Engelskt namn: Epidemiology and Biostatistics
Denna kursplan gäller: 2013-09-02 till 2015-08-30 (nyare version av kursplanen finns)
Kursplan för kurser med start efter 2018-10-08
Kursplan för kurser med start mellan 2016-08-29 och 2018-10-07
Kursplan för kurser med start mellan 2016-08-22 och 2016-08-28
Kursplan för kurser med start mellan 2015-08-31 och 2016-08-21
Kursplan för kurser med start mellan 2013-09-02 och 2015-08-30
Kursplan för kurser med start mellan 2012-06-25 och 2013-09-01
Kursplan för kurser med start mellan 2012-06-18 och 2012-06-24
Kursplan för kurser med start mellan 2010-09-20 och 2012-06-17
Kursplan för kurser med start mellan 2009-11-30 och 2010-09-19
Kursplan för kurser med start mellan 2009-11-23 och 2009-11-29
Kurskod: 3ME039
Högskolepoäng: 7
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Biomedicin: Grundnivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
Beslutad av: Programkommittén för biomedicin, 2007-08-27
Reviderad av: Programrådet för Biomedicinprogrammen, 2013-08-29
Kursens mål är att ge grundläggande kunskaper och färdigheter i folkhälsovetenskap, epidemiologi och biostatistik samt färdigheter för att kunna genomföra en enklare studie i form av utveckling av en studieplan, analys av data, rapportskrivning samt muntlig presentation av studien.
Momentet folkhälsovetenskap syftar till att ge grundläggande kunskaper om de stora folksjukdomarna och hälsoproblemen ur ett folkhälsoperspektiv.
Momentet epidemiologi syftar till att ge kunskap om de viktigaste epidemiologiska studiedesignerna såsom experimentell-, ekologisk-, tvärsnitts-, fall-kontroll och kohortstudier, basala epidemiologiska mått på sjukdomsförekomst såsom prevalens, incidens och kumulativ incidens samt jämförande mått på sjukdomsförekomst såsom riskkvot, oddskvot och etiologisk fraktion, samt diagnostiska test såsom sensitivitet, specificitet och prediktionsvärde.
Momentet biostatistik syftar till att ge kunskap om basala statistiska begrepp, studiedesigner, sampling metoder samt central, spridnings, och associationsmått. Stor vikt läggs vid basala metoder för analys av diskreta och kontinuerliga variabler såsom statistiska test och konfidensintervall. Kursen innehåller även en introduktion till karriärplaneringen.
Efter avslutad kurs ska studenten:
• Ha kännedom om grundläggande begrepp inom folkhälsovetenskapen såsom prevention, preventiva paradoxen, livsstilssjukdomar
• Ha kännedom om förekomst av, orsak till samt prevention och behandling av våra viktigaste sjukdomar och ohälsoproblem
• Ha förståelse för basala epidemiologiska studiedesigner, mått på sjukdomsförekomst samt mått på mätmetoders egenskaper (sensitivitet, specificitet och prediktionsvärde)
• Ha förståelse för olika central- spridnings- och associationsmått
• Ha förståelse för basala statistiska test och konfidensintervall
• Kunna tillämpa basal statistisk analys i en epidemiologisk studie av ett hälsoproblem
• Kunna läsa, förstå och kritiskt granska vetenskapliga artiklar inom området
Undervisningen sker genom lektioner, studentseminarium, handledda gruppövningar och grupparbete i datorsal. Undervisningen innefattar ett grupparbete där undersökningsplanering, dataanalys och rapportskrivning ingår. Undervisning på engelska kan förekomma.
Examinationen sker i form av skriftlig tentamen. Studentens prestation bedöms i en tregradig betygsskala; underkänd, godkänd eller väl godkänd.
För godkänd kurs krävs att grupparbetet är genomfört och redovisat enligt föreskrivna ramar och godkänt. För att uppnå betyget godkänd krävs att studenten deltagit i de obligatoriska momenten. De obligatoriska momenten inkluderar introduktion, delredovisning och slutredovisning av grupparbete samt ett seminarium i folkhälsovetenskap. Student som underkänts i grupparbetet tilldelas en extra arbetsuppgift av handledaren. Student som underkänts vid seminariet tilldelas en extra arbetsuppgift av ansvarig lärare. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare tillfälle.
Vidare krävs ett aktivt deltagande i redovisningar och diskussioner. Med aktivt deltagande menas att studenten bidrar med egna inlägg, reflektioner och frågor, samt att studenten försöker svara på frågor ställda till studenten eller gruppen.
En student som blivit underkänd i examination har rätt att genomgå förnyad examination tre gånger för att bli godkänd. Efter tre underkända examinationer erbjuds studenten att gå om kursen. Student som efter att ha gått om kursen och underkänts i ordinarie examination samt vid ett ytterligare tillfälle måste avbryta sina studier. Student som efter att ha gått om kursen och underkänts i ordinarie examination samt vid ett ytterligare tillfälle måste avbryta sina studier. En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av kurs, har rätt att efter skriftlig begäran hos prefekten få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det.
Tillgodoräknande
Prövning huruvida en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande ankommer på programansvarig eller programrådsordförande efter samråd med kursansvarig institution.
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.