Kursen diskuterar begreppen hälsa och sjukdom samt hur hälsa och sjukdom mäts. Olika insamlingsmetoder och användningsområden för epidemiologiska data presenteras liksom de vanligaste epidemiologiska studietyperna inkl för- och nackdelar med de olika studietyperna. Epidemiologiska metoder appliceras framförallt på läkemedelsområdet (läkemedelsepidemiologi). I kursen ingår även en introduktion till hälsoekonomi, främst hälsoekonomiska utvärderingsmetoder.
Förväntade studieresultat
Förväntade studieresultat
Studenten ska efter avslutad kurs kunna
diskutera olika synsätt på hälsa, sjukdom och förhållanden mellan hälsa och sjukdom
beskriva hur olika faktorer, både individuella och icke-individuella faktorer, kan påverka förändringar i och skillnader mellan individers respektive befolkningars hälsa
beskriva skillnader och för- och nackdelar med de olika måtten som används för att mäta hälsa/ohälsa i en befolkning samt beskriva syften med att mäta hälsa/ohälsa
beskriva vad hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete på individ-, populations- och samhällsnivå innebär samt beskriva olika främjande/förebyggande ansatser t ex högriskstrategi, screening, primärprevention
ge exempel på vad som kan studeras inom epidemiologi och läkemedelsepidemiologi samt förklara hur resultaten/den erhållna informationen kan användas
beräkna olika sjukdomsmått och epidemiologiska riskmått samt kunna tolka dessa
beskriva de epidemiologiska studietyper som tas upp i kursen samt förklara för- och nackdelar med de olika studietyperna
beskriva olika metodproblem i epidemiologiska studier
beskriva olika informationskällor som används inom epidemiologi och läkemedelsepidemiologi (t ex register, enkäter, intervjuer) samt beskriva för- och nackdelar med de olika källorna
beskriva olika sätt att mäta läkemedelsanvändning i befolkningar, dels olika måttenheter men också olika nivåer att mäta läkemedelsanvändning, kunna tolka dessa data (läkemedelsstatistik) samt beskriva hur statistiken kan användas
beskriva syftet med kvalitetsindikatorer för läkemedel samt hur de kan användas
beskriva läkemedelsanvändningens fördelning i befolkningen samt hur den kan relateras t ex till sjuklighet, kön och ålder
beskriva avsikten med hälsoekonomisk utvärdering i allmänhet samt förklara innebörden av begreppet kostnadseffektivitet
förklara skillnader mellan de olika metoder som tas upp i kursmaterialet avseende utvärdering av kostnader i förhållande till effekt
beskriva olika sätt att beräkna kostnader och effekter i hälsoekonomiska studier
tolka resultat från hälsoekonomiska utvärderingsstudier med fokus på tillämpning inom läkemedelsområdet
Behörighetskrav
Univ: Introduktionskurs (FARA08) och Farmakoterapi (FARB06) eller motsvarande.
Undervisningens upplägg
Undervisningens uppläggning
Kursen är nätbaserad. Undervisningen består främst av inspelade föreläsningar, övningsuppgifter, gruppseminarier och litteraturstudier. Generellt för Receptarieprogrammet gäller att alla studenter har en apotekare eller en receptarie som handledare. Studiegrupperna har möjlighet att träffa handledaren för gruppdiskussioner och frågestunder någon gång per vecka. Vissa av dessa träffar är obligatoriska. För denna kurs anges i studiehandledningen när deltagande är obligatorisk. Alla studenter har under kursen tillgång till lärare och handledare via Internet.
Examination
Examinationen utgörs av skriftlig tentamen vid kursens slut samt obligatoriska moment. För studerande som inte godkänts vid ordinarie skriftliga tentamen ordnas ytterligare minst ett tillfälle i anslutning till eller under nästkommande termin. För att bli godkänd på kursen krävs också att samtliga obligatoriska inslag är godkända. I studiehandledningen anges vilka inslag som är obligatoriska. Vid ej godkända obligatoriska inslag skall dessa kompletteras senare i samråd med examinator.
På den skriftliga tentamen sätts något av betygen Godkänd (G), Väl godkänd (VG) eller Underkänd (U). På övriga obligatoriska inslag ges endast betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). Studerande som underkänts har rätt att göra om obligatoriska moment för att få godkänt betyg. På hela kursen ges något av betygen Godkänd (G), Väl godkänd (VG) eller Underkänd (U) baserat på en sammanfattande bedömning av resultaten vid den skriftliga examinationen samt övriga obligatoriska inslag och sätts först när alla obligatoriska inslag är godkända.
Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos institutionsstyrelsen begära att annan lärare utses för att sätta betyg på honom/henne i förnyat prov. Den som godkänts i ett prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
Övriga föreskrifter
Tillgodoräknande prövas alltid individuellt
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
