Avancerad biomedicin, 30 hp

Innehåll

Kursen integrerar de fyra biomedicinska forskningsområdena infektion och immunologi, ämnesomsättning och ämnesomsättningssjukdomar, cancer, samt neurovetenskap och sjukdomar i nervsystemet. Med hjälp av specifika exempel illustreras principer och mekanismer som reglerar normala cell- och organfunktioner, samt molekylära processer som leder till dysfunktion och sjukdom.

Kursen innehåller dessutom färdighetsmoment som litteratursökning, etiska aspekter av forskning och vetenskapligt arbete, epidemiologi och biostatistik samt bioinformatik.

Kursen är indelad i följande fem moduler:
Infektion och immunologi med informationssökning 7 hp
Ämnesomsättningssjukdomar, 7 hp
Cancer med bioinformatik, 7 hp
Neurovetenskap med minisymposium, 7 hp
Epidemiologi och biostatistik, 2 hp

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs skall studenten:

• visa förståelse för basala mekanismer i celler och organ och peka ut hur förändringar på molekylär nivå kan påverka dessa mekanismer och därmed leda till olika sjukdomstillstånd.
• kunna diskutera betydelse av molekylära förändringar för symtom, diagnos och behandling av olika sjukdomstillstånd.
• uppvisa färdigheter inom områden informationssökning och bioinformatik.
• visa ett vetenskapligt förhållningssätt med insikt om ansvar för det egna lärandet.

Efter avslutad modul Infektion och immunologi med informationssökning skall studenten kunna:

• redogöra översiktligt för kroppens reaktioner vid infektion och inflammation.
• ge exempel på olika infektionsstrategier och reflektera över deras koppling till immunsystemets effektorfunktioner.
• förklara sambandet mellan infektioner och följdsjukdomar/andra sjukdomar.

Efter avslutad modul Ämnesomsättningssjukdomar skall studenten kunna: 

• redogöra för hur kroppen anpassar sig till metabola situationer som måltid, fasta och träning samt hur denna anpassning är reglerad på molekylär nivå.
• redogöra för hur fett transporteras i blodbanan samt blodfetters relation till ateroskleros.
• ge exempel på monogena metabola sjukdomar samt kunna diskutera och dra slutsatser om de metabola förändringar som olika sådana sjukdomar ger.
• förklara begreppet insulinresistens och dess metabola konsekvenser inklusive betydelse för s.k. metabolt syndrom och typ II diabetes.
• diskutera olika kostregimer i relation till övervikt och diabetes.

Efter avslutad modul Cancer med bioinformatik skall studenten kunna:

• redogöra detaljerat för tumörutveckling som en flerstegsprocess samt för innebörden av konceptet "Hallmarks of Cancer" (cancers kännetecken). 
• förklara koncepten onkogener och tumörsuppressorer samt relatera dessa till ett större sammanhang, såsom genomisk instabilitet och cancerutveckling.
• redogöra för hur tumörceller interagerar med sin omgivning och för konceptet "tumörimmunologi" relatera till betydelsen av detta för tumörutveckling.
• analysera signaleringsvägar för angiogenes och metastasering i relation till tumörutveckling som en flerstegsprocess, samt applicera detta på en av följande vanliga cancerformer: prostatacancer, bröstcancer eller lungcancer.
• beskriva patologin för några vanliga cancertyper (t.ex. prostatacancer, bröstcancer och lungcancer) med fokus på riskfaktorer, diagnos, prognos och behandling.
• beskriva olika laborativa modeller för cancer och relatera till deras olika för- och nackdelar.
• beskriva konceptet "targeted cancer therapy" (målinriktad cancerbehandling).
• tillämpa bioinformatik för att utvärdera genomiska och proteomiska förändringar i cancerceller.

Efter avslutad modul Neurovetenskap med minisymposium skall studenten kunna:

• redogöra översiktligt för molekylära och cellulära principer som är viktiga för nervsystemets funktion. 
• exemplifiera hur nervsystemet bearbetar, omvandlar och lagrar information.
• integrera och syntetisera teorier om orsaksmekanismer för ett urval av nervsystemets sjukdomar.

Efter avslutad modul Epidemiologi och biostatistik skall studenten kunna:

• identifiera epidemiologisk design dvs. ekologisk studie, tvärsnittsstudie, fall-kontrollstudie och kohortstudie.
• beräkna mått på sjukdomsförekomst (prevalens, incidenstal och kumulativ incidens) samt tolka dessa.
• beräkna jämförande mått på sjukdomsförekomst (attributrisk och etiologisk fraktion, "risk"-, "rate"-, och "odds ratio") samt tolka dessa).
• analysera "bias" och "confounding" i en epidemiologisk studie.
• exemplifiera hur epidemiologiska analyser tillämpas inom olika områden t.ex. cancer- och infektionssjukdomar.
• visa förmåga att planera och genomföra en experimentell studie, (faktoriella försök och försök som baseras på upprepade mätningar).
• analysera faktoriella försök med kontinuerligt utfall med envägs- och flervägsvariansanalys.
• ange metoder för att analysera faktoriella försök där utfallet är av räknetyp ("counts") eller binärt.
• analysera försök med upprepade mätningar på utfallsvariabeln t.ex. tillväxtförsök.

