Orala infektionssjukdomar, 5 hp

Innehåll

Kursen ges inom tandläkarprogrammet, termin 2.

Kursen behandlar oral mikrobiologi och den orala mikrobiotans samverkan med värden i hälsa och sjukdom. Kursens huvudområden omfattar:

• Det orala ekosystemet och de orala mikroorganismerna (bakterier, svampar, virus).
• Den dentala biofilmen.
• Orala infektionssjukdomars uppkomst i samspel mellan mikroorganismer och värd
• Virulensmekanismer och -strategier hos orala mikroorganismer.
• Orala infektionssjukdomars påverkan på systemisk hälsa och roll som ursprung till infektioner på andra ställen i kroppen.
• Odlingsberoende och molekylärbiologisk metodik för identifiering och karaktärisering av orala mikroorganismer.
• Infektionskontroll och rutiner för smittspridning.

I kursen ingår en laborativ del som tillämpar grundläggande metodik för att identifiera och studera egenskaper hos orala mikroorganismer, respektive hygienrutiner för att förebygga smittspridning i tandläkarpraktiken.
I kursen ingår även ett litteraturseminarium där en vetenskaplig originalartikel inom forskningsområdet läses och sedan diskuteras i mindre grupper (vetenskaplig metodik).

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse
Den studerande ska

• kunna redogöra för det orala ekosystemets egenskaper, habitat och funktioner, faktorer som kan påverka det, samt följder av olika förändringar i det orala ekosystemet
• beskriva och förklara hur den orala mikrobiotan etableras i en individ, faktorer som påverkar växt och distribution av mikroorganismer i munhålan, samt den orala normalflorans grundläggande funktioner
• kunna beskriva hur den dentala biofilmen etableras, dess uppbyggnad och funktioner, samt redogöra för dess betydelse i hälsa och sjukdom
• känna till nyckelarter av mikroorganismer associerade med vanligt förekommande orala infektionssjukdomar, samt övergripande jämföra hur den orala mikrobiotans artsammansättning kan se ut vid olika orala sjukdomstillstånd och hos den friska individen
• förstå och förklara hur orala infektionssjukdomar uppkommer som ett resultat av förändrad plack-ekologi och i samspel med värden
• förstå och förklara hur olika opportunistiska orala infektionssjukdomar kan uppkomma och hur orala mikroorganismer i vissa fall även kan orsaka infektioner i andra delar av kroppen
• förklara virulensmekanismer och virulensstrategier som ligger till grund för orala mikroorganismers förmåga att bidra till uppkomsten av orala infektionssjukdomar
• känna till bakomliggande faktorer som kan påverka risk för orala infektionssjukdomar hos individen, samt översiktligt förklara hur sådana faktorer kan orsaka individuella olikheter beträffande uppkomst av orala sjukdomstillstånd och grad av besvär hos patienter
• känna till samband mellan orala infektionssjukdomar och systemiska sjukdomar, samt översiktligt redogöra för möjliga orsaker till att orala infektionssjukdomar kan påverka allmänhälsan
• med hjälp av typexempel förklara hur man med traditionella odlings- och mikroskopibaserade metoder, och med aktuell molekylärbiologisk (DNA-baserad) metodik kan identifiera och karaktärisera orala mikroorganismer, samt hur sådana metoder idag kan tillämpas inom rutindiagnostik och inom forskning
• tillämpa grundläggande laborationsmetodik för att identifiera, och studera egenskaper hos orala mikroorganismer, samt grundläggande hygienrutiner för att förebygga smittspridning i tandläkarpraktiken.

Färdigheter och förmåga
Den studerande ska

• visa förmåga att värdera, diskutera och presentera erhållna experimentella resultat och nya fakta, företeelser och frågeställningar inom forskningsområdet orala infektionssjukdomar
• visa förmåga att förstå kärnan av innehållet i vetenskapliga originalartiklar inom forskningsområdet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Den studerande ska

• kunna reflektera över hur ny kunskap inom ämnesområdet kan användas för att främja den personliga professionella utvecklingen, samt identifiera sitt eget behov av ytterligare kunskap.

Behörighetskrav

Univ: Den studerande ska inom tandläkarprogrammet ha genomgått samtliga kurser vilka tidsmässigt föregår denna kurs eller ha motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, laborationer, samt litteraturseminarier där relevanta vetenskapliga originalartiklar inom forskningsområdet diskuteras i mindre grupper. Undervisningen sker på svenska men i vissa kursmoment kan den ges på engelska. Obligatoriska kursmoment, vilka indikeras i detaljschema är laborationer och litteraturseminarier. Vid icke godkänd prestation på obligatoriska moment har studenten rätt till ett förnyat tillfälle eller bli hänvisad en alternativ ersättningsuppgift. Sådana ska i första hand erbjudas under pågående kurs.

Examination

Kunskapsredovisningen sker dels i form av skriftlig avrapportering av laborationsdelen, dels i form av sluttentamen (normalt skriftlig) vid kursens slut, vilken omfattar alla delar av kursen. Delförhör (dugga) under kursen är ett frivilligt, diagnostiskt prov, och en förberedelse inför den slutliga tentamen. För godkänd kurs krävs godkänt resultat på sluttentamen, deltagande i samtliga obligatoriska moment inklusive litteraturseminariet, samt godkänd laborationsdel (godkända laborationsrapporter). På de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G), och sätts först när alla i kursen ingående obligatoriska moment är godkända. Vid frånvaro från obligatoriskt moment kontaktas kursansvarig som beslutar om hur momentet ska kompletteras.

Den studerande som underkänts vid prov eller ej deltagit vid första ordinarie provtillfälle ska beredas tillfälle att deltaga i ytterligare prov inom tre månader. Infaller provtillfället i nära anslutning till terminsslut ska prov anordnas senast två veckor efter ny terminsstart. Den studerande som underkänts två gånger har rätt att hos programrådet begära att annan examinator utses. Den studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Undantag från denna regel kan t.ex. vara då kursen har genomgått grundläggande förändringar.

Den studerande som blivit underkänd i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov två gånger. Om studenten efter tre prov fortfarande är underkänd kan studenten rekommenderas, eller på eget initiativ, ansöka om att gå om kursen. Ansökan inges till berörd fakultetsnämnd eller det organ som fått nämndens delegation. Den studerande som genomfört sammanlagt fem prov men inte blivit godkänd ges inget ytterligare provtillfälle. Därefter kommer inga ytterligare resurser att erbjudas.

Tillgodoräknande
Den studerande har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.