Barn- och ungdomspsykiatri, 30 hp

Innehåll

Kursen behandlar faktorer som påverkar barn- och ungdomars utveckling, såsom arv och miljö samt stressfaktorer. Uppkomstmekanismer inom biologi, utvecklingspsykologi, familj- och nätverkspsykologi samt sociala och systemiska områden. Kursen belyser också vanliga diagnosgrupper och moderna behandlingsmetoder inom barn- och ungdomspsykiatri. Olika samarbetspartner till barn- och ungdomspsykiatrin och ansvarsfördelning dem emellan tas upp. Lagstiftning och etik samt barnets rättigheter inom barn- och ungdomspsykiatrin belyses.
 
Kursen innehåller följande moduler:
 
Modul 1. Barns utveckling och barnpsykiatri, 7,5 högskolepoäng
I modulen behandlas barns utveckling och mognad i olika åldrar, från spädbarn till ungdom. En orientering ges av olika synsätt på utvecklingen genom t.ex. anknytningsteori, affektteori och biologisk teori. Barns utveckling i familj och systemteori tas upp. Barns könsrollsutveckling samt ett föräldraperspektiv på könsrollsutvecklingen utreds. Inom modulen belyses gränslandet mellan normal och avvikande utveckling. Moderna metoder för att bedöma avvikande psykologisk utveckling tas upp. Diagnostiska färdigheter såsom anamnes och psykisk status samt en introduktion till stress- och sårbarhetsbedömning, avhandlas. Kunskaper om betydelserna av ålder, könstillhörighet och etnicitet utifrån ett strukturellt maktperspektiv åskådliggörs.
  
Modul 2. Barn med neuropsykiatrisk problematik, 7,5 högskolepoäng
Modulen behandlar hur barn och ungdomar diagnostiseras inom barn- och ungdomspsykiatri. Olika diagnossystem presenteras. Epidemiologi och vanliga neuropsykiatriska diagnoser hos barn och ungdomar tas upp, som t.ex. intellektuella funktionsnedsättningar, autism, ADHD, och specifika inlärningssvårigheter. Lagstiftning och etik rörande neuropsykiatrisk problematik behandlas, som t.ex. LSS. Aktuella forskningsresultat utgör en central del av kunskapen.

Modul 3. Barn med affektiv problematik, 7,5 högskolepoäng
Modulen behandlar affektiva problem och vanliga diagnoser hos barn och ungdomar, som t.ex. bipolära och relaterade syndrom, depressiva syndrom, ångestsyndrom, tvångssyndrom och relaterade syndrom, trauma- och stressrelaterade syndrom. Därtill belyses självmords- och självskadeproblematik inklusive funktions- och riskbedömning. Modulen tar upp lagstiftning och etik som är relevant vid affektiv problematik, t.ex. områdena tvångsvård och orosanmälan till socialtjänsten.
  
Modul 4. Behandlingsmetoder inom barnpsykiatri, 7,5 högskolepoäng
Modulen presenterar evidensbaserade behandlingsmetoder och riktlinjer för barnpsykiatriska tillstånd. Farmakologiska och psykologiska behandlingsmetoder avhandlas. Modulen belyser samarbetspartners till barn- och ungdomspsykiatri och ansvarsfördelning dem emellan. Etiska överväganden i samband med behandling tas upp.

Förväntade studieresultat

Modul 1. Barns utveckling och barnpsykiatri
Efter genomförd modul förväntas studenten:

Kunskap och förståelse 

• kunna redogöra för centrala teorier om barn och ungdomars psykologiska utveckling
• ha kännedom om barns och ungdomars utveckling i familj och kunna redogöra för någon familjeteori
• ha kännedom om barns könsrollsutveckling och föräldraperspektiv i relation till denna
• visa kunskap om diagnoserna könsdysfori och anorexi

 Färdighet och förmåga

• kunna använda några metoder för att bedöma avvikande utveckling och psykopatologi

 Värderingsförmåga och förhållningssätt

•  visa förståelse för att maktstrukturer i samhället påverkar bemötande och behandling av barn och ungdomar t ex rörande ålder, könstillhörighet och etnicitet 

Modul 2. Barn med neuropsykiatrisk problematik
Efter genomförd modul förväntas studenten:

