Kursen syftar till kunskaper om andra länders politiska system. Under momentet behandlas frågor som: Hur fungerar egentligen politiken i andra länder? Vilken roll spelar sådant som vilket valsystem eller vilken typ av regering som finns i ett land? Hur kan olika institutionella val påverka kvinnors politiska deltagande? Vilken skillnad gör demokrati och maktdelning i praktiken? Under kursen kommer vi att kritiskt granska de svar som finns i vedertagen litteratur. De studerande ges också möjlighet att börja utveckla egna svar på denna typ av frågor.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna
-beskriva och jämföra politiska institutioner i olika länder samt visa förståelse för orsaker till och konsekvenser av institutionella val
-översiktligt diskutera och exemplifiera den ömsesidiga relationen mellan institutioner och politiskt beteende
-redovisa självständiga arbeten på ett strukturerat sätt, såväl skriftligt som muntligt, inom givna tids- och utrymmesramar
-visa en grundläggande förståelse för olika teoretiska perspektiv inom statsvetenskap
-genomföra kritiskt granskande och konstruktiva analyser av aktuella samhällsförhållanden
-delta aktivt och självständigt i muntliga diskussioner.
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet
Undervisningens upplägg
Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och enskilda övningar samt handledning. Dessutom kan tillkomma s.k. lärarfria timmar där de studerande själva skall organisera utformningen av studierna. Arbetsformerna anpassas till de förväntade studieresultaten. Närvaro kan vara obligatorisk vid seminarie- och gruppövningar. Den som inte är närvarande kan tilldelas ytterligare uppgifter.
Examination
Kursen avslutas med examination. Examinationsformerna varierar beroende på vilka undervisningsformer som tillämpats. Således förekommer skriftliga och muntliga prov på föreläsningar och kurslitteratur. Rapporter, presentationer liksom aktivitet vid seminarier kan också bilda underlag för betygsättning. Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).
Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid totalt minst 5 provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.
TILLGODORÄKNANDE
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.
Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.
Denna kurs kan ej tillgodoräknas av den som genomgått kurs A i statsvetenskap med godkänt resultat.
Övriga föreskrifter
Kursen avslutas med en kursvärdering.
Litteratur
Giltig från:
2011 vecka 20
Jämförande politik
Comparative Government and Politics: An Introduction Hague Rod, Harrop Martin 8:e uppl : Basingstoke : Palgrave Macmillan : 2010 : Obligatorisk