Klinisk propedeutik, 30 hp

Innehåll

Kursen är indelad i följande moment:

• Farmakologi och klinisk farmakologi (7,5 hp):
Behandlar grundläggande mekanismer för läkemedelseffekter på cell-, organ- och organismnivå, läkemedelsbiverkningar och -interaktioner. Basala farmakodynamiska och farmakokinetiska principer; nervsystemets farmakologi; hjärt-, kärl- lung-, endokrin och magtarmkanalens farmakologi; antiinflammatoriska och immunsuppressiva läkemedel. Källor till läkemedelsinformation.

• Global hälsa, arbets- och miljömedicin, medicinsk juridik, epidemiologi samt socialmedicin (GAMES). Delar av momentet ingår i programmets vetenskapliga skolning. (6,7 hp):
Behandlar grundläggande kunskap inom folkhälsoområdet, bl.a. den globala och nationella hälsosituationen och metoder för att beskriva och påverka den. Preventiva metoder och kunskap om betydelsefulla infrastrukturer som hälso- och sjukvårdens organisation, hälsoekonomi, register och biobanker. Kunskapsområdet omfattar påverkan på hälsan av faktorer i människans arbetsmiljö och yttre miljö, åtgärder för att utreda och motverka uppkomsten av ohälsa på individuell och övergripande nivå. Lagstiftning och annan reglering inom hälso- och sjukvårdsområdet, socialförsäkring, arbetsmiljö och yttre miljö. Introduktion till epidemiologiska, biostatistiska och kvalitativa metoder.

• Kliniska undersökningsmetoder (7,5 hp):
Grundläggande kunskap och träning i anamnes och status. Bemötande i samband med anamnes och status. Utformning av epikris. Dokumentation i journal av inläggningsanteckningar, remisser och epikriser. Grundläggande Hjärt-lungräddning.

• Medicinsk psykologi (5,3 hp):
Begripliggörande av människors beteenden. Kunskap om hur vi interagerar med varandra. Psykologisk förståelse av patientens och vårt eget beteendes betydelse i patient – läkarrelationen. Erfarenhetsbaserade övningar.   Momentet innefattar fyra delar: Människan i olika psykologiska perspektiv innehåller centrala teorier och begrepp inom personlighetspsykologin och neuropsykologi. Människan i sociala sammanhang innehåller individens fungerande i olika sociala sammanhang såsom arbete och familj samt synliggörande av gruppdynamikens betydelse för hälsan. Kris och krishantering innehåller normala och traumatiserande krisers förlopp, hanteringsstrategier samt sambandet mellan kropp och själ. Veckobrev och individuellt personligt samtal innehåller reflektioner kring egna erfarenheter och upplevelser utifrån det innehåll som presenterats under kursens övriga tre delar.

• Bild- och funktionsmedicin (1,5 hp):
Grundläggande bild- och funktionsmedicin samt strålningsfysik som är applicerbara på de vanligast förekommande undersökningsmetoderna, konventionell röntgen, datortomografi, magnetresonanstomografi, ultraljud och nuklearmedicin.

• Vård utanför sjukhus (1,5 hp):
Primärvårdens sjukdomspanorama, arbetssätt och organisation. Allmänläkaren i mottagningsarbetet. Övning av klinisk undersökning, samtalsmetodik samt tillsammans med handledaren. Handhavande av kliniska problem hos enskilda patienter. Andra yrkesgruppers verksamhet på vårdcentral.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:

Farmakologi och klinisk farmakologi
• Förklara hur läkemedel interagerar med människokroppen; dvs kunna förklara hur läkemedelsmolekylen finner sin väg till den plats den ska verka (farmakokinetiken) samt hur läkemedelsmolekylen utövar sin verkan (farmakodynamiken).
• Beskriva verkningsmekanismerna för de läkemedelsgrupper/läkemedel som ingår i farmakologimomentet.
• Förklara de bakomliggande basala mekanismerna till läkemedelsinteraktioner.
• Kritiskt ta ställning till olika källor för läkemedelsinformation.

Global hälsa, arbets- och miljömedicin, medicinsk juridik, epidemiologi samt socialmedicin
• Redogöra för folkhälsoutvecklingen globalt och nationellt och de viktigaste aktörerna inom folkhälsoområdet.
• Förklara hur miljöfaktorer påverkar människan och leder till sjukdomar och metoder för att bedöma påverkan och risker.
• Använda anamnestiska uppgifter för att bedöma en patients exponering för faktorer i arbetslivet.
• Redogöra för human exponering i miljö och arbetsliv, viktiga upptagsvägar och regler/lagar för att minska risken för påverkan.
• Förstå och tillämpa bestämmelserna om läkarens grundläggande skyldigheter i offentlig och privat hälso- och sjukvård och redogöra för läkarens offentligrättsliga och straffrättsliga ansvar.
• Beskriva det system och de aktörer som har till uppgift att handlägga patientklagomål.
• Redogöra för grundläggande epidemiologiska och biostatistiska begrepp liksom grunderna i kvalitativ metod.
• Förtydliga olika preventiva strategier inom folkhälsoområdet inklusive socioekonomiska determinanter till hälsa.
• Förklara grundläggande principer inom socialförsäkringsområdet.
• Redogöra för principerna för kostnadseffektivitetsanalys.

