Examensarbete i folkhälsovetenskap, 30 hp

Innehåll

Syftet är att den studerande skall genomföra ett självständigt vetenskapligt arbete. I kursen ska den studerande visa förmåga att självständigt planera, genomföra och presentera, både muntligt och skriftligt, sin forskning inom ett folkhälsorelaterat ämne. Detta innefattar att formulera en frågeställning och syfte, välja lämpliga metoder för datainsamling och dataanalys, samt presentera och diskutera resultaten i förhållande till vetenskapliga artiklar och annan relevant litteratur. Kursen ger möjlighet att tillämpa kunskap och färdigheter som inhämtats under den folkhälsovetenskapliga utbildningens övriga kurser. Uppsatsen kan vara antingen en systematisk litteraturöversikt, ett studieprotokoll eller en empirisk studie.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- visa väsentligt fördjupad kunskap inom ett specifikt område inom folkhälsovetenskap relaterad till uppsatsens syfte, samt visa på fördjupad insikt i aktuell forskning inom det valda forskningsområdet.

- visa utvecklad metodkunskap i relation till metoden(-erna) som valts för examensarbeten och en förmåga att bedöma styrkor och begränsningar av den/de valda metoden (-erna)

Färdighet och förmåga

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- identifiera och formulera en väldefinierad forskningsfråga (-or) inom folkhälsoområdet.
- planera och motivera en studie i enlighet med etablerade forskningsmetoder och etiska riktlinjer.
- identifiera, utvärdera, kritiskt granska, integrera och presentera tidigare vetenskapliga studier som är relevanta för frågeställningen (-arna).
- bearbeta forskningsmaterial och dra slutsatser i enlighet med etablerade forskningsmetoder och etiska riktlinjer.
- presentera och diskutera egna forskningsresultat rörande frågeställningen (-arna).
- självständigt framställa ett examensarbete inom en given tidsram och i enlighet med fastställda instruktioner för språk och format.
- kritiskt granska och diskutera en annan students motsvarande arbete.
- redogöra för hur uppsatsen bidrar till utvecklingen av ny kunskap samt utvärdera detta arbete

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- visa en fördjupad förmåga att bedöma folkhälsoforskning när det gäller vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.
- visa fördjupad medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete.
Syftet är att den studerande skall genomföra ett självständigt vetenskapligt arbete. I kursen ska den studerande visa förmåga att självständigt planera, genomföra och presentera, både muntligt och skriftligt, sin forskning inom ett folkhälsorelaterat ämne. Detta innefattar att formulera en frågeställning och syfte, välja lämpliga metoder för datainsamling och dataanalys, samt presentera och diskutera resultaten i förhållande till vetenskapliga artiklar och annan relevant litteratur. Kursen ger möjlighet att tillämpa kunskap och färdigheter som inhämtats under den folkhälsovetenskapliga utbildningens övriga kurser. Uppsatsen kan vara antingen en systematisk litteraturöversikt, ett studieprotokoll eller en empirisk studie.

Behörighetskrav

- Kandidatexamen eller motsvarande högskoleutbildning om minst 180 högskolepoäng (120 poäng) inom folkhälsovetenskap, hälso- och sjukvård, hälsopedagogik, relevant samhällsvetenskapligt eller beteendevetenskapligt ämnesområde
- Eng A/5 från svenskt gymnasium eller motsvarande
- För sökande till kursen som fristående kurs, krävs minst 120 hp varav minst 30 hp inom ett av följande områden: hälsovetenskap, miljö- och hälsoskydd eller samhällsvetenskap.
- Den sökande måste också ha minst 30 hp inom huvudområdet Folkhälsovetenskap på avancerad nivå.

Undervisningens upplägg

Uppsatsarbetet introduceras under höstterminen. Studenten får tillfälle att med lärare och andra studenter diskutera val av ämne för uppsatsen. Handledare för studentens uppsatsarbete utses under slutet av höstterminen/början av vårterminen. I huvudsak genomförs sedan uppsatsarbetet under vårterminerna på de två läsåren. Under den andra terminen på det första läsåret inleds uppsatskursen med ett obligatoriskt gemensamt kursmoment. I slutet av det andra läsårets vårtermin presenteras uppsatsen vid ett seminarium där en annan student fungerar som en opponent. Studenten ska i sin tur vara opponent på en annan students uppsats som presenteras på samma sätt. Närvaro på ett bestämt antal uppsatsseminarier är obligatorisk.

Examination

Examinationen har fem delar : a) en skriftlig magisteruppsatsplan , b) närvaro vid obligatoriska kursmoment/ alternativt seminarier , c ) en skriftlig magisteruppsats, d) en muntlig presentation och diskussion av uppsatsen, e) en muntlig diskussion av en annan students examensarbete.
Följande alternativ finns för betygsättning: Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Betyget Underkänd ges för uppsats (i) som inte seminariebehandlats under kursperioden, (ii) som seminariebehandlats men inte uppfyller kriterierna för ett godkänt uppsatsarbete. Alla studenter ges således ett betyg på uppsatskursen vid kursperiodens slut.

För en student som får betyget underkänd på grund av att han/hon inte lämnat in uppsatsen i tid för seminariet, är nästa tillfälle att presentera vid ett seminarium följande termin. Uppsatsseminarier hålls i den senare delen av varje vårtermin och under den första delen av varje hösttermin. En student har rätt att omregistrera sig på uppsats kursen en gång och därmed få mer handledning (se nedan). För en student som får betyget underkänd men har presenterat och diskuterat uppsatsen vid ett seminarium, tillämpas universitetets regler för examination på kurser på följande sätt. Den studerande har under läsåret rätt till tre tentamenstillfällen. För uppsatskursen innebär detta att studenten kan lämna in två reviderade versioner av uppsatsen och få dem bedömda av examinator. Under denna tid har den studerande inte rätt till handledning. Det sista mötet mellan handledare och student är det som hålls efter uppsatsseminariet. Om en student inte får ett godkänt betyg på uppsatsen efter att ha lämnat in upp till tre versioner, som beskrivits ovan, får studenten omregistrera sig på uppsatskursen  och får då en ny handledare. Samma regler gäller för denna process som för den första uppsatskurs som studenten tog. Om studenten inte godkänns på uppsatskursen i detta andra försök kan studenten inte göra någon ytterligare omregistrering på uppsatskursen.

Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet.
Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie prov anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.
 

Övriga föreskrifter

Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.