Jämlikhet och hälsa, 3,5 hp

Innehåll

Ojämlikhet i hälsa har kommit att uppmärksammas alltmer, både i Sverige och globalt. Det råder dock delade meningar både om hur jämlikhet ska definieras, och vilka insatser som är ändamålsenliga och berättigade för att öka jämlikheten. Argumentation för olika ståndpunkter försöker i regel hitta stöd i moralfilosofiska teorier, som uttrycker hur förhållandena ”bör” ordnas. Den här kursen går igenom de moralfilosofiska teorier som så här långt har haft störst betydelse för hur hälso- och sjukvård och folkhälsoarbete bedrivs – utilitarism, Rawls rättviseteori, kommunitarism och feminism. Kursen utforskar hur dessa moralfilosofiska teorier har influerat vetenskapliga discipliner av betydelse för forskning om hälso- och sjukvård och folkhälsa.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• Redogöra för, och uppvisa förståelse för, hur de studerade teorierna behandlar jämlikhet i olika avseenden.
• Visa fördjupad insikt i aktuell forskning om jämlik hälsa.

Färdighet och förmåga

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• Analysera sambanden mellan nu aktuella normativa ställningstagande i folkhälsoarbete och hälso- och sjukvård, och de studerade moralfilosofiska teorierna.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• Förstå,förklara och på ett reflekterande sätt värdera egna ställningstaganden i relation till de studerade teorierna.
• Visa medvetenhet om såväl etiska aspekter på ojämlik hälsa som förslag till lösningar.

Behörighetskrav

För sökande till kursen som fristående kurs, krävs minst 120 hp varav minst 30 hp inom ett av följande områden: hälsovetenskap, miljö- och hälsoskydd eller samhällsvetenskap, samt Engelska B/6.

Undervisningens upplägg

Undervisningen är koncentrerad till två kursveckor under kursperioden. Undervisningen ges i form av föreläsningar och obligatoriska gruppövningar. All undervisningen sker på engelska.

Examination

Kursen examineras individuellt genom aktivt deltagande vid obligatoriska individuella och gruppbaserade uppgifter.

På obligatoriska seminarier och gruppövningar sätts betygen underkänd (U) och godkänd (G), och på individuella uppgifter underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG)

För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga uppgifter och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten från examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända..

Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie prov anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.

Övriga föreskrifter

Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.