Samverkan inom miljö- och naturresursförvaltning i Arktis, 15 hp

Innehåll

Kursens syfte är att analysera och problematisera hur samhället bör organiseras och styras för hållbar utveckling i Arktis samt att fördjupa kunskapen i statsvetenskapliga perspektiv på miljö- och naturresursförvaltning. Kursen ger en översikt av politik och förvaltning inom följande sektorer: skog, vatten, vilt, naturvård/biologisk mångfald och mineraler. Politiken analyseras på nationell, EU- och global nivå, med fokus på genomförandeprocesser på regional och lokal nivå samt i relationer mellan det urbana/rurala. Globala förändringsprocesser, klimatförändring/anpassning och ursprungsbefolkningars rättigheter är ytterligare genomsyrande perspektiv. Teorier om styrning och samverkan mellan offentliga och privata aktörer ligger till grund för kursen, vilket inkluderar policyintegration och flernivåstyrning med ett fokus på maktdimensioner. Dessa illustreras genom jämförelser och analyser av olika empiriska fallstudier, med särskild tonvikt på förhållanden i Arktis inklusive norra Sverige och Norden. Praktiska tillämpningar inom miljö- och naturresursförvaltning tillkommer. Ett kritiskt förhållningssätt präglar kursen. Kursen ger kompetens och kunskaper inför arbete på olika administrativa nivåer i Sverige såväl som internationellt samt ger en grund för vidare studier på doktorandnivå.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs förväntas studenten avseende kunskap och förståelse

• på ett kritiskt och initierat sätt kunna redogöra för centrala statsvetenskapliga frågeställningar rörande styrning för hållbar utveckling inom miljö- och naturresursförvaltning
• ha fördjupade kunskaper i miljö- och naturresurspolitik och genomförandeprocesser med särskild tonvikt på förhållanden i Arktis
• ha tillgodogjort sig ett kritiskt och problematiserande förhållningssätt till studier och genomförande av miljö- och naturresursförvaltning

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• muntligt såväl som skriftligt redogöra för olika intresseperspektiv och teoretiska förståelser
• presentera egna analyser på ett relevant och övertygande sätt inom angivna tidsramar
• självständigt genomföra en opposition och sätta in andras arbeten i ett vidare teoretiskt sammanhang

Behörighetskrav

Särskild behörighet: Statsvetenskap 90 hp (60 p) inklusive självständigt arbete eller Freds- och konfliktstudier 90 hp (60 p) inklusive självständigt arbete eller motsvarande. Dessutom krävs En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Kursen består av föreläsningar och seminarier, samt inslag av gästföreläsningar från praktiker. Förutom introduktion till övergripande statsvetenskaplig teori och analytiska frågeställningar inom styrning och samverkan, består kursen av pass som avhandlar politik och förvaltning inom de olika sektorerna. Dessa innefattar dels en föreläsning, dels ett artikelseminarium eller annan form av övning såsom rollspel, postersession eller myndighetsföredragning som leds av studenterna. Studiebesök i fält kan också förekomma som övningsinslag.

Sista momentet utgörs av en (lokalt anordnad) internationell konferens som genomförs på engelska. Varje deltagare författar ett abstract (max 400 ord) i början av kursen, vilket senare resulterar i ett examinationspapper (3000-4000 ord exklusive referenser). Ett eller två handledningstillfällen för detta ges under kursens gång. På konferensen presenteras varje papper muntligen varvid någon annan av deltagarna fungerar som opponent/kommentator.

Examination

Närvaro vid kursens seminarier och övningar är obligatoriska och aktivt deltagande förutsätts. Examinationen sker genom examinationspapperet (70 %), samt oppositionen vid slutseminariet (10 %). Skriftliga uppgifter dvs poster och myndighetsföredragning utgör vardera 10% av betyget. För övriga seminarier och övningar gäller endast aktiv närvaro. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga obligatoriska moment är godkända. För kursen i sin helhet ges betygen U (underkänd), G (Godkänd) och VG (Väl Godkänd).

Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02). Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.

Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs, som en del av ett Magister eller ett Mastersprogram eller som en del av utbildningen på forskarnivå. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med en kursvärdering.