Förvaltningskunskap, arbetsrätt, ledarskap, organisation och kommunikation, 30 hp

Innehåll

Kursen består av två delkurser med delmoment:

Delkurs 1: Förvaltningskunskap och arbetsrätt 15 hp

Förvaltningskunskap och arbetsrätt behandlas utifrån både ett statsvetenskapligt och juidiskt perspektiv. Lagar, regler, policy och teorier om offentliga organisationers funktionssätt och verksamhet. Grunderna i lagstiftningsprocessen och förvaltningslagen ger här nödvändig grund. En speciell fokus kommer att riktas mot de utmaningar som det innebär att i en hierarkisk organisation inta en mellanchefsposition. Offentlig rätt och särskilt förvaltningskunskap tillsammans med arbetsrätt utgör centrala områden. Reform och förändringsarbete behandlas. Omvärldsfrågor, insikter i EU-rätten och den samverkan mellan stat och kommun som regleras i kommunallagen.

A. Organisationsteorier för offentliga organisationer; strukturer, processer och uppgifter
En överblick över olika förhållningssätt till offentlig sektor behandlas inledningsvis. Här berörs bland annat beställar-utförarorganisationen. EU-rätt och kommunallagen berörs ur ett EU-perspektiv, strukturella och kulturella drag, systemförståelse, begränsad rationalitet, föränderliga omgivningar, osäkerhet och faktiskt handlande analyseras i relation till rollen som chef. Styrning genom utformning och utnyttjande av handlingsutrymme belyses ur ett processorienterat ledningsperspektiv.

B. Förvaltningsprocessen; målstyrning, ärendehandläggning och uppföljning
I momentet behandlas den offentliga förvaltningens arbetssätt från övergripande policyskapande till konkret ärendehandläggning. Hur formuleras och utvecklas mål? Vad är typiskt för målstyrning inom offentliga organisationer? Vilken reglering finns för policyprocesser och ärendehandläggning i den offentliga förvaltningen? Hur regleras myndighetsutövning liksom verksamhetsinterna ärenden i ett målstyrt system? Här behandlas också de krav som följer av ändrade samverkansformer och mönster mellan statliga organ och andra aktörer i samhället såväl nationellt som internationellt. Ekonomiska, administrativa och förvaltningsrättsliga perspektiv inom offentlig förvaltning ställs i relation till effektiv styrning och ledning. Samspelet mellan visioner, mål, ekonomi, policy, ledning och praktisk ärendehantering är i fokus under detta tema.

C. Reformer och förändringsarbete; effekter och implementering
Ideologier, perspektiv, strategier, resurser och ledning behandlas i relation till bedömningen av reformens grad av utmaning och organisationens förmåga att implementera förändringen. I detta sammanhang betonas mellanchefsrollens verksamhetsansvar samt samspelet mellan chef och ledarskap.

D. Polismyndigheten som arbetsgivare – anställning och anställnings upphörande
Delmomentet inleds med en genomgång av den arbetsrättsliga regleringens plats i förhållande till offentligrättslig lagstiftning som polislag, förvaltningslag, sekretesslag m.m. Därefter behandlas frågor knutna till det enskilda anställningsavtalet. Särskilt behandlas frågor som bedömningsgrunder vid anställning, behörighetsvillkor, anställningsformer, bisysslor och skyldigheter och rättigheter vid anställning. Mångfaldsfrågor och diskrimineringslagstiftningen behandlas. Momentet avslutas med frågor knutna till polismannens straffrättsliga ansvar och anställningsavtalets upphörande och då särskilt handläggningsförfarande via personalansvarsnämnd. Vid momentet läggs stor vikt vid rättspraxis från Arbetsdomstolen.

E. Polismyndigheten som arbetsgivare – medbestämmande och arbetsmiljö
Delmomentet koncentreras till områdena medbestämmande- och arbetsmiljölagstiftning och därtill hörande kollektivavtal. Momentet inleds med en genomgång av förhandlings- och informationsregler enligt lag och kollektivavtal. Därefter behandlas området arbetsmiljö och särskilt arbetsgivarens arbetsmiljöansvar med inriktning på det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetsgivarens rehabiliteringsansvar vid sjukdom. Utgångspunkten för genomgången är Samverkansavtal RPS.

Delkurs 2: Ledarskap, kommunikation och organisation 15 hp

Ledarskap, kommunikation och organisation utgår från ledarskap som en process, där ledare, följare och situation samspelar. Kunskap om individer (ledaren själv), grupper, organisationsform och samhällspåverkan är nödvändig. Mellanchefens förmedlingsroll analyseras. Verksamhetens uppdrag, inriktning, interna kultur och struktur avgör vilka aspekter som blir centrala. Kommunikation behandlas teoretisk för att nå kunskap om hur kommunikationen påverkar verksamheten både vertikalt och horisontellt. Analys och tillämpning av en tydlig och meningsskapande kommunikation i relation till organisationens uppdrag, interna struktur och kultur bearbetas.

A. Indirekt ledarskap; självkännedom, motivation, delegation och grupprocesser
En överblick över ledarskapsforskning och teorier kring ledarskap presenteras och kopplas till polisens verksamhetsområde. Att leda underställda chefsgrupper, former för delegation och den ”klämposition” och det korstryck det indirekta ledarskapet innebär, får ett prioriterat utrymme under detta tema. Olika instrument för självbedömning används som underlag för självkännedom och reflektion över den egna ledarskapsprofilen. Utvecklingsstrategier för det egna ledarskapet diskuteras, Vidare fokuserar temat på ledarskap som en kollektiv aktivitet genom grupprocesser och utvecklandet av ledningsgruppers strategiska arbete. Analys av förutsättningar för framgångsrika grupper görs.

