Basal medicinsk kompletteringskurs, 30 hp

Innehåll

Kursen behandlar människokroppens uppbyggnad ur ett vävnadsmorfologiskt, biokemiskt, makrostrukturellt och funktionellt perspektiv där tonvikt ligger på både på individuella organfunktioner och på integrerade processer, som innefattar olika organsystem. Genom att beskriva grunderna för normala kroppsfunktioner bidrar kursen till att ge en grundläggande förståelse för hur dessa funktioner påverkas vid sjukdomar. I kursen ingår också kunskap om läkarrollen och betydelsen av genusperspektiv i läkararbetet (professionsutveckling) samt medicinsk etik. Under kursen ges även tidig klinisk träning av basala sjukvårdsfärdigheter.
Kursen delas in i följande moment: 
Del 1 (16 hp): Behandlar struktur och funktion för rörelseapparaten, stödjevävnader och hud, sinnesorgan samt perifera och centrala nervsystemet.
Del 2 (4 hp): Cirkulations- och respirationssystemen, urinorganen inklusive vätske-, elektrolyt- och syra-bas balans.     
Del 3 (5 hp): Behandlar principer för reglering av kroppsfunktioner via autonoma och endokrina system, tillväxt och benvävnadens omsättning, digestionssystemets struktur och funktion inkluderande metabol reglering samt reproduktionsorgan och organogenes.
Del 4 (5 hp) Professionell utveckling
Kursen kan ingå i masterexamen med medicin som huvudområde.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:
• Beskriva den friska människans vävnader ur ett cellulärt och biokemiskt perspektiv och hur dessa vävnader bildar organ och organsystem.
• Identifiera och namnge kroppens strukturer och organ samt deras topografiska relationer och projektion på kroppsytan.
• Beskriva organens funktioner och hur dessa är kopplade till deras uppbyggnad från cell- till organsystemnivån.
• Beskriva hur kroppsfunktioner upprätthålls genom funktionella samspel mellan olika celltyper och organsystem.
• Beskriva människans organfunktioner ur ett genusrelaterat perspektiv samt hur genus på samhälls-, organisations- och mellanmänsklig nivå påverkar sjukvården och läkararbetet.
• Känna till hur strukturella och biokemiska förändringar kan leda till sjukdom.
• Basala hygieniska principer och LABCDE (Location, Airways, Breathing, Circulation, Disability, Exposure).
Färdigheter och förmåga:  
• Kunna tillämpa anatomisk kunskap genom identifiering av anatomiska strukturer på dissekerade kroppar och plastmodeller samt via palpationsövningar på levande människa.
• Kunna identifiera kroppens olika vävnader i histologiska preparat.
• Kunna uppvisa basala färdigheter i hjärt-lungräddning, att ta blodtryck, puls och venprover samt att sätta perifer venkateter.
Värderingsförmåga och förhållningssätt: 
• Kunna reflektera över hur inhämtad kunskap kan användas för att främja den personliga professionella utvecklingen samt betydelsen av den egna bakgrunden för synen på läkararbetet.
• Visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter.

Behörighetskrav

Kandidatexamen i biomedicin (180hp) där kurserna: Grundläggande anatomi och embryologi 8hp (3BM025), Biomedicinsk kemi och basal läkemedelskemi 30hp (3BK000), Mikrobiologi och basal molekylärbiologi 15hp (3MB003), Basal och molekylär genetik 15hp (3MB004), Cellbiologi 15hp (3MB002), Organs struktur och funktion 15hp (3CB001), Sjukdomslära, symtom och diagonistik 30hp (3ME078), Immunologi 9hp (3IM011) och Mikrobiell patogenes 6hp (3MB020) skall ingå, eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningsformen är studerandeaktiv. Här ingår föreläsningar, lärarledda seminarier och gruppdiskussioner och moment som ger tillfälle till praktisk tillämpning av kunskapsinnehållet; t ex via studier på träningsdockor, anatomiska modeller, palpationsövningar och dissektioner samt demonstrationer och laborationer. Under kursen får studenterna askultera i sjukvården, intervjua sjukvårdspersonal samt skriva en reflekterande rapport.  Obligatoriska kursmoment är upprop och den undervisning som anges under rubriken ”obligatoriska moment” i schema samt under rubriken ”övrig närvaro och betyg” i kurssidan inom kursens utbildningsplattform.  

Vid ej godkänd prestation på obligatoriska moment har studenten rätt till ett förnyat tillfälle eller bli hänvisad en alternativ ersättningsuppgift. Sådana skall i första hand erbjudas under pågående kurs. När det gäller obligatoriska moment, som inte kan ersättas med en alternativ uppgift eller upprepas för enstaka studenter, kan ett förnyat genomförande behöva förskjutas till efterföljande kurs.
Undervisningen ges på svenska eller engelska och den kan ske med användande av Informations- och kommunikationsteknologi (IKT).

Examination

Kursen examineras med skriftliga prov. I kurskraven ingår också godkända prestationer i samband med obligatoriska undervisningsmoment som därmed examineras löpande under kursen. Vid underkänt resultat på de skriftliga eller praktiska proven erbjuds ett ytterligare provtillfälle i nära anslutning till ordinarie prov. Därefter hänvisas till nästa ordinarie provtillfälle.

På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive huvudmoment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).
En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos programrådet, få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer erbjuds den studerande att gå om kursen. Studerande som efter att ha gått om kursen och underkänts i ordinarie examination samt vid ytterligare ett tillfälle måste avbryta sina studier.
Vid praktiska moment, såsom träning av basala sjukvårdsfärdigheter, äger ansvarig examinator rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studentens avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på det aktuella momentet. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske.  Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger.

Övriga föreskrifter

Kursen får inte tas med i examen tillsammans med kursen ” Basal medicinsk kompletteringskurs, 30.0 hp” (3BM021)

Tillgodoräknande
Ansökan om tillgodoräknande ges in till Umeå universitet, Studentcentrum/Examina, 901 87 Umeå enligt den handläggningsordning för tillgodoräknande på grund- och avancerad nivå som fastställts av rektor 2012-12-01 (Dnr: UmU 500-2923-12).

Kursen ersätter den tidigare kursen ” Basal medicinsk kompletteringskurs, 30.0 hp” (3BM021)