Huvudområden och successiv fördjupning:
Kemi: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för medicinsk kemi och biofysik
Beslutad av: Programrådet för Biomedicinprogrammen, 2018-10-01
Reviderad av: Programrådet för Biomedicinprogrammen, 2021-05-06
Innehåll
Kursen behandlar kemisk nomenklatur, det periodiska systemet, stökiometri, atomers elektronstruktur, kemisk bindning i molekyler och deras strukturisomeri, samt intermolekylära krafter i fast, vätske- och gasfas. En introduktion ges till kemisk termodynamik och kinetik. Kemiska jämvikter behandlas i gasfas och vattenlösningar. Relationen mellan jämviktskonstant (K), entalpi (H), entropi (S) och Gibbs energi (G) introduceras. Radioaktivitet och radionukliders användning presenteras. Kursen är uppdelad i tre moment - Teori motsvarande 9 hp - Laborationer motsvarande 5 hp - Praktisk professionell träning (PPT) – Arbetsliv och karriär, motsvarande 1 hp
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall den studerande:
kunna redogöra för atomens uppbyggnad och för hur det periodiska systemet är organiserat i relation till atomernas valenselektroner, radier och elektronegativiteter.
kunna redogöra för olika former av kemisk bindning.
visa färdighet i att balansera kemiska reaktionsformler samt utföra stökiometriska beräkningar utgående från kända startmängder eller halter.
visa färdighet i att utföra kvantitativa beräkningar utgående från jämviktskonstanter.
kunna beskriva kemiska reaktioners spontanitet i termer av entalpi, entropi och Gibbs energi, samt använda sambandet mellan kemiska reaktioners jämviktskonstant och förändring i Gibbs energi.
kunna beskriva skillnader mellan aggregationsformerna fast ämne, vätska och gas i termer av intermolekylära krafter, entalpi och entropi.
kunna redogöra för radioaktivitetens grunder samt praktiska tillämpning inom kemi och biologi. utföra vanliga laboratoriemoment som att tillverka lösningar med bestämda koncentrationer, titrera och extrahera, samt på ett korrekt sätt använda utrustning som exempelvis vågar, pipetter, pH-metrar och spektrofotometrar.
visa förmåga att planera och utföra en laborationsuppgift, utvärdera den samt skriva en korrekt rapport samt känna till hur och varför laborationsresultat dokumenteras.
visa kunskap om biomedicinares arbetsmarknad.
kunna beskriva entreprenörskap och ge exempel på företagande som karriärväg
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 1a eller 1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 4 eller Matematik D
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lektioner, räkneövningar, demonstrationer och laborationer. Laborationerna med tillhörande gruppövningar är obligatoriska moment.
Examination
Kursen examineras med skriftlig tentamen på teorimomenten samt genom muntlig och/eller skriftlig redovisning av laborationer och fördjupningsuppgifter. Det ges även en möjlighet att delta i en frivillig examination av teoretiska delar av kursen i form av duggor vilka kan ge bonuspoäng som kan användas vid sammanräkningen av resultatet för den avslutande skriftliga salstentamen, samt vid behov vid eventuella efterföljande omtentamina eller uppsamlingstentamina. På tentamen och duggor sätts något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). För övriga obligatoriska moment ges något av betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga obligatoriska moment är godkända. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare tillfälle. Betyget på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Som betyg på hel kurs sätts något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).
Studerande som ej blivit godkänd vid ordinarie tillfälle har rätt till förnyat prov, s.k. omprov. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Minst ett andra omprov (ett s.k. uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie tillfället. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Studerande som ej har blivit godkänd på kursen erbjuds att vid nästa kurstillfälle gå om den, i mån av plats, men kan även välja att enbart delta i ytterligare omprov.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs skriftligen till Programrådet för biomedicinprogrammen.
Övergångsbestämmelser I det fall att en kurs har slutat ges eller att en ny kursplan har ersatt tidigare kursplan ska studenter garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.
Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om såväl tidigare utbildning som motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
