammanfatta och förklara grundläggande ekologiska förutsättningar för brukande av skogliga ekosystem, - kritiskt granska olika skogsbruksmetoder, - beskriva olika sätt varmed människor brukar skogar i dag samt hur de har nyttjats i ett historiskt perspektiv, - exemplifiera och kritiskt granska bevarandebiologiska tillämpningar inom skogsbruket, - redogöra för olika skogliga inventeringsmetoder, - genomföra muntliga och skriftliga framställningar.
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet
Undervisningens upplägg
Undervisningen innefattar föreläsningar, grupparbeten, seminarier och studiebesök. Undervisningen är i många delar av problemorienterad karaktär. Under en längre exkursion besöks olika skogar, samt företag och myndigheter som arbetar med olika aspekter på nyttjande av skog. I ett eget arbete ges studenten möjlighet att fördjupa sig inom ett speciellt område. Moment två, exkursioner, är obligatoriskt. Studerande som inte kan närvara ges i förekommande fall särskilda kompletterande uppgifter.
Examination
Det första momentet avslutas med skriftligt prov. Fördjupningsuppgiften examineras genom en skriftlig rapport och en muntlig redovisning. Betyg som ges på moment 1 och 3 samt på hel kurs är Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På moment 2 ges betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). Studerande som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §). Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
