Kursen fokuserar på hot mot den biologiska mångfalden från lokal till global nivå till följd av människans användning av jordens resurser. Hur modern ekologisk och genetisk teori kan användas för att utforma bevarandeåtgärder och restaurera skadade ekosystem studeras. Att granska och utvärdera bevarande- och restaureringsprojekt, samt att genomföra naturinventeringar tränas. Kursen avslutas med en längre exkursion där problem och metoder kring bevarande av arter behandlas.
Kursen indelas i följande moment:
Moment 1, Hot mot biologisk mångfald och metoder för artbevarande, 9 högskolepoäng
Under momentet gås konkreta bevarandeproblem på global, regional och lokal nivå igenom. Dessutom studeras hur åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden kan utformas på basis av modern ekologisk och genetisk teori.
Momentet indelas i följande avsnitt:
Avsnitt 1, Biogeografi och processer på landskapsnivå, 6 högskolepoäng
Avsnittet fokuserar på de primära hoten mot den biologiska mångfalden från lokal till global nivå till följd av människans användning av jordens resurser. Mönster i biologisk mångfald och dess orsaker studeras. Arters tillbakagång och utdöende i olika tidsperspektiv gås igenom. Omfattning och konsekvenser av introduktioner av främmande arter i ekosystem analyseras. Centrala landskapekologiska begrepp gås igenom och funktionen hos olika landskapselement samt dessas samspel i naturliga och av människan påverkade landskap belyses. Under avsnittet behandlas bl a effekter av biotopfragmentering, kanteffekter och spridningskorridorer, samt hur naturvårdsstrategier kan utformas med hjälp av landskapsekologisk teori.
Avsnittet integrerar kunskap från bl a ekologi, biogeografi, paleontologi, systematik och klimatologi. I momentet ingår en seminarieuppgift där studenterna gruppvis identifierar hot mot den globala biologiska mångfalden, beskriver dess mekanismer och diskuterar möjliga lösningar. Arbetet resulterar i en rapport som presenteras på ett seminarium. Studenterna analyserar också data från verkliga landskap med hjälp av landskapsekologiska metoder och bedömer konsekvenser av olika skötselalternativ.
Avsnitt 2, Processer på populations- och samhällsnivå, 3 högskolepoäng
Risken för utdöenden till följd av processer på populations- och samhällsnivå, bl a förlust av genetisk diversitet och demografiska förändringar gås igenom, och möjliga åtgärder belyses. Avsnittet ger kunskap om begrepp som minsta livskraftiga populationsstorlek, demografisk slumpmässighet, fitness och metapopulationsdynamik, och dess betydelse för att vidmakthålla arter i funktionella ekosystem. Avsnittet integrerar kunskap från populationsbiologi, samhällsekologi och genetik.
Moment 2, Skötsel och restaurering av ekosystem, 3 högskolepoäng
Avsnittet behandlar teorier för att avsätta skyddade områden och återskapa ekosystem skadade av mänsklig påverkan, och dess effektivitet för att bevara den biologiska mångfalden. Studenterna lär sig hur storlek, form och fördelning av reservat ska optimeras för att bevara arter. Studenterna ges också inblick i hur avvägningar mellan artbevarande och andra samhällsintressen som fattigdomsbekämpning kan göras. Avsnittet ger färdighet i att planera, genomföra och utvärdera åtgärder för att restaurera skadade ekosystem.
Moment 3, Praktisk naturvård, 3 högskolepoäng
Momentet är uppbyggt kring en längre exkursion där metoder för naturinventering (bl a flygbildsanalys) och naturvärdering prövas av studenterna i fält. Olika typer av skötsel av skyddade områden och olika skyddsformer studeras i praktiken. Under exkursionen besöks olika norrländska biotoper (naturskogar, ängs- och hagmarker, våtmarker, vattendrag) med studier av problematiken kring bevarandet av hotade arter/samhällen/biotoper.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- redogöra för och förstå orsakerna till de viktigaste hoten mot den biologiska mångfalden,
- redogöra för vilka bevarandeproblem som är relevanta på global, regional respektive lokal nivå,
- förstå och redogöra för modern ekologisk och genetisk teori som är relevant för bevarandeproblem, t ex klimatförändringar, habitatförstörelse, invasioner av främmande arter och föroreningar,
- genom att tillämpa modern ekologisk och genetisk teori kunna föreslå konkreta och relevanta åtgärder för att minska eller avvärja olika hot mot den biologiska mångfalden,
- planera, utvärdera och kritiskt granska bevarande- och restaureringsprojekt,
- planera och genomföra en naturinventering med hjälp av bl a flygbildsanalys och landskapsekologiska analysmetoder.
Behörighetskrav
Univ: 60hp biologi varav 15hp ekologi eller motsvarande kunskaper.
En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier (om kursen ges på svenska).
Undervisningens upplägg
Undervisningen omfattar föreläsningar, gruppdiskussioner, seminarier, tvärgruppsredovisningar, laborationer och fältstudier. Seminarier, tvärgruppsredovisningar, laborationer och fältstudier är obligatoriska.
Examination
För godkänt på kursen krävs ett aktivt deltagande på obligatoriska delar samt godkänt på det skriftliga prov som genomförs i slutet av kursen. På moment 3 ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). Betyg som ges på de två första momenten och hel kurs är Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Studerande som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. Den som godkänts i ett prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
