Oral hälsa III, 10 hp

Innehåll

Kursen ges inom tandhygienistprogrammet, termin 3.
Kursen består av tre delkurser
Kariologi II                                    4,0 högskolepoäng    
Parodontologi II                            3,0 högskolepoäng 
Psykologi II                                  3,0 högskolepoäng
 
Kariologi II
Fluor och kariesutveckling.
Hälsotillstånd och kariesutveckling.
Kariesdiagnostik, kariesrisk och prognosbedömning.
Prevention av karies
Behandling av initiala kariesskador.
Evidens och nationella riktlinjer avseende karies.
Operativ kariesbehandling.
Rotbehandlingar.
Tandersättningar och egenvård
Behandlingsplanering av kariesfall.
 
Parodontologi II
Epidemiologi och patogenes vid gingivit, parodontit, mucosit och periimplantit.
Oral biofilmsstruktur.
Lokal och generell tilläggsbehandling med antibiotika vid parodontit.
Evidensbaserad parodontal vård (nationella riktlinjer).
Icke-kirurgisk och kirurgisk behandling av parodontit.
Periimplantär diagnostik och behandling.
Mikrobiologisk provtagning och antibiotikaprofylax inför parodontal infektionssanering.
 
Psykologi II
Psykologiska teorier och beteendeinriktade metoder inom tandvården.
Tandvårdsrädsla.
Psykisk ohälsa, psykiska funktionsnedsättningar samt bemötande.
 

Förväntade studieresultat

Kariologi II
Kunskap och förståelse
Den studerande ska kunna

• redogöra för diagnostik av karies
• redogöra för prevention av karies
• redogöra för behandling av initiala kariesskador
• redogöra för betydelsen av och risker med fluortillskott
• redogöra för dosering och effekter av fluorpreparat som används i tandvården 
• redogöra för kariesriskens betydelse för behandling och prognos
• beskriva syftet med protetisk bettrehabilitering
• beskriva olika tandersättningar samt aspekter på egenvård
• beskriva indikationer och betydelsen av tandfyllningar
• beskriva betydelsen av rotbehandling.
• beskriva  evidensen för kariesförebyggande och behandling av initial karies.

Färdigheter och förmåga
Den studerande ska kunna

• bedöma hälsotillståndets betydelse för kariesrisk
• bedöma olika faktorers betydelse för kariesaktivitet och kariesrisk
• föreslå möjlig behandlingsplan

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Den studerande ska kunna

• identifiera behov av operativ kariesbehandling hos tandläkare
• reflektera över betydelsen av samverkan inom tandvård, med hälso-och sjukvården och med det  omgivande samhället i syfte att förebygga och behandla karies.
• identifiera sitt behov av ytterligare kunskap för att utveckla den egna kompetensen.

 
Parodontologi II
Kunskap och förståelse
Den studerande ska kunna

• redogöra för parodontala och periimplantära sjukdomars epidemiologi och patogenes samt lokala och allmänna aggraverande faktorer
• redogöra för icke-kirurgisk och kirurgisk behandling av parodontit; dess indikationer, utförande och begränsningar
• beskriva hur mikrobiologisk provtagning i tandköttsficka går till
• diagnostisera periimplantär sjukdom och beskriva hur den behandlas
• redogöra för när antibiotikaprofylax inför behandling är indicerad och hur den ska administreras samt de huvudsakliga argumenten för behandling av parodontit med antibiotika
• beskriva den vetenskapliga evidensen som finns för olika typer av profylax och behandling av parodontal och periimplantär sjukdom. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Den studerande ska kunna

• i teoretiska patientfall särskilja om parodontit- och periimplantitbehandling kräver konsultation och/eller behandling av tandläkare eller andra yrkesgrupper verksamma i hälso- och sjukvården
•  identifiera sitt behov av ytterligare kunskap för att utveckla den egna kompetensen.

 
Psykologi II
Kunskap och förståelse
Den studerande ska kunna

• redogöra för teori och beteendeinriktade metoder i tandvårdspsykologi.
• redogöra för orsaker till rädslor och fobier i tandvårdssituationen.
• redogöra för tillstånd vid psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar
• beskriva det professionella förhållningssättet i mötet med människor i tandvårdssituationen och hur tandvårdsrädsla kan förebyggas.

 
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Den studerande ska kunna

• reflektera över vad som är ett professionellt förhållningssätt i mötet med människor i tandvårdssituationer
• identifiera sitt behov av ytterligare kunskap för att utveckla den egna kompetensen.

Behörighetskrav

Univ: För att påbörja Oral hälsa III ska den studerande vara godkänd på alla kurser tillhörande termin 1 inom tandhygienistprogrammet, samt godkänd i delkurserna Kariologi I, 2,5 hp, Parodontologi I 2,5 hp, ingående i kursen Oral hälsa II, samt Oral diagnostisk radiologi 3,0 hp ingående i kursen Biomedicin II, samt vara godkänd på kursen Klinisk tillämpning I, 7 hp, termin 2 samt ha genomgått samtliga kurser vilka tidsmässigt föregår denna kurs eller ha motsvarande kunskaper.
 

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, metodövningar, grupparbeten och seminarier. Alla moment förutom föreläsningar är obligatoriska.  Vid frånvaro från obligatoriskt moment kontaktas examinator som beslutar om hur momentet ska kompletteras.
 

Examination

Examinationsformer
Den studerandes prestationer bedöms genom skriftliga tentamen, PM, fallredovisningar och muntliga seminarier. För att bli godkänd i kursen krävs att respektive tentamen, övriga prov samt obligatoriska moment är godkända.
I de fall prov eller praktik inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/praktiken.
 
Den studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två ytterligare tillfällen upp till två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla. Vad avser praktiska moment gäller motsvarande med den begränsningen att antalet anges till en. Undantag från denna regel kan t.ex. vara då kursen har genomgått grundläggande förändringar.
 
Antal provtillfällen
Studerande som inte har godkänt resultat på prov har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov) på kurs, förutsatt att eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen inte överskrids. Antal tillfällen som en student får genomgå prov för att få godkänt resultat på kurs eller en del av kurs är begränsat till fem. I kursen erbjuds tre provtillfällen per kursomgång.
 
Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år, s.k. uppsamlingsprov.
 
Om den studerande efter tre prov fortfarande är underkänd kan den studerande ansöka om eller rekommenderas att gå om kursen. Ansökan skickas till programrådet för de odontologiska programmen (PRO).

Byte av examinator
Den studerande har rätt att byta examinator efter två underkända examinationer. Anhållan om byte av examinator inlämnas skriftligt till programrådet för odontologiska program (PRO).

Tillgodoräknande
Den studerande har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.