Kunskap och förståelse

• kunna redogöra för de vanligaste diagnossystemen
• visa kunskap om förekomsten av neuropsykiatriska problem över tid
• kunna redogöra för avvikelser barnets utveckling vid neuropsykiatriska tillstånd i relation till normalutveckling
• kunna redogöra för vanliga neuropsykiatriska diagnoser hos barn och ungdomar
• ha kännedom om lagar som är relevanta vid neuropsykiatrisk problematik

 Färdighet och förmåga

•  kunna tillgodogöra göra sig publicerad forskning inom området

Värderingsförmåga och förhållningssätt

•  visa förståelse för etiska aspekter vid neuropsykiatriska problem

Modul 3. Barn med affektiv problematik
Efter genomförd modul förväntas studenten:

Kunskap och förståelse 

• kunna redogöra för uppkomstfaktorer och vid vanliga affektiva diagnoser hos barn och ungdomar

 Färdighet och förmåga

• kunna förstå och använda några lagar som är relevanta vid affektiva tillstånd
• kunna tillgodogöra göra sig publicerad forskning inom området

 Värderingsförmåga och förhållningssätt 

• kunna föra etiska resonemang kring frågeställningar som berör affektiv problematik

Modul 4. Behandlingsmetoder inom barnpsykiatri
Efter genomförd modul förväntas studenten:

Kunskap och förståelse

• ha kännedom om evidensbaserad praktik och riktlinjer inom barnpsykiatri
• kunna redogöra för grundläggande begrepp och grundprinciper inom barnpsykiatrisk farmakologi
• kunna redogöra för grundläggande begrepp och grundprinciper inom några psykologiska behandlingsmetoder
• visa förståelse för hur andra aktörer samarbetar med barn- och ungdomspsykiatrin

 Färdighet och förmåga

 Värderingsförmåga och förhållningssätt 

• kunna föra etiska resonemang relaterat till behandling inom barn- och ungdomspsykiatri

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Kursen ges som distansutbildning med obligatoriska träffar i Umeå. Den internetbaserade lärplattformen Cambro används under utbildningstiden varför dator med internetuppkoppling krävs. Undervisning sker i form av föreläsningar, seminarier, workshops och gruppdiskussioner via internet och på plats i Umeå.

Examination

Modul 1. Examinationen sker genom inlämning av en skriftlig uppgift på webplattform (görs både individuellt och i samarbete med andra studenter) och en individuell skriftlig rapport som redovisas muntligt i grupp vid träff i Umeå. Dessutom aktivt deltagande på workshop i Umeå.

Modul 2. Examinationen sker genom inlämning av en skriftlig uppgift på webplattform (görs både individuellt och i samarbete med andra studenter) och en individuell skriftlig rapport som redovisas muntligt i grupp vid träff i Umeå. Individuell tentamen med flervalsfrågor.

Modul 3. Examinationen sker genom inlämning av en skriftlig uppgift på webplattform (görs både individuellt och i samarbete med andra studenter) och en individuell skriftlig rapport som redovisas muntligt i grupp vid träff i Umeå. Dessutom aktivt deltagande på workshop i Umeå.

Modul 4. Examinationen sker genom inlämning av en skriftlig uppgift på webplattform (görs både individuellt och i samarbete med andra studenter) och en individuell skriftlig rapport som redovisas muntligt i grupp vid träff i Umeå. Individuell tentamen med flervalsfrågor.

 
För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moduler är godkända. För betyget väl godkänt krävs, förutom goda kunskaper inom området, att de skriftliga uppgifterna håller en hög språklig nivå, att studenten kritiskt kan värdera innehållet samt visa prov på etisk medvetenhet. Vid flervalstentamen krävs i förväg fastslagen poängsumma. För att få betyget "väl godkänd" på hela kursen krävs att studenten fått detta betyg på modul om minst 22,5 högskolepoäng.

Kurs/modul kan tenteras vid ett ordinarie tillfälle och vid ett omtentamenstillfälle i nära anslutning därtill. I regel ges vidare inför varje kursstart därutöver, efter anmälan, möjlighet till tentamen. Vid underkänt resultat hänvisas därefter studenten till tentamen nästa gång kursen/modulen ges. Studerande som blivit underkänd har rätt till förnyad examination (omtentamen) tidigast 10 dagar och senast 2 månader efter det att resultatet av det ordinarie provtillfället har meddelats. Omtentamen baserad på samma kursplan som vid ordinarie tentamen garanteras under minst två år efter studentens förstagångsregistrering.

En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av kurs, har rätt att, efter skriftlig begäran hos ämnesföreträdare, få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.