Mikrobiologi, immunologi och virologi, 10 hp

Innehåll

Kursen ges inom tandläkarprogrammet, termin 2.
Grundläggande mikrobiologi (bakterier, svampar och virus) och immunologi och olika patogena och opportunistiska mikroorganismers samverkan med värden kopplat till immunsvaret (medfödd och adaptiv) mot infektioner i hälsa och sjukdom.
Följande områden tas upp:

• bakteriers uppbyggnad, systematik, metabolism, tillväxt och avdödning (desinfektion och sterilisering)
• reglering av genuttryck, överföringsmekanismer av DNA mellan bakterier
• antibiotikaresistens, mekanismer för uppkomst av resistens
• evolution av patogena mikroorganismer
• patogena bakteriers egenskaper och förmåga att orsaka sjukdom (virulensegenskaper) och samspelet mellan bakterier och värd vid etablering av infektioner
• exempel på viktiga humana bakteriella patogener och sjukdomar, diagnostik
• bakteriella vacciner
• svampars uppbyggnad och patogena svampars egenskaper och förmåga att orsaka sjukdom (virulensegenskaper) och samspelet mellan svampar och värd vid etablering av infektioner
• humana DNA och RNA virus, sammansättning, uppbyggnad och replikering av olika virus 
• exempel på viktiga virala patogener och sjukdomar, diagnostik
• samspelet mellan virus och värd vid akuta och livslånga infektioner
• virala zoonoser, virala mag-tarmsjukdomar och blodsmitta
• virusinducerad tumörtransformation, HIV och retrovirus
• virus diagnostik
• antivirala medel och vacciner
• immunsystemets uppbyggnad, dess struktur och funktion
• funktion och reglering av det medfödda och det förvärvade immunsystemet
• komplementsystemet: egenskaper, aktivering, reglering och funktion
• induktion och reglering av det humorala och cellförmedlade immunsvaret
• det immunologiska skyddet av slemhinnorna
• immunförsvaret mot infektionssjukdomar
• tolerans, överkänslighet, autoimmunitet och autoimmuna sjukdomar
• litteraturseminarium där en vetenskaplig originalartikel inom forskningsområdet läses och sedan diskuteras i mindre grupper (vetenskaplig metodik)
• grundläggande praktisk mikrobiologisk metodik och säkerhetsföreskrifter vid laborativt arbete.

Följande laborativa moment ingår:

• sterilisering och desinfektion
• analys av ett okänt bakterieprov - Isolering av bakterieklon – Gramfärgning - Bestämningstester inom diagnostik
• genetisk överföring av antibiotikaresistens
• odling av bakterier och effekten av antibiotika
• undervisningsrond vid det virologiska laboratoriet där rutiner för kliniska prover och praktisk diagnostik vid ett kliniskt virologiskt laboratorium tas upp.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse
Den studerande ska

• ha grundläggande kunskap om bakterie-systematik och principer för diagnostik
• översiktligt kunna beskriva uppbyggnaden av olika typer av bakterier och virus
• kunskap om grundläggande principer och metoder för desinfektion och sterilisering
• kunskap om och förståelse för samspelet mellan normalflora och patogena mikroorganismer
• kunna redogöra för faktorer som styr bakteriers tillväxt, metabolism och avdödning
• kunna förklara grundläggande verkningsmekanismer för antimikrobiella och antivirala preparat och hur mekanismer för hur bakterier och virus kan bli resistenta mot antibiotika
• kunna övergripande redogöra för olika mekanismer för hur bakterier reglerar genuttryck
• kunna redogöra för olika mekanismer för hur bakterier kan ta upp och överföra DNA
• förstå och förklara hur kroppen förhindrar och bekämpar infektioner av bakterier, svampar och virus förklara hur vissa specifika bakterier och virus ger upphov till sjukdom
• med hjälp av typexempel beskriva mekanismer som ligger till grund för bakteriers förmåga att orsaka sjukdom
• kunna redogöra hur bakteriers och virus genetiska information är organiserad och hur förändringar i arvsanlagen uppkommer och vad som driver dessa förändringar under evolutionen
• känna till viktiga humana patogena bakterier och de sjukdomar de orsakar
• kunskap om viktiga human patogena svampar, hur svampar är uppbyggda och hur de orsakar sjukdom
• kunna redogöra för principer för utveckling av bakteriella vacciner
• kunna redogöra för hur olika typer av virus är uppbyggda, hur de förökas och replikeras i en cell
• känna till viktiga virala patogener och de sjukdomar de orsakar
• kunna redogöra för olika metoder som används inom virusdiagnostik
• ha kunskap om principer för olika antivirala medel och principer och metoder för utveckling av virala vacciner
• hunna redogöra för hur vissa virus kan inducera tumörbildning
• ha kunskap om hur blodsmitta uppkommer och hur den kan förebyggas
• kunna beskriva principer för skydd mot virussmitta samt virus betydelse vid kemoterapi
• kunna redogöra för det medfödda immunsvarets egenskaper och förklara hur mikrober kan undgå immunförsvaret
• kunna förklara hur det cellförmedlade och det humorala immunsvaret regleras
• kunna beskriva hur immunitet efter infektioner och vaccinationer uppkommer och redogöra för orsaker av överkänslighetsreaktioner
• kunna redogöra för det specifika immunologiska skyddet av slemhinnorna
• kunna redogöra för begreppen tolerans, autoimmunitet och hur autoimmuna sjukdomar kan uppkomma.
•  

