Ekologi I, 15 hp

Innehåll

Kursen fokuserar på faktorer och processer som bestämmer täthet och utbredning av organismer. Täthetsreglering i växt- och djurpopulationer studeras, liksom skattning av tätheter och frekvenser samt statistisk analys av data. Växters och djurs övervintring studeras och samhällsekologiska begrepp introduceras. Födovävar och trofiska interaktioner behandlas, liksom produktionsmönster i världens biom. Även invandringshistoria och effekten av artintroduktioner studeras. Kursen indelas i följande moment: Moment 1, Populationsekologi, 9 högskolepoäng Momentet behandlar processer som bestämmer utbredning och tätheter i växt- och djurpopulationer. Vidare ges en statistisk grund för skattning av tätheter och frekvenser. Täthetsreglering genomgås från enkla populationer till mer komplexa system med interaktioner mellan populationer. Momentet indelas i följande avsnitt: Avsnitt 1, Introduktion, 3 högskolepoäng Definition av centrala begrepp inom ekologin och populationsgenetiken såsom population, fitness och ekologisk nisch. Genomgång av den ekologiska nischen och dess tolerans- och resursdimensioner. Exempel ges där arternas tolerans- respektive resurskrav verkar begränsande på utbredning. Avsnitt 2, Statistik, 1,5 högskolepoäng Här behandlas stickprovsmetodik samt deskriptiv statistik: frekvensfördelningar, central- och spridningsmått samt konfidensintervall. Grunderna till signifikansanalys, samt statistiska metoder för test av proportioner och medelvärdesdifferenser behandlas liksom regressionsanalys. Ordnande av data samt utnyttjande av funktioner i Excel ingår liksom statistiska tester i MINITAB. Avsnitt 3, Demografi och konkurrens, 3 högskolepoäng 'Life tables', demografiska processer, migrationer-spridning. Kvantifiering av inomartskonkurrens, typer av konkurrens; exploatering eller resursförsvar och deras beteendeekologiska grunder och populationsdynamiska konsekvenser behandlas. Modeller för populationstillväxt, med respektive utan täthetsreglering presenteras. Mellanartskonkurrens enligt Lotka-Volterra-modellen, villkor för samexistens. Möjligheter till nischdifferentiering i rumsligt och tidsmässigt heterogena miljöer behandlas. Avsnitt 4, Predation-parasitism-herbivori, 1,5 högskolepoäng Predatorers/herbivorers furageringsbeteenden; optimalitetsmodeller, dietvidd, balanserad preferens, funktionell respons och fläckutnyttjande. Populationsdynamik i predator-bytesystem enligt Lotka-Volterra-modellen. Moment 2, Samhällsekologi, 4,5 högskolepoäng Definition av samhällsekologiska begrepp som artantal, diversitet, dominans, trofisk struktur, biomassa och produktion. Energiflöden och materiecirkulation i olika samhällen. Produktionsmönster i världens biom. Födovävar och trofiska interaktioner. Stabilitet i olika ekologiska samhällen. Moment 3, Vinterekologi, 1,5 högskolepoäng Övervintringsstrategier hos växter och djur. Fältstudier av övervintrande växter och djur. Fältstudier av biotoputnyttjande hos fåglar och däggdjur via spår och spårtecken. Muntlig presentation av resultat ingår. Momentet är en fältkurs som ges vid fältstation.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - identifiera faktorer och förstå processer som bestämmer täthet och utbredning av organismer - förstå grunderna till och nödvändigheten av statistisk analys vid skattning av tätheter och frekvenser - förstå hur biotiska och abiotiska faktorer verkar i samband med reglering av växt- och djurpopulationer - beskriva hur växter och djur övervintrar och förstå förutsättningarna för vinteröverlevnad - identifiera vanliga spår och spårtecken samt olika övervintringsstadier hos växter och djur i fält under vintern - beskriva och förklara olika samhällsekologiska begrepp - beskriva och förklara produktivitetsmönster i världens biom - beskriva grunderna för födovävar och trofiska interaktioner.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet samt Bi A, Fy A, Ke A, Ma D

Undervisningens upplägg

Undervisningen innefattar föreläsningar, gruppdiskussioner, problemlösningsövningar, statistikövningar, fältstudier och datorsimuleringar av populationsdynamiska förlopp.

Examination

Momenten 1 och 2 avslutas med skriftlig tentamen. Moment 3 examineras genom muntlig redovisning av erhållna resultat från fältstudierna. Betyg som ges på moment 1 och 2, liksom på hel kurs, är Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På moment 3 ges endast betygen Underkänt (U) eller Godkänt (G). Studerande som underkänts har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. Vidare har studerande, som två gånger underkänts i prov för viss kurs eller del av kurs, rätt att hos styrelsen för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap begära att annan lärare utses för att bestämma betyget vid förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg. TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).