Klinisk baskurs 3, 30 hp

Innehåll

Kursen innehåller klinisk tjänstgöring och teoretiska avsnitt med prekliniska inslag och omfattar rörelseorganens sjukdomar och skador, inflammatoriska systemsjukdomar, sjukdomar inom dermatologi och venerologi samt infektionssjukdomar i sluten och öppen vård inklusive primärvård.

Kursen omfattar lärande om symtom och tillstånd inom de delämnen som nämnts under ”huvudområde” ovan, både ur ett primär- och ett slutenvårdsperspektiv, samt konsultationsövningar.

Kursen innehåller också indikationer, undersökningsmetodik och bildbearbetning för de morfologiskt och funktionellt bildgivande metoderna och deras tillämpningar för sjukdomstillstånd inom Klinisk Baskurs 3.

Kursen innehåller läkemedelslära och dess kliniska tillämpningar inom ovan nämnda områden.

Kursen innehåller träning i att förstå och använda evidensbaserade metoder för att utveckla kunskap om diagnostik och behandling av enskild patient.

Kursen innehåller träning i grundläggande arbetssätt på vårdavdelning, mottagning och primärvård. I detta ingår anamnes och status och att skriva journaler, remisser och recept. Dessutom träning i att bedriva diagnostik och behandling samt att bemöta patienter och anhöriga på ett professionellt sätt.

Kursen innehåller träning i att läsa och presentera en vetenskaplig artikel.

Kursen innehåller två PU- dagar på temat ”Vård på (O-)lika villkor”. Undervisningen dessa bedrivs i studerandeaktiv form med värderingsövningar, inslag av självreflektion, gruppdiskussioner, kommunikationsövningar och moment av grupphandledning.

Kursen delas in i följande moment:
Skriftligt prov (7 hp)
Praktiskt prov (OSCE) (6 hp)
Klinisk Praktik (10 hp)
Fullgjorda obligatoriska moment (6,2 hp)
Professionell utveckling (0,8 hp)

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:

• Förklara uppkomstmekanismer och förlopp, liksom grunderna för diagnostik och behandling för sjukdomar/skador inom de ingående delämnena.
• Prioritera och bedöma vårdnivå för sjukdomar och skador inom de delområden som ingår i klinisk baskurs 3.
• Redogöra för rörelseorganens funktionella anatomi och relatera till kliniska fynd.
• Redogöra för rehabiliteringsteamets funktioner för patienter inom kursens kliniska specialiteter.

Färdigheter och förmåga:  

• Genomföra för delämnena relevant anamnestagande och kroppsundersökning i god kontakt med patienten och med respekt för patientens integritet.
• I samråd med patienten utreda, diagnostisera och behandla vanliga och viktiga tillstånd inom de ingående delämnena, samt planera rehabilitering och uppföljning.
• Planera utredning av patologiska tillstånd inom i kursen ingående ämnesområden med hjälp av laboratoriediagnostik och bild- och funktionsmedicin samt värdera möjligheter, begränsningar och potentiella risker för undersökningsmetoderna.
• Göra en samlad bedömning utifrån symptom, kliniska fynd och diagnostiska undersökningar för sjukdomar och skador inom Klinisk Baskurs 3 samt dokumentera detta. Dessutom kunna relatera detta till tidigare inhämtad kunskap från Klinisk Baskurs 1 och 2.
• Tillämpa principerna för akut omhändertagande av patienter med sjukdomar/skador inom de kliniska delområden som ingår i Klinisk Baskurs 3.
• Bemöta och kommunicera med patienter, anhöriga och medarbetare på ett professionellt sätt.
• Diskutera handläggning och differentialdiagnoser för patienter med symtom utan säker medicinsk diagnos.
• Analysera kliniska situationer utifrån ett kultur-, omvärlds-, ålders-, genus- och socialpsykologiskt perspektiv.
• dentifiera och värdera etiska problem inom området.
• Uppmärksamma situationer som kan leda till skam och kränkningar i vårdens möten och verka för att dessa incidenter förebyggs.
• Kunna använda evidensbaserad kunskap i mötet med enskilda patienter.
• Beskriva och tillämpa smittskyddslagen och övriga lagar och förordningar tillämpliga inom de specialiteter som ingår i Klinisk Baskurs 3.
• Tillämpa vårdhygieniska principer.

