Idrotts- och hälsonutrition, 7,5 hp

Innehåll

Kursen bygger vidare på cellbiologi, metabolism, endokrinologi, människans fysiologi och idrottsfysiologi. Fokus är grundläggande kunskaper om kost‐ och näringslära, näringsfysiologiska aspekter på idrottande, hälsa och metabola sjukdomar relaterade till övervikt och fysisk inaktivitet.

I kursen ingår teoretiska och praktiska moment i kostundersökningsmetodik, kostregistrering och värdering av måltidssammansättning, näringsinnehåll och måltidsordning i relation till individspecifika näringsbehov och utifrån Nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Vidare ingår praktiska övningsmoment i beräkning av energiförbrukning och energibehov samt kostråd till klient baserade på genomförd kostundersökning, beräkning av energibehov och kostanalys.

Ett centralt tema i kursen är fysiologiska effekter av ett för stort respektive bristfälligt intag av energigivande makronutrienter på individers hälsa och arbetskapacitet. Måltidsmönster, olika dietkoncept med låg eller hög andel fett, protein och kolhydrat, periodisk fasta, kalorirestriktion och möjliga näringsfysiologiska effekter på hälsa, ohälsa och prestation behandlas.

Fysiologiska effekter av näringsbrist på kliniska och subkliniska parametrar respektive intag av kosttillskott behandlas i relation till hälsa, risker och prestation.

I kursen ingår även utbildning om livsmedelslagen och övning i att söka och välja ut publikationer i ämnesområdet från vetenskapliga databaser samt att muntligt och skriftlig redovisa och diskutera resultat utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: 

Kunskap och förståelse

1. Visa grundläggande kunskaper inom kost‐ och näringslära, om Nordiska näringsrekommendationer (NNR) och livsmedelslagen.
2. Beskriva olika näringsämnens roll i människans fysiologi, hur näringsbrist respektive överintag av energigivare påverkar cell‐ och vävnadsfunktioner, hälsa och prestationsförmågan.
3. Redogöra för betydelsen av energibalans och tillräckligt intag av makronutrienterna samt vidare betydelsen för måltidsföredelningen över dygnet för hälsa, prestation och anpassning till fysisk träning.
4. Beskriva könsspecifika näringsbehov, subkliniska och kliniska tecken på näringsbrist.

Färdigheter och förmåga

5. Tillämpa beprövade metoder för kostundersökningar, beräkning av fysisk aktivitet och energibehov samt värdera svagheter och styrkor med respektive metod.
6. Planera måltider och måltidsordning anpassade för individuella näringsbehov, fysisk aktivitetsnivå och mål som upprätthållande av vikt, viktuppgång eller viktnedgång.
7. Ge enklare kostråd till friska individer baserade på kostundersökning, näringsberäkningar och individuella näringsbehov.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
 
8. Identifiera och värdera risker och nytta, med kosttillskott, periodisk fasta, viktminskning, övervikt, olika dieter med högt eller lågt intag av fett, protein och kolhydrat.
9. Visa förmåga att muntligen och med hjälp av digital presentation redovisa fakta och argument för och emot.

Behörighetskrav

Grundläggande kunskaper om människans fysiologi om minst 7,5 hp samt idrottsfysiologi tillämpat mot hälsa om minst 7,5 hp.

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker i form av föreläsningar, laborationer, seminarier, gruppövningar och grupparbeten. Seminarier är obligatoriska liksom de inlämningsuppgifter som följer på dessa.

Frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras med hemuppgift i samförstånd mellan ansvarig lärare och student. Vissa undervisningsmoment kan ges på engelska.

Informationstekniska inslag kan förekomma i undervisningen och kräver tillgång till internetuppkopplad dator.

Examination

Kunskapsredovisning sker i form av muntlig (vid seminariun) och skriftlig redovisning (rapport) samt genom en skriftlig tamen. Studentens prestation vid tentamen och kursen som helhet bedöms i en tregradig betygsskala; Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Skriftlig rapport och prestation vid seminarium bedöms i en tvågradig betygskala; Godkänd eller Underkänd.

Betyget för hela kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.

Kursmål 1‐5 samt 8 examineras via skriftlig individuell salstentamen.
Kursmål 6 examineras individuellt genom skriftlig rapport.
Kursmål 7 och 9 examineras individuellt genom seminarium.

För att på kursen erhålla betyget Godkänd krävs betyget minst Godkänd på alla delar. För betyget Väl godkänd krävs Väl Godkänd på skriftlig salstentamen.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
 
Alla obligatoriska uppgifter utgör bedömningsunderlag för betyg. Bedömningskriterier anges i kursens uppgiftsbeskrivningar. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Betyget utgör en sammanfattande bedömning och sätts först när samtliga obligatoriska moment är genomförda och bedömda.

I de fall prov eller obligatoriska moment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov kan annan rimlig proportionell uppgift anges. Antalet provtillfällen är begränsade till totalt fem. Det första provet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie tillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Student som har underkänts två gånger har rätt att hos programrådet begära annan examinator. I övrigt hänvisas till utbildningsplanen för programmet.
 
Examinator kan besluta om komplettering är möjlig för att nå godkänt resultat och ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts. Komplettering ska äga ru inom två veckor att studenterna meddelats examinationsresultatet, men före nästa examinationstillfälle.

Det är enbart tillåtet att komplettera upp till godkänt, ej till högre betyg. Om examinator beslutat att komplettering är möjlig har studenten rätt att välja komplettering eller att istället göra ett omprov för att ha möjlighet att uppnå ett högre betyg än godkänt.

I det fall kursen har upphört att gälla eller kursplanen genomgått större förändringar ska prov/förnyat prov som baseras på samma kursplan som ordinarie tentamen garanteras under 2 år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. 

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. För närmare information se Högskoleförordningen samt http://www.student.umu.se/examen/tillgodoraknanden. Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.

Övriga föreskrifter

Studierna ska bedrivas på lika villkor i enlighet med Umeå universitets styrdokument för genus och likabehandling (www.umu.se). 
För student som bryter mot Umeå universitets plagiatpolicy, vidtas åtgärder enligt Högskoleförordningen 10 kap.