Naturresursernas politik och praktik, 7,5 hp

Innehåll

Hur vi använder våra naturresurser är en ständig konfliktfråga, inte bara lokalt och nationellt utan även globalt. Trots ett till synes växande, internationellt samförstånd kring vikten av gränsöverskridande och flernivåinriktad förvaltning bidrar dessa ansatser inte till att minska frågornas komplexitet. Tvärtom, ju fler politiska och förvaltningmässiga nivåer och aktörer som är involverade, desto mer tenderar komplexiteten att öka. En central frågeställning är därför vad som krävs för att kunna utforma lösningar som förenar internationella miljöåtaganden med nationella behov, lokala rättigheter och brukarmedverkan. Kursen introducerar och problematiserar relevanta begrepp och teoribildningar inom miljö- och naturresursförvaltning. Exempel på tematik som berörs är perspektiv på hållbar utveckling samt konfliktdimensioner på olika nivåer och arenor. Förutsättningarna för men även möjliga konsekvenser av att involvera lokala aktörer och brukare i deltagande förvaltningsprocesser diskuteras. Kursen är indelad i tre tematiska block. Det första blocket behandlar frågan ”Vad är en naturresurs och vem har rätt att nyttja den?”. Blocket tar sin utgångspunkt i såväl grundläggande ekologiska som statsvetenskapliga perspektiv med ett särskilt fokus på konfliktdimensioner. Det andra blocket fokuserar på teoribildningar kring olika förvaltningsmodeller och tar sitt avstamp i den ökande strävan mot mer deltagarorienterade lösningar, såväl i Sverige som globalt. Begreppet samförvaltning problematiseras och granskas kritiskt med utgångspunkt från olika fall. Det tredje och sista blocket har en mer utpräglad problembaserad uppläggning där studenterna förväntas utföra diagnostiska analyser av olika typer av naturresursproblem. Fokus här ligger på möjliga verktyg för att lösa resurskonflikter och skalproblematik samt öka förutsättningarna för deltagande i förvaltning.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: •jämföra och förklara problem och möjligheter förknippade med naturresursförvaltning generellt •diskutera och analysera centrala begrepp som behandlas på kursen, såsom hållbar utveckling, naturresurser, förvaltningsmodeller och deltagandeprocesser •tolka och tillämpa relevanta teorier inom forskning och förvaltning av naturresurser, t.ex. common-pool resurs teori, governance och resiliens •tolka och sammanfatta konfliktdimensioner som kan uppstå inom naturresursförvaltning samt argumentera för olika ståndpunkter •självständigt utföra diagnostiska analyser av specifika resurssituationer

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Kursen är helt nätbaserad och ges på halvfart. Undervisningen bygger på litteraturstudier med stöd av föreläsningar (i form av power point presentationer och ljudinspelningar, så kallade podcasts) som löpande tillgängliggörs via kursens webportal (se nedan). Föreläsningarna och litteraturstudierna kompletteras med övrigt resursmaterial såsom videolänkar och fallstudier via kursportalen. Varje temablock kommer att ha ett varierande antal föreläsningar kopplade till sig. Löpande internetuppkoppling krävs för att kunna ta del av allt kurs- och föreläsningsmaterial. Varje temablock kommer att avslutas med inlämningssuppgifter t.ex i form av kortfrågetester, och/eller aktivt deltagande i webseminarium eller diskussion. Kursen avslutas med en självständig examinationsuppgift där en resurssituation skall analyseras utifrån ett diagnostiskt perspektiv. Kursen förutsätter att deltagarna har grundläggande datorvana (behärskar datorns grundläggande funktioner) samt tillgång till internetuppkoppling och dator med möjlighet att spela upp ljud och bild. Deltagarna på kursen kommer att få tillgång till kursens webportal (Cambro) vid kursstart. För att få tillgång till portalen krävs en så kallad CAS-inloggning vilken skickas ut automatiskt vid antagningen till kursen eller anskaffas från Umdac-enheten vid Umeå universitet.

Examination

Kursen examineras dels genom olika typer av mindre obligatoriska inlämningsuppgifter samt genom den avslutande skriftliga examinationsuppgiften. Samtliga uppgifter måste vara godkända för att bli godkänd på kursen som helhet. Mer information om de olika uppgifterna och examinationsformerna kommer att ges i samband med kursstart samt när det preliminära schemat tillgängliggörs. Inlämningsuppgifterna bedöms utifrån skalan Underkänd och Godkänd. Den avslutande skriftliga examinationen bedöms utifrån skalan Underkänd, Godkänd och Väl Godkänd. För betyget Godkänd på den avslutande skriftliga examinationen krävs 50%, för betyget Väl Godkänd krävs 75%. Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid minst 5 provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Tillgodoräknande Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02). Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas. Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med kursutvärdering.