Kursen kombinerar statsvetenskapliga och juridiska perspektiv på förvaltningskunskap. Lagar, regler, policy och teorier om offentliga organisationers funktionssätt och verksamhet studeras. Grunderna i lagstiftningsprocessen och förvaltningslagen ger här nödvändig grund. Särskilt fokus läggs på de utmaningar och den förståelse som är förknippade med att i en hierarkisk organisation inta en chefsposition. Offentlig rätt, förvaltningskunskap och arbetsrätt utgör de centrala kunskapsområdena. Reform och förändringsarbete i offentlig sektor behandlas, liksom omvärldsfrågor relaterade till samverkansfrågor och EU-rätten. Kursinnehållet är indelat på olika teman A-E.
A. Teorier om offentlig organisation och förvaltningspolitisk förändring En överblick över olika förhållningssätt till offentlig sektor behandlas i ljuset av olika föreställningar om politiska institutioner, förvaltning och ledarskap. Strukturella och kulturella drag, systemförståelse, begränsad rationalitet, föränderliga omgivningar, osäkerhet och faktiskt handlande analyseras i relation till rollen som chef. Styrning genom utformning och utnyttjande av handlingsutrymme belyses ur ett teoretiskt förankrat ledningsperspektiv.
B. Förvaltningsrätt Temat syftar till att ge kunskaper om förvaltningsrättens ställning inom rättsystemet och de allmänna principer som styr den offentliga förvaltningen samt utvecklingstendenser inom området. Tonvikten läggs vid den offentliga organisationen, förvaltningsförfarandet och beslutsprocessen inom myndigheter och förvaltningsdomstoler. Ett viktigt inslag gäller frågan om offentlighet och sekretess där stor vikt läggs vid principen om allmänna handlingars offentlighet och de inskränkningar i handlingsoffentlighet och i offentliga funktionärers yttrandefrihet, som följer av reglering i offentlighets- och sekretesslag.
C. Reformer; myndighetsutövning och samverkan Ideologier, perspektiv, strategier, resurser och ledning antas oftast vara styrande för i vilken grad offentliga reformer betraktas som en utmaning för prestationer och förmåga till implementering. Skärningspunkter uppstår emellertid ofta mellan formella och informella krav på myndigheter samt på i myndigheter anställd personal. I detta sammanhang är chefsrollens verksamhetsansvar viktigt att beakta, men också andra aspekter av offentligt ledarskap.
D. Statlig styrning och tillsyn För en chef är kunskap om individer, grupper, organisationsformer och samhällspåverkan inom den offentliga sfären nödvändig. Många gånger är det också tolkningar av verksamhetens uppdrag, inriktning, interna kultur och struktur som avgör vilka aspekter som blir centrala i verksamheten. Statsmakten ägnar sig därför i ökande grad av olika former av granskning i syfte att kommunicera med och påverka verksamheten vertikalt och horisontellt. Kombinationer av juridiska och politiska styrningsformer kommer därigenom att samspela och påverka normgivningen i systemet.
E. Arbetsrätt i stat och EU Temat handlar om den arbetsrättsliga regleringens plats i förhållande till offentligrättslig lagstiftning som polislag, förvaltningslag, offentlighets- och sekretesslagen m.m. Därefter behandlas frågor knutna till det enskilda anställningsavtalet. Särskilt behandlas frågor som bedömningsgrunder vid anställning, behörighetsvillkor, anställningsformer, bisysslor och skyldigheter och rättigheter vid anställning. Mångfaldsfrågor och diskrimineringslagstiftningen behandlas. Frågor väcks också kring polismannens straffrättsliga ansvar och anställningsavtalets upphörande och då särskilt handläggningsförfarande via personalansvarsnämnd. Inom temat ligger stor vikt vid rättspraxis från Arbetsdomstolen.
Förväntade studieresultat
Efter kursen ska kursdeltagarna:
kunna analysera och bedöma samspelet mellan strukturella och kulturella förändringar och osäkerhet inom offentliga organisationer ur ett chefsperspektiv.
kunna analysera och behandla offentlig styrning i olika former och därvid kunna bedöma den betydelse som olika strukturer, processer och handlingar kan ha på måluppfyllelse och effekter.
kunna förstå chefsrollens verksamhetsansvar och dess betydelse vid reform- och förändringsarbete.
ha grundläggande kunskaper om lagstiftningsprocessen inom centrala offentligrättsliga och arbetsrättsliga områden.
ha kunskap om samspelet mellan lagstiftning och avtalsregleringar via kollektivavtal eller anställningsavtal.
självständigt kunna identifiera, beskriva, analysera och hantera problem relaterade till förvaltningskunskap, offentlig rätt och arbetsrätt.
Behörighetskrav
För examination av kursen för 15 hp krävs allmän behörighet till högskolestudier eller motsvarande.
Kursen är en uppdragsutbildning åt Rikspolisstyrelsen och kan bara läsas av ledare inom Polisen, Säkerhetspolisen och av Polisen kallade chefspersoner från andra myndigheter.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs vanligen i form av introducerande eller uppsamlande föreläsningar vid kurssamlingar, men huvudsakligen i form av självstudier på distans med tillgång till viss handledning. Delar av undervisningen kan ges med stöd av informations- och kommunikationsteknik. Detta kan innebära specifika krav på viss teknisk utrustning och kompetens. Kurssamlingar är obligatoriska.
Examination
Studenten examineras skriftligt och/eller muntligt. Examinationen sker löpande genom bearbetning av uppgifter samt i slutet av kursen. Studentens prestationer bedöms i en tvågradig betygsskala, Godkänd eller Underkänd.
Betygsgrundande examination sker vid ett ordinarie tillfälle och vid ett omprovstillfälle i nära anslutning därtill. I regel ges därutöver, efter anmälan och överenskommelse, möjlighet till ytterligare prövning. Vid fortsatt underkänt resultat hänvisas därefter den studerande till prövning nästa gång kursen ges. Omprov baserat på samma kursplan som vid ordinarie prov garanteras två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.
Efter två underkända omprovstillfällen för viss kurs eller del av kurs har studenten rätt att efter skriftlig begäran hos prefekten få byta examinator.
Tillgodoräknande Studierektor beslutar om tillgodoräknande på moment/kurs efter skriftlig ansökan. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.
Övriga föreskrifter
Urvalet av kursdeltagare görs av Chefs- och ledarcenter vid Rikspolisstyrelsen.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