Färdigheter och förmåga
Den studerande ska

• ha färdigheter, förståelse och förmåga att tillämpa grundläggande mikrobiologiska experimentella metoder samt planera och utföra grundläggande mikrobiologiska experiment värdera och presentera erhållna experimentella resultat inom följande områden:
• praktisk tillämpning av metoder och tekniker för sterilisering och desinfektion
• metoder för studier av genetisk överföring av antibiotikaresistens
• metoder och principer för analys av bakterieprover – isolering, odling, mikroskopi, specifika medier och olika bestämningstester
• odling av bakterier, metoder för bestämning av tillväxt och effekter av olika antibiotika
• visa förmåga att värdera, diskutera och presentera erhållna experimentella resultat och nya fakta, företeelser och frågeställningar inom forskningsområdet mikrobiologi, immunologi och virologi
• visa förmåga att tillgodogöra sig och förstå kärnan av innehållet i vetenskapliga originalartiklar inom forskningsområdet

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Den studerande ska

• kunna reflektera över hur ny kunskap inom ämnesområdet kan användas för att främja den personliga professionella utvecklingen, samt identifiera och värdera sitt eget behov av ytterligare kunskap.

Behörighetskrav

Univ: Den studerande ska inom tandläkarprogrammet ha genomgått samtliga kurser vilka tidsmässigt föregår denna kurs eller ha motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, laborationer, samt litteraturseminarier där relevanta vetenskapliga originalartiklar inom forskningsområdet diskuteras i mindre grupper. Undervisningen sker på svenska men i vissa kursmoment kan den ges på engelska. Obligatoriska kursmoment, vilka markeras i detaljschemat är alla moment i samband med laborationer (genomgångar, säkerhetsföreskrifter och det självständiga laborativa arbetet i grupper om två eller tre studerande), undervisningsrond och litteraturseminarier. Vid frånvaro eller underkänd prestation på obligatoriska moment har studenten rätt till ett förnyat tillfälle eller bli hänvisad en alternativ ersättningsuppgift. Sådana skall där det är möjligt erbjudas under pågående kurs.

Examination

Kunskapsredovisningen sker dels i form av skriftlig avrapportering av laborationsdelen, dels i form av skriftligt slutprov vid kursens slut, vilken omfattar alla delar av kursen. Delförhör (duggor) under kursen är frivilliga diagnostiska prov, och en förberedelse inför den slutliga tentamen. För godkänd kurs krävs godkänt resultat på slutprov, deltagande i samtliga obligatoriska moment inklusive aktiv medverkan i litteraturseminariet, samt godkända laborationer och laborationsrapporter. På de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd eller Godkänd. På hela kursen ges något av betygen Underkänd eller Godkänd, och dessa sätts först när alla i kursen ingående obligatoriska moment är godkända. Vid frånvaro från obligatoriskt moment kontaktas kursansvarig som beslutar om hur momentet ska kompletteras.

Den studerande som underkänts vid prov eller ej deltagit vid första ordinarie provtillfälle ska beredas tillfälle att deltaga i ytterligare prov inom tre månader. Infaller provtillfället i nära anslutning till terminsslut ska prov anordnas senast två veckor efter ny terminsstart. Den studerande som underkänts två gånger har rätt att hos programrådet begära att annan examinator utses. Den studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Undantag från denna regel kan t.ex. vara då kursen har genomgått grundläggande förändringar.

Den studerande som blivit underkänd i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov två gånger. Om den studerande efter tre prov fortfarande är underkänd kan studenten rekommenderas, eller på eget initiativ, ansöka om att gå om kursen. Ansökan inges till berörd fakultetsnämnd eller det organ som fått nämndens delegation. Den studerande som genomfört sammanlagt fem prov men inte blivit godkänd ges inget ytterligare provtillfälle. Därefter kommer inga ytterligare resurser att erbjudas.

Tillgodoräknande
Den studerande har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.