Bild-och funktionsmedicin
• Grundläggande fysik för de radiologiska modaliteterna och principiella skillnader i informationsinnehåll i dessa.
• Attenuering, transmission, emission, reflexion och kärnspinnresonans.
• Radiologiska metoders möjligheter och begränsningar.
• Projektionslära.
• Kontrastmedel- principiell uppbyggnad och användning i anslutning till radiologisk diagnostik.
• Biverkningar av och risker för komplikationer med intravenösa kontrastmedel.
• Generella (principiella) diagnostiska fördelar och nackdelar med de olika modaliteterna.

Färdigheter och förmåga:

Kliniska undersökningsmetoder
• Under handledning kunna genomföra anamnes och statustagande från en patient.
• Under handledning kunna författa remiss, inläggningsjournal och epikris.
• Utföra basal HLR och kunna hantera defibrillator på ett för patienten och omgivningen säkert sätt.
• Uppvisa ett patientorienterat förhållningssätt och uppträda professionellt i mötet med patienter i varierande vårdsituationer.

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

Medicinsk psykologi
• Förstå mänskliga beteenden samt känna till, förstå och kunna applicera grundläggande psykologiska begrepp i patient - läkarrelationen och i olika sociala sammanhang.
• Reflektera över sin egen livshistorias betydelse i behandlings- och arbetsrelationer.

Vård utanför sjukhus
• Ge en övergripande beskrivning av primärvårdens sjukdomspanorama, arbetssätt och organisation. Genomföra grundläggande statusundersökning.
• Genomföra blodprovstagning och ge injektioner samt genomföra EKG-undersökning.
• Tillämpa och tolka några vanligt förekommande laboratorieprover i primärvården.

Behörighetskrav

Introduktion till läkarutbildningen (3MK006), Cellens struktur och funktion (3MK008), Organsystemens struktur och funktion (3MB026), Attack och försvar (3MB029). Sjukdomslära, symptom och diagnostik (3ME074) eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisning bedrivs i studerandeaktiv form med case/PBL-arbete, seminarier, gruppövningar, föreläsningar, demonstrationer, laborationer, dagbok, individuella samtal och klinisk handledning. För momenten Kliniska undersökningsmetoder (KLUM), Medicinsk psykologi, Bild-och funktionsmedicin (BFM) samt Vård utanför sjukhus (VUS), delas studenterna upp i två kurshalvor med separata scheman.  Under KLUM och VUS tränas förmågan att bemöta och kommunicera med patienter och annan personal och att praktiskt undersöka patienter. Under VUS presenteras dessutom sjukdomspanorama, organisation, olika yrkesgruppers verksamhet samt samarbete mellan landsting, kommun och försäkringskassa. Delar av praktiken kan utföras på kliniker inom hela norra regionen.

Undervisningen ges på svenska men i vissa kursmoment kan den förmedlas på engelska. Inlämningsuppgifter och redovisning kan förväntas utföras på engelska. Delar av undervisningen kan ske med användande av Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) via läkarprogrammets webbaserade utbildningsplattform.

Obligatoriska kursmoment är upprop och den undervisning som anges under rubriken ”obligatoriska moment” i schema samt under rubriken ”övrig närvaro och betyg” i kurssidan inom läkarprogrammets utbildningsplattform.

Examination

I kursen examineras teoretiska kunskaper skriftligt och/eller muntligt. Praktiska färdigheter examineras löpande. Under examination kan undersökning av patient förekomma.

Vid underkänt resultat på det skriftliga provet erbjuds ett ytterligare provtillfälle i nära anslutning till ordinarie prov. Därefter hänvisas till nästa ordinarie provtillfälle.

Vid ej godkänd prestation på obligatoriska moment har studenten rätt till ett förnyat tillfälle eller bli hänvisad en alternativ ersättningsuppgift. Sådana skall i första hand erbjudas under pågående kurs. När det gäller obligatoriska moment, som inte kan ersättas med en alternativ uppgift eller upprepas för enstaka studenter, kan ett förnyat genomförande behöva förskjutas till efterföljande kurs.

På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos programrådet, få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer erbjuds den studerande att gå om kursen. Studerande som efter att ha gått om kursen och underkänts i ordinarie examination samt vid ytterligare ett tillfälle måste avbryta sina studier.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studentens avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en nypraktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen.

Tillgodoräknande
I de fall tillgodoräknande är möjligt beslutar programansvarig i samråd med kurssamordnaren om tillgodoräknande efter skriftlig ansökan. I ansökan skall anges vilken kurs/moment som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser/moment samt i förekommande fall uppsatsarbeten som avses bifogas.

Övriga föreskrifter

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges möjlighet att göra omprov på kursen två år från den tidpunkt förändringen skedde.