Klinisk baskurs 2, inriktning kirurgi, 30 hp

Innehåll

Kursens huvudinnehåll utgörs av klinisk praktik och teoretisk undervisning i ämnena kirurgi, onkologi inklusive hematologi, urologi, anestesiologi och intensivvård. Därutöver ingår delar av, de genom utbildningen löpande ämnena, bild- och funktionsmedicin samt professionell utveckling. Inom professionell utveckling behandlas kunskaper om och förmågan att bemöta patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal i vardagliga och komplexa situationer, på ett etiskt, empatiskt och professionellt sätt. Detta är även ett inslag i övriga ingående ämnen. Inom Bild- och funktionsmedicin behandlas kunskaper om och förmågan att förstå, tolka och tillämpa radiologiska och nuklearmedicinska undersökningar för sjukdomstillstånd inom klinisk baskurs 2.

Kursen innefattar att förstå och använda evidensbaserad metodik för att utveckla kunskap om diagnostik och behandling av sjukdomar, som omfattas av i kursen ingående ämnen. Den ger också kunskaper om sociala faktorer av betydelse för sjukdomars uppkomst, samt hälsofrämjande och förebyggande åtgärder inom de aktuella sjukdomsområdena som kan påverka hälsan i en population. Kursens syftar även till att ge kunskap om kritisk vetenskaplig granskning av fakta, bedömning av aktuell information samt utvärdering av behandlingsresultat.

Kursen delas in i följande moment:
Teoretisk examination inklusive vetenskaplig skolning och examinerande sit-in (7,5 hp)
Klinisk praktik (12 hp)
Obligatoriska moment (7,5 hp)
Professionell utveckling (3,0 hp)

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:

Efter avslutad kurs skall studenten ha kunskaper om:

− etiologi, symptom, utredning och behandling av sjukdomstillstånd inom de ingående ämnena
− möjligheter och begränsningar av olika behandlingar och metodval för behandling av sjukdomstillstånd inom de ingående ämnena
− principerna för utredning, handläggning och behandling av sjukdomstillstånd inom de ingående ämnena
− samhällsförhållanden, sociala faktorer, hälsofrämjande och förebyggande åtgärder inom de aktuella sjukdomsområdena, som kan påverka hälsoläget i stort
− att ta fram vetenskapligt underlag eller identifiera brist av densamma för att värdera en behandling eller vårdrutin 
− att ta fram och presentera det evidensbaserade kunskapsläget inom ett definierat område och identifiera behov av kunskaps- och kompetensutveckling
− kommunikation med patient, anhörig och sjukvårdspersonal

Färdigheter och förmåga:

Efter avslutad kurs skall studenten, inom kursens samtliga ämnen, kunna:
− genomföra en konsultation och uppta en adekvat anamnes
− genomföra kliniska undersökningar och diagnostiska och behandlande åtgärder
− redogöra för planerade åtgärder och behandlingsresultat för patienter, anhöriga och personal
− ge patientinformation innefattande svåra besked
− bedöma och behandla lidande i livets slutskede och konstatera dödsfall
− journaldokumentation, formulera remisser samt skriva recept

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

Efter avslutad kurs skall studenten, inom kursens samtliga ämnen, kunna:
− uppvisa ett empatiskt, etiskt och professionellt förhållningssätt i mötet med patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal
− diskutera, värdera och prioritera handläggning och utredningsresultat samt dess risker med patient, ansvarig läkare och sjukvårdspersonal
− bemöta patienter på ett likvärdigt och respektfullt sätt oberoende av kön och etnicitet

Behörighetskrav

Sjukdomslära, symptom och diagnostik (30 hp) 3ME074, Klinisk propedeutik (30 hp) 3MB022, Klinisk baskurs 1 (30 hp) 3ME071 eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i studerandeaktiv form huvudsakligen med casemetodik.  Även PBL-pedagogik kan förekomma. Undervisningen sker i form av föreläsningar, demonstrationer, seminarier, patientdemonstrationer, gruppövningar och i form av klinisk handledning. Delar av undervisningen sker på distans med användande av Informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Inlärningsstöd för självskattning kan förekomma.
Förutom den regionaliserade undervisningen i Luleå, Sundsvall och Östersund förkommer utlokaliserad klinisk praktik på andra sjukhus i norra regionen.
Jourtjänstgöring kan förekomma kvällar, nätter och helger.

Undervisningen inom professionell utveckling bedrivs i studerandeaktiv form med introduktioner, gruppdiskussioner/ övningar, med handledning och feed-back på genomförda videoinspelade samtal samt muntlig/ skriftlig reflexion över den egna insatsen i övningarna och egna utvecklingsbehov. Det genomförs konsultationsträning dels med feed-back på inspelade patientintervjuer och dels i form av rollspel, video play-back teknik och gruppdiskussioner. Studenterna introduceras stegvis i kommunikations-, konsultations- samt ledarskapsteorier och därefter successivt får träna praktiskt och diskutera utifrån sammansatta vårdsituationer som kräver etiska överväganden, resonemang kring genus och mångfald, empatisk förmåga, ledarskap och självkännedom.
Undervisningen ges på svenska men i vissa kursmoment kan den förmedlas på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Delar av undervisningen kan ske med användande av Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) via läkarprogrammets webbaserade utbildningsplattform.

Obligatoriska kursmoment är upprop och den undervisning som anges under rubriken ”obligatoriska moment” i schema samt under rubriken ”övrig närvaro och betyg” i kurssidan inom läkarprogrammets utbildningsplattform.

Examination

I kursen examineras teoretiska kunskaper med skriftliga prov och praktiska färdigheter med en examinerande sit-in (tillsammans 7,5 hp). Klinisk praktik (12 hp), professionell utveckling (3,0 hp) övriga obligatoriska moment (7,5 hp) examineras löpande under kursen. I professionell utveckling kan även en skriftlig inlämningsuppgift ingå.

Praktiska färdigheter ingående i klinisk baskurs 2 examineras i form av OSCE (Objective Structured Clinical Examination) under termin 8 respektive termin 11.

Vid underkänt resultat på det skriftliga provet erbjuds ett ytterligare provtillfälle i nära anslutning till ordinarie prov. Därefter hänvisas till nästa ordinarie provtillfälle.

Vid ej godkänd prestation på obligatoriska moment har studenten rätt till ett förnyat tillfälle eller bli hänvisad en alternativ ersättningsuppgift. Sådana skall i första hand erbjudas under pågående kurs. När det gäller obligatoriska moment, som inte kan ersättas med en alternativ uppgift eller upprepas för enstaka studenter, kan ett förnyat genomförande behöva förskjutas till efterföljande kurs.

På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos programrådet, få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer erbjuds den studerande att gå om kursen. Studerande som efter att ha gått om kursen och underkänts i ordinarie examination samt vid ytterligare ett tillfälle måste avbryta sina studier.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studentens avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en nypraktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

Kursen får inte tas med i examen tillsammans med kursen ”Klinisk baskurs 2 (KBK2),” 28,5hp” (3KI001) samt ”Professionell utveckling, 1,5 hp” (3ME046).

Kursen ersätter den tidigare kursen ”Klinisk baskurs 2 (KBK2),” 28,5hp” (3KI001) samt ”Professionell utveckling, 1,5 hp” (3ME045).