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

• Värdera symtombild utifrån sjukdomsförekomst och tillämpa detta i handläggningen inom primärvård respektive sluten vård.
• Värdera riskfaktorer och ge råd till enskilda patienter för att förebygga sjukdomar/skador som behandlas inom klinisk baskurs 3.
• Anlägga ett helhetsperspektiv och inkludera aspekter av mångfald vad gäller etnicitet, genus och sexuell läggning i interaktionen med patienter, anhöriga och arbetskamrater.

Behörighetskrav

En A och Svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier. Klinisk Propedeutik (30hp) 3MB022 eller senare, Klinisk baskurs 1 (28,5 hp) 3ME061, Professionell utveckling termin 6 (1,5 hp), 3ME045, Professionell utveckling termin 7 (3 hp) 3ME046, Klinisk Baskurs 2 (27 hp) 3KI001 . eller Klinisk baskurs 1 (30 hp) inkl PU, Klinisk baskurs 2 (30 hp) inkl PU.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, egna litteraturstudier, case seminarier, demonstrationer samt deltagande i klinisk verksamhet vid 4 studieorter: Umeå, Luleå, Östersund och Sundsvall.

Studenterna har verksamhetsförlagd utbildning även vid andra kliniker samt vårdcentraler inom norra regionen.
Undervisningen ges på svenska men i vissa kursmoment kan den förmedlas på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Delar av undervisningen kan ske med användande av Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) via läkarprogrammets webbaserade utbildningsplattform. Inlärningsstöd för självskattning av kunskapsnivå kan förekomma.
Jourtjänstgöring kan förekomma kvällar, nätter och helger.

Obligatoriska kursmoment är upprop och den undervisning som anges under rubriken ”obligatoriska moment” i schema samt under rubriken ”övrig närvaro och betyg” i kurssidan inom läkarprogrammets utbildningsplattform.

Examination

I kursen examineras praktiska färdigheter vid en OSCE-tentamen (6 hp) och teoretiska kunskaper med skriftligt prov (7 hp). Klinisk Praktik (10 hp), professionell utveckling (0,8hp) och övriga obligatoriska moment (6,2 hp) examineras löpande under kursen.

Praktiska färdigheter och kunskaper som inhämtats under klinisk baskurs 3 och under tidigare kurser i läkarprogrammet examineras som OSCE (Objective Structured Clinical Examination). De lärandemål som examineras i OSCE är inte kursspecifika utan examinerar även kunskaper/färdigheter som inhämtats under tidigare kurser. Information om OSCE presenteras i ett särskilt OSCE-dokument.
Vid underkänt i OSCE kan examinationen först göras om vid nästa ordinarie OSCE kommande termin.

Vid underkänt resultat på det skriftliga provet erbjuds ett ytterligare provtillfälle i nära anslutning till ordinarie prov. Därefter hänvisas till nästa ordinarie provtillfälle.

Vid ej godkänd prestation på obligatoriska moment har studenten rätt till ett förnyat tillfälle eller bli hänvisad en alternativ ersättningsuppgift. Sådana skall i första hand erbjudas under pågående kurs. När det gäller obligatoriska moment, som inte kan ersättas med en alternativ uppgift eller upprepas för enstaka studenter, kan ett förnyat genomförande behöva förskjutas till efterföljande kurs.

På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos programrådet, få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer erbjuds den studerande att gå om kursen. Studerande som efter att ha gått om kursen och underkänts i ordinarie examination samt vid ytterligare ett tillfälle måste avbryta sina studier.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studentens avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en nypraktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen

Övriga föreskrifter

Kursen får inte tas med i examen tillsammans med kursen ” ”Klinisk baskurs 3 (KBK3),” 29,2hp” (3IS004) samt ”Professionell utveckling, 0,8 hp” (3ME047)

Kursen ersätter den tidigare kursen ”Klinisk baskurs 3 (KBK3),” 29,2hp” (3IS004) samt ”Professionell utveckling, 0,8 hp” (3ME047).