Arbetsliv och hälsa, 15 hp

Innehåll

Kursen ingår i magisterprogrammet "Arbetsliv och hälsa" men ges också som fristående kurs. Området arbetsliv och hälsa är tvärvetenskapligt och handlar om arbetslivets villkor och dess betydelse för individen, organisationen och samhället. I kursen kommer ett jämlikhetsperspektiv i form av ålder, genus, funktionsvariation, kulturell bakgrund och social position att belysas, liksom ett globalt perspektiv på området. 

Moment 1. Arbete, arbetsmiljö och hälsa, 5 hp
Arbete och gynnsamma arbetsförhållanden är centrala områden för att uppnå en god och jämlik hälsa. Kursens första moment syftar till att ge grundläggande kunskaper om arbetsrelaterade risk- och friskfaktorers (fysiska, fysikaliska, kemiska, psykologiska, sociala, organisatoriska) betydelse för hälsa och arbetsförmåga på individ-, organisations- och samhällsnivå. Under momentet kommer olika arbetsförhållanden och risker för ohälsa och olycksfall kopplat till olika yrkesgrupper och branscher att belysas. Vidare kommer det moderna arbetslivets utmaningar samt förutsättningar för ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv att behandlas.

Moment 2. Systematiskt hälso-och arbetsmiljöarbete 5 hp
Kursens andra moment har arbetsplatsen och organisationen som utgångspunkt för ett systematiskt arbetsmiljöarbete inriktat på såväl ett främjande-, som ett förebyggande och rehabiliterande perspektiv. Momentet belyser regelverk som styr arbetsmiljöområdet och olika aktörers roller och ansvar på organisations och samhällsnivå. Vidare behandlas hur arbetsmiljön kan värderas och mätas, samt hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska organiseras och vilka aktiviteter som behöver genomföras.

Moment 3. Juridik inom arbetsliv och hälsa, 5hp
Kursens sista moment syftar till att ge juridiska kunskaper inom ett antal rättsområden som är av central betydelse för området arbetsliv och hälsa. Momentet utgår från vårdgivaren som aktör samt arbetsgivaren och den anställde inom arbetsliv och hälsa. Momentet inleds med en orientering om det svenska rättssystemet och en genomgång av centrala rättskällor. Vidare behandlas vårdgivaren och vårdgivarens personal samt dessa aktörers grundläggande skyldigheter, exempelvis bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt i offentlig respektive privat hälso- och sjukvård. Momentet omfattar också arbetsrätt med särskild inriktning mot anställningsskydd och arbetsmiljö- och diskrimineringslagstiftning, samt den rättsliga regleringen av arbetsförmågan och hur dess bedömning påverkar den anställdes anställningsförhållanden och rätt till ersättning.

Förväntade studieresultat

Studenten ska efter avslutad kurs kunna:

Kunskap och förståelse 

• Beskriva omfattningen av arbetsrelaterad ohälsa, dess orsaker och konsekvenser för individen, organisationen och samhället 
• Beskriva vad som kännetecknar en hälsofrämjande och hållbar arbetsmiljö
• Beskriva innebörden - och argumentera för betydelsen av hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetsmiljöarbete
• Översiktligt redogöra för hur arbetsmiljöarbetet är organiserat i Sverige
• Översiktligt redogöra för konstruktionen av det svenska rättssystemet och dess betydelse inom arbetsliv och hälsa
• Visa kunskap om regleringar som berör vårdgivare, inklusive offentlighet- och sekretessbestämmelser samt tystnadsplikt, arbetsrätt avseende främst arbetsmiljö och diskriminering samt rättslig reglering av arbetsförmågan inom olika rättsområden

Färdigheter och förmåga: 
Såväl självständigt som i grupp:

• Identifiera risker i arbetsmiljön och argumentera för lämpliga hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, utifrån svensk arbetsmiljölagstiftning och vetenskaplig litteratur
• Identifiera, analysera och föreslå lösningar för juridiska problem med anknytning till de rättsområden som berör arbetsliv och hälsa

Värderingsförmåga och förhållningssätt: 

• Diskutera och reflektera över sambandet mellan arbete, arbetsmiljö och hälsa ur ett jämlikhets- och globalt perspektiv
• Diskutera och analysera rättsliga problem som anknyter till arbetsliv och hälsa utifrån de ansvar som olika yrkesroller och olika aktörer har.

Behörighetskrav

Kandidatexamen eller motsvarande högskoleutbildning om minst 180 högskolepoäng inom folkhälsovetenskap, hälso- och sjukvård, hälsopedagogik, eller relevant samhällsvetenskaplig eller beteendevetenskapligt ämnesområde. Dessutom krävs svenska och engelska för grundläggande behörighet för högskolestudier.

Undervisningens upplägg

Kursen ges som distansutbildning med 50 % studiefart. En sammankomst (ej obligatorisk) på Campus Umeå planeras i samband med kursstart, där kursens samtliga tre moment kommer att introduceras. Studierna kännetecknas av aktivt kunskapssökande, problemlösning och reflektion utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt, individuellt och i grupp

Distansundervisningen omfattar inspelade föreläsningar, litteraturstudier, webbinarium samt enskilda arbeten och grupparbeten. Eftersom undervisningen sker digitalt krävs tillgång till dator med webkamera, headset med mikrofon samt internetuppkoppling.

Närvaro och aktivt deltagande vid webbinarium, samt redovisning av inlämningsuppgifter är obligatoriskt. Med aktivt deltagande menas att studenten bidrar med egna inlägg, reflektioner och frågor, samt försöker svara på frågor ställda till sig eller gruppen. 
Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.

Examination

Kursens tre moment examineras löpande genom 

• a) Skriftliga individuella och gruppbaserade inlämningsuppgifter 
• b) Aktivt deltagande vid obligatoriska webbinarium 
• c) Skriftlig individuell tentamen. 

På skriftliga individuella och gruppbaserade uppgifter samt obligatoriska webbinarium sätts betygen underkänd (U) eller godkänd (G). På individuell skriftlig tentamen sätts betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG).
 
Varje moment betygssätts var för sig och betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av de tre momenten och sätts först när alla obligatoriska uppgifter och examinationer är genomförda och godkända. På momenten och kursen som helhet ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG).
 
För att bli godkänd på ett moment krävs att samtliga obligatoriska uppgifter (a+b) blivit godkända samt att studenten blivit godkänd på momentets skriftliga individuella tentamen (c). För att erhålla betyget väl godkänd (VG) på ett moment krävs förutom godkända (G) obligatoriska uppgifter, betyget väl godkänd (VG) på tentamen.

För att erhålla betyget godkänd (G) på hela kursen krävs att studenten blivit godkänd på kursens samtliga tre moment. För att erhålla betyget väl godkänd (VG) på hela kursen krävs att studenten fått betyget väl godkänd (VG) på minst två av de tre momenten.

Vid eventuell frånvaro från eller underkänt resultat på obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten måste göra om undervisningstillfället.

För studenter som inte blivit godkända på examinationsuppgifter kan det beroende på uppgift och moment bli aktuellt med antingen individuellt anpassad komplettering eller nytt provtillfälle för att uppnå kriterier för godkänt betyg. Ett nytt provtillfälle ska erbjudas tidigast inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet och senast två månader efter ordinarie examination. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är inte tillåtet.

Studenten har rätt till fem examinationstillfällen. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till programrådet vid institutionen för epidemiologi och global hälsa.
 
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Närmare anvisningar angående examinationer och betygsättning lämnas av kursansvarig vid kursens början.