Klinisk propedeutik inklusive kliniska undersökningsmetoder och medicinsk psykologi, 30 hp

Innehåll

Kursen syftar till att ge kunskaper och färdigheter som behövs för att du ska kunna genomföra de kliniska kurserna på läkarprogrammet på de fyra studieorterna med tillhörande vårdinrättningar. Kursen fokuserar på att förbereda dig för kommande yrkesroll. Du kommer att få lära dig vilka lagar du som läkare har att förhålla sig till och vilka rättigheter patienterna har i vården. Hur miljö, arbetsmiljö och samhällsstrukturer kan påverka hälsan. Du kommer få de grundläggande redskapen för hur du ska bemöta och handlägga patienter i kliniska situationer, hur du ska förmedla din information till patienter och kolleger, samt träna att reflektera över rollen som läkare. Diagnostik och behandling är centrala arbetsuppgifter i de flesta medicinska specialiteter Under kursen kommer du att få grundläggande kunskap i bilddiagnostik och läkemedelsbehandling som du kommer att utveckla vidare på kommande terminer. Som stöd för ditt lärande har vi förutom de nedan redovisade förväntade studieresultaten även mer specifika ämnesguider som vi valt att dela in i allmänmedicin, samhällsmedicin, farmakologi, kliniska undersökningsmetoder, bild- och funktionsmedicin och professionell utveckling med medicinsk psykologi.
 
Högskolepoängen för kursen är fördelade enligt följande:

• Skriftlig tentamen (14 hp)
• Klinisk praktik (3 hp)
• Obligatoriska moment (13 hp)

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Förklara farmakologiska principer med hänsyn tagen till individens ålder och övriga tillstånd, eventuella interaktioner och polyfarmaci, inför ställningstagande till att påbörja, fortsätta eller avsluta farmakologisk behandling.
• Förklara principer för livsstilsförändringar och hälsofrämjande insatser i samhället, och hur de kan påverka såväl individer som grupper i ett nationellt och globalt perspektiv.
• Förklara den offentligt finansierade sjukvårdens uppbyggnad och organisation för att i vårdprocesser möta olika åldersgrupper och tillstånd, samt förklara och kontrastera skillnader mellan öppen- och sluten vård.
• Identifiera övergripande skillnader i hälsoläget i Sverige jämfört med övriga världen och analysera utmaningar som skapas i samhällsstrukturer.
• Förklara hur miljöfaktorer påverkar människans hälsa och ohälsa, samt metoder för att bedöma påverkan, fördelar och risker med dessa.
• Förklara relevanta lagar inom arbetsmiljö, försäkringsmedicin samt inom hälso- och sjukvården.
• Förklara patientens grundläggande rättigheter.
• Förklara grundläggande epidemiologiska och biostatistiska begrepp liksom grunderna i kvalitativ forskningsmetodik.
• Förklara mänskliga beteenden samt grundläggande psykologiska begrepp i patient - läkarrelationen och i olika sociala sammanhang.
• Förklara principerna för kommunikation och dokumentation inom hälso- och sjukvården samt utveckla förmåga i att kommunicera med andra yrkesgrupper.
• Förklara andra professioners funktioner och roller i hälso- och sjukvården samt i olika vårdteam.
• Diskutera hur genus och hierarkier i grupper kan påverka kommunikation och samarbete.
• Förklara principerna för bild och funktionsmedicinsk diagnostik vad gäller informationsinnehåll, bakomliggande fysik samt dess risker, möjligheter och begränsningar.
• Ha kunskaper om hur multidisciplinärt samarbete befrämjar vård, om utveckling av förbättrad vårdkvalité, samt om hälsoekonomi.

