Radiografi vid interventionell radiologi, magnet resonanstomografi och mammografi alternativt nuklearmedicin, 15 hp

Innehåll

Kursen omfattar fördjupad kunskap i radiografi i samband med interventionell radiologi (IR), magnet resonanstomografi (MRT) samt mammografi alternativt nuklearmedicinska undersökningar. Den specifika omvårdnaden belyses med hänsyn till ålder, genus och transkulturella aspekter.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs ska studenten

- visa förmåga att utifrån patientens ålder, behov och förutsättningar planera genomföra, dokumentera och utvärdera undersökningar och
  behandlingar, vid IR, MRT och mammografiundersökningar alternativt nuklearmedicinska undersökningar, i samverkan med andra yrkesgrupper
- visa förmåga att informera och skapa trygghet för patienter vid IR, MRT och mammografiundersökningar alternativt nuklearmedicinska
  undersökningar
- visa förmåga att hantera läkemedel/isotoper enligt gällande föreskrifter
- kunna tillämpa kunskap om fysikaliska, biologiska och tekniska processer inom röntgensjuksköterskans ansvarsområde vid IR, MRT och
  mammografi- alternativt nuklearmedicinska undersökningar
- kunna tillämpa fördjupade anatomiska och fysiologiska kunskaper vid IR, MRT och mammografi- alternativt nuklearmedicinska undersökningar
- kunna tillämpa kunskap i aseptik och vid sterilgodshantering i samband med interventionella radiologiska undersökningar och behandlingar

Behörighetskrav

Ma B, Nk B, Sh A (områdesbehörighet 16). Tröskelbestämmelser, se utbildningsplan.

Undervisningens upplägg

Kursen omfattar teoretiska studier motsvarande 1,5 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning vid radiologisk klinik motsvarande 13,5 högskolepoäng. De verksamhetsförlagda studierna är fördelade mellan IR, 4,5 högskolepoäng, MRT, 4,5 högskolepoäng, och nuklearmedicin, 4,5 högskolepoäng, alternativt mammografi, 4,5 högskolepoäng.

Ett studentaktivt lärande tillämpas. Studierna kännetecknas av aktivt kunskapssökande, problemlösning och reflektion utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt. Arbetsformerna varierar mellan föreläsningar, individuellt arbete samt obligatoriska moment som metodövningar, verksamhetsförlagd utbildning och seminarium.

Föreläsningar ger en översikt, problematiserar ämnet och presenterar relevant forskning. Metodövningarna bygger på föreläsningarna och teori som integreras i den verksamhetsförlagda utbildningen. Seminarium är en undervisningsform i mindre eller större grupp där en diskussion förs utifrån evidensbaserad kunskap kring ett givet ämne/tema/problem. Vid seminarium ska alla deltagare vara aktiva.

Under verksamhetsförlagd utbildning tillämpas kunskap från tidigare kurser. De olika arbetsformerna anpassas efter förväntade studieresultat och varierar i kursen.

Examination

Som betyg används en tvågradig betygsskala, godkänd eller underkänd. Kursen examineras individuellt vilket sker i skriftlig och muntlig tentamen samt i seminarieform. För att bli godkänd på hela kursen krävs att examinationerna är godkända, att studenten deltagit i obligatoriska moment i form av seminarier och godkänd i verksamhetsförlagd utbildning.

Under de verksamhetsförlagda studierna bedöms kunskaper och färdigheter. Bedömningen görs av klinisk lärare i samråd med handledare inom verksamheten. Klinisk examination sker genom individuella skriftliga fördjupningsarbeten, seminarium och genom bedömning av studentens kunskaper och färdigheter i radiografi.

Student som underkänts i verksamhetsförlagd utbildning erbjuds en ny utbildningsperiod som till sin längd och innehåll motsvarar den underkända perioden.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger.

Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen.

Tillgodoräknande
Inga generella tillgodoräknanden tillämpas. Prövning huruvida en tidigare utbildning eller verksamhet helt eller delvis kan godtas för tillgodoräknande beslutas av Studentcentrum.

Övriga föreskrifter

http://www.student.umu.se/regelsamlingen