B. Organisation; struktur, kultur och värdegrund
Organisationsteorier samt motsättningar mellan organisationens struktur och kultur analyseras. Polisens organisation och verksamhet som kultur och bas för värderingar, etik och moral (värdegrund) diskuteras och problematiseras. I förlängningen av detta fokuseras det värderingsbaserade ledarskapet.

C. Kommunikation; organisationskommunikation, strukturerade samtal och effektiva möten
Via kommunikation synliggörs organisationens uppdrag och värderingar. Ledare ska tydligt kunna argumentera och tolka organisationens uppdrag både horisontellt och vertikalt. Teorier kring organisationskommunikation och ledarens samspel med olika grupper och situationer behandlas. Kommunikation är också ett viktigt personligt ledarskapsverktyg. Övningar och strategier för effektiva möten, feedback, muntlig information samt strukturerade samtal är exempel på inslag under detta moment.

D. Att leda verksamhet och humankapital; HR-arbete, jämställdhet och mångfald i fokus
Här fokuseras ledarskap ur ett verksamhets- och HR-perspektiv. Vi behandlar bland annat teorier kring processtyrning, och humankapital. Vi diskuterar även frågor kring ledarskap, diskriminering, kränkande särbehandling och ”härskartekniker” utifrån teorier om kön och mångfald. Det värderingsbaserade ledarskapet kan härmed diskuteras på en fördjupad nivå.

E. Framtid och omvärld; att leda in i framtiden – förändringsledarskap
Utifrån omvärldens påverkan samt organisationsinterna krafters betydelse diskuteras förändrings- och utvecklingsarbete i organisationer. Temat behandlar organisationsanalyser som grund för organisationsförändringar. Bedömningar av förändringsresultat diskuteras. Vi behandlar omvärldsanalys, strategier och operativa aktioner för att leda förändring och förändringsarbetets olika faser. Diskussioner av hur ledare kan tänka och handla för att lyckas i ett strategiskt förändringsledarskap, ingår också.

Förväntade studieresultat

Delkurs 1: Förvaltningskunskap och arbetsrätt, 15 hp

Efter delkurs 1 ska kursdeltagarna:

• kunna analysera och bedöma samspelet mellan strukturella och kulturella förändringar och osäkerhet inom offentliga organisationer ur ett chefs- och ledarperspektiv.
• kunna analysera och behandla målstyrning i olika former och därvid kunna bedöma den betydelse som olika ledningsstrukturer och ledarskapshandlingar kan ha på måluppfyllelse och effekter.
• kunna förstå mellanchefsrollens verksamhetsansvar och den betydelse som samspelet mellan chefs- och ledarskapsrollerna har vid reform- och förändringsarbete.
• ha grundläggande kunskaper om lagstiftningsprocessen inom centrala offentligrättsliga och arbetsrättsliga områden.
• ha kunskap om samspelet mellan lagstiftning och avtalsregleringar via kollektivavtal eller anställningsavtal.
• självständigt kunna identifiera, beskriva, analysera och hantera policyrelaterade och arbetsrättsliga problem.

Delkurs 2: Ledarskap, kommunikation och organisation, 15 hp

Efter delkurs 2 ska kursdeltagarna:

• ha utvecklat förmågan att analysera individfaktorer i det indirekta ledarskapet och hur det påverkar organisationen och dess medlemmar. Ökad självkännedom som ledare och förmåga att leda sin egen utveckling förväntas också.
• kunna beskriva och diskutera ledarskapsproblem inom polismyndigheten relaterade till samhälleliga, organisatoriska, kulturella, processuella och individuella teorier och faktorer.
• kunna beskriva och diskutera värdegrundsfrågor, HR-frågor, kön och mångfald samt förändring och utveckling av polisens verksamhet i relation till forskning på området.
• kunna analysera olika kommunikationssituationer och använda sig av olika kommunikationsstrategier som et aktivt verktyg i sitt ledarskap.
• förstå omvärldsförändringars inverkan på krav på utveckling av ledarskap, kommunikation och organisation i den egna verksamheten.

Behörighetskrav

För examination av kursen för 30 hp krävs allmän behörighet till högskolestudier.

Kursen är en uppdragsutbildning åt Rikspolisstyrelsen och kan bara läsas av ledare på indirekt nivå inom Polisen.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs vanligen i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, caseuppgifter samt handledning. Under varje delmoment genomförs en praktik i form av skuggning av en kursdeltagare. Hela eller delar av undervisningen kan ges med stöd av informations- och kommunikationsteknik. Detta kan innebära specifika krav på viss teknisk utrustning och kompetens. Kurssamlingar är obligatoriska.

Examination

Studenten examineras skriftligt och/eller muntligt. Examinationen sker löpande genom bearbetning av case och uppgifter samt i slutet av varje delmoment och i slutet av kursen.. Studentens prestationer bedöms i en tvågradig betygsskala, Godkänd eller Underkänd.

Varje moment kan prövas vid ett ordinarie tillfälle och vid ett omprovstillfälle i nära anslutning därtill. I regel ges vidare inför varje hösttermin därutöver, efter anmälan, möjlighet till prov. Vid underkänt resultat hänvisas därefter studenten till prov nästa gång kursen/momentet ges. Omprov baserad på samma kursplan som vid ordinarie prov garanteras två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Efter två underkända omprovstillfällen för viss kurs eller del av kurs har studenten rätt att efter skriftlig begäran hos prefekten få byta examinator.

Tillgodoräknande
Studierektor beslutar om tillgodoräknande på moment/kurs efter skriftlig ansökan. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.

Övriga föreskrifter

Urvalet av kursdeltagare görs av Chefs- och ledarcenter vid Rikspolisstyrelsen.