Färdigheter och förmåga

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Genomföra en adekvat en strukturerad anamnes med samtalsteknik som är anpassad till patientens ålder, emotionella och kognitiva förutsättningar, livssituation och behov av integritet.
• Dokumentera och rapportera medicinsk relevant information till patient, kollega och andra medarbetare inom vården.
• Genomföra en grundlig och systematisk klinisk undersökning (status).
• Identifiera potentiella farliga medicinska tillstånd utifrån vanliga symtom, föreslå initial handläggning av dessa samt utföra basal HLR.
• Förklara mänskliga beteenden samt kunna tillämpa grundläggande psykologiska begrepp i patient - läkarrelationen, arbetsgruppen och i olika sociala sammanhang.
• Känna igen och bemöta människor i kris.
• Tillämpa grundläggande psykologiska begrepp i självreflektion som ett led i ökad självkännedom.
• Utföra vanliga diagnostiska metoder som används inom primärvård.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Arbeta självständigt i ett team och på ett professionellt sätt etablera förtroendefulla relationer till patienter och medarbetare.
• Värdera och föra resonemang om hur kulturella aspekter, genus, etiska frågeställningar, globala och ekonomiska skillnader kan påverka handläggning och vård.
• Analysera sina starka och svaga sidor och självständigt ta ansvar för sitt lärande och utveckling.

Behörighetskrav

Godkänt på Introduktionskurs, Cellens struktur och funktion, Organsystemens struktur och funktion, Attack och försvar, samt momentet Case/vetenskaplig skolning från kursen Sjukdomslära, symtom och diagnostik eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisning bedrivs huvudsakligen i studerandeaktiv form med föreläsningar, streamade föreläsningar, gruppträffar, case, seminarier, demonstrationer, laborationer, dagbok, individuella samtal och klinisk handledning.

Under kursen tränas förmågan att bemöta och kommunicera med patienter och annan personal och att praktiskt undersöka patienter, både i första linjens sjukvård och inom slutenvården. Delar av det verksamhetsintegrerade lärandet (klinisk praktik) kan utföras på kliniker i norra Sverige.
 
Obligatoriska läraktiviteter utöver upprop är den undervisning som markerats som obligatorisk i schema. 
 
Undervisningen ges huvudsakligen på svenska men kan ges på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Delar av undervisningen sker med användande av Informations- och kommunikationsteknologi (IKT).

Examination

I kursen examineras teoretiska kunskaper med skriftligt prov (14 hp). Klinisk praktik (3 hp) och övriga obligatoriska moment (13 hp) examineras löpande under kursen. Endast betygen godkänd (G) och underkänd (U) tillämpas på kursen.

Student som ej har godkänt resultat på den skriftliga examen erbjuds ett förnyat prov inom två månader. För prov som genomförs under maj och juni månad erbjuds första omprovet inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därefter hänvisas till nästa ordinarie provtillfälle.
 
En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare fem tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos programrådet, få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer erbjuds den studerande att gå om kursen. Det ger inte ytterligare provtillfällen utöver de som följer av förstagångsregistreringen men ger en möjlighet att genomföra läraktiviteterna på kursen ytterligare en gång.

Vid verksamhetsförlagda lärandeaktiviteter gäller att krav på professionellt förhållningssätt inklusive klädsel och hygien följs enligt mottagande verksamhetens direktiv.

Under klinisk praktik ingår fortlöpande examination av färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt till medarbetare, patienter och deras anhöriga. Student som blivit underkänd vid klinisk praktik erbjuds ny klinisk praktik vars innehåll och längd fastställs av examinator. Totalt kan dock kliniska praktik ej upprepas mer än två gånger (maximalt tre tillfällen).

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studentens avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen.

Övriga föreskrifter

Kursupprop
Kursuppropet är obligatoriskt.
 
Befrielse från upprop kan endast ges av kurssamordnare vid föranmälan och endast då särskilda skäl föreligger. Frånvaro utan giltigt förfall kan föranleda förlust av kursplats. Beslut om detta fattas av kurssamordnaren.

Hälso- och vaccinationsprogram
Inför den kliniska praktiken erbjuds studenter vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet vaccination mot Hepatit B. Hepatit B är den mest troliga smittorisk studenter kan utsättas för under det verksamhetsintegerade lärandet och som det också går
att vaccinera emot. Därtill erbjuds studenter som inte vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) att komplettera med detta. Medicinska fakulteten står enbart för de kostnader som uppkommer inom hälso- och vaccinationsprogrammet i det fall de skett inom ramen av de av programmen organiserade tillfällena.

Studietid
Under det verksamhetsintegrerade lärandet kan tjänstgöring förekomma på kvällar, nätter och helger.

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges möjlighet att göra omprov på kursen två år från den tidpunkt förändringen skedde.