Behörighetskrav

180 hp från avslutade kurser inkluderande minst 20 hp i kemi varav minst 5 hp i biokemi, alternativt 20 hp från en kombination av kurser i kemi och fysik och/eller matematik, varav minst 5 hp i biokemi; samt dessutom 5 hp i klassisk genetik, 7,5 hp i cellbiologi, och 15 hp i human- eller djurfysiologi innehållande immunologi, neurobiologi och sjukdomslära; engelska B/6 från gymnasieskolan.

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker på engelska genom föreläsningar och i studerandeaktiva former med case, övningar, egna arbeten samt grupparbeten. Obligatorisk närvaro gäller på samtliga undervisningsmoment förutom föreläsningar. Undervisningen på modulen Epidemiologi och biostatisktik innefattar ett antal laborationer där undersökningsplanering, genomförande av studie, analys inkluderat arbete med dator och lämplig programvara samt avrapportering tränas.

Examination

Teoridelen på respektive modul examineras genom ett skriftligt individuellt prov. Modulerna Infektion och immunologi med informationssökning, Ämnesomsättningssjukdomar, Cancer med bioinformatik samt Neurovetenskap med minisymposium examineras med salstentamen. Modulen Epidemiologi och biostatistik examineras med hemtentamen.

Övriga obligatoriska undervisningsmoment examineras löpande under kursen. Caseredovisningar, övningar och grupparbeten examineras i grupp med individuell bedömning och för att uppnå godkänt resultat vid dessa krävs ett aktivt deltagande. Med aktivt deltagande menas att studenten bidrar med egna inlägg, reflektioner och frågor, samt att studenten försöker svara på frågor ställda till sig eller gruppen. Vid caseredovisning ska svaren vara i huvudsak korrekta och relaterade till uppgiften. De egna arbetena examineras individuellt.

Vid skriftlig tentamen ges något av betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Vid övriga examinerande undervisningstillfällen ges något av betygen Godkänd eller Underkänd. För att erhålla betyget Godkänd vid skriftlig tentamen skall poängsumman vara minst 60% av maxantalet poäng och redovisade fakta i huvudsak vara korrekta och relaterade till uppgiften, samt till viss del integrerade i ett resonemang. För betyget Väl Godkänd vid skriftlig tentamen måste poängsumman vara minst 80% av maxantalet poäng och fakta skall vara korrekta och innehållet tydligt och väl relaterat till uppgiften och inte innehålla irrelevanta fakta samt att studenten visar förmåga att använda ämnesspecifik terminologi och motiverar sina bidrag. Där det är tillämpbart, ska konkreta fakta även vara integrerade i ett resonemang där en djupare förståelse redovisas. Undantag från betygsgränserna (60 resp. 80%) kan göras om synnerliga skäl föreligger.

En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av prefekt vid kursgivande institution, ges möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg på kursen. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det eller de mål som studenten inte uppnått och ska äga rum tidigast inom tio arbetsdagar efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är inte tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination i stället för komplettering och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt. Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.

För att få betyget Godkänd på hela kursen måste godkänt resultat erhållits vid samtliga skriftliga tentamina samt vid alla övriga obligatoriska moment.

För att uppnå betyget Väl Godkänd (VG) på hela kursen måste utöver kraven för godkänt betyg, individuella skriftliga uppgifter vara inlämnade inom angivna tider och arbeten vara redovisade enligt föreskrivna ramar. Dessutom måste betyget Väl Godkänd erhållas vid minst fyra av fem tentamina.

Studerande som ej blivit godkänd vid ordinarie tillfälle har rätt till förnyat prov, s.k. omprov. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Minst ett andra omprov (ett s.k. uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie tillfället. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Studerande som ej har blivit godkänd på kursen erbjuds att vid nästa kurstillfälle gå om den, i mån av plats, men kan även välja att enbart delta i ytterligare omprov. 

Vid eventuell frånvaro från eller underkänt resultat på obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar prefekt vid kursgivande institution om ersättningsuppgift eller om studenten måste göra om momentet vid ett senare tillfälle. 

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Efter begäran av studenten ska prefekt vid kursgivande institution, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs skriftligen till Programrådet för biomedicinprogrammen. 

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om såväl tidigare utbildning som motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb och i Högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås. 

Övergångsbestämmelser
I det fall att en kurs har slutat ges eller att en ny kursplan har ersatt tidigare kursplan ska studenter garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.