Statsvetenskap B, 30 hp

Innehåll

Moment 1. Politisk organisation och rörelse.

• Momentet handlar om varför och hur människor organiserar sig, för att på olika sätt uppmärksamma och förändra upplevda missförhållanden och främja olika intressen.
• Detta sker i en mängd olika former såsom politiska partier, sociala rörelser, intresseorganisationer, aktionsgrupper och tillfälliga mobiliseringar.
• Vi diskuterar hur politisk aktivitet förändras över tid och rum. Ämnet behandlas utifrån flera teoretiska perspektiv och med hjälp av olika empiriska exempel. 

Moment 2. Politik från idé till verklighet.

• Momentet ger en introduktion till policyanalys, hur detta område inom statsvetenskapen har vuxit fram och vad det handlar om.
• Vi går igenom grundläggande policyanalytiska begrepp och teorier, vi beskriver och problematiserar de olika faserna i policycykeln.
• Vi utvidgar förståelsen av policyprocessen genom att tillämpa olika perspektiv. 

Moment 3. Environmental Governance.

• Miljöproblem och globala miljöförändringar är komplexa, gränsöverskridande frågor som spänner över sektorer. De måste hanteras på alla politiskt-administrativa nivåer och integrera många olika policyområden.
• Teorier om governance och styrning används för att diskutera de praktiska konsekvenserna av detta för utformning och implementering av miljöpolitik på olika nivåer.
• Teoretiska nyckelkoncept introduceras för att förstå globala miljöförändringar som policyproblem och olika ideologiska perspektiv appliceras för att förklara och analysera de mekanismer som driver globala miljöförändringar och miljöpolitik.
• Exempel på miljöproblem och hur de kan, respektive har hanterats, på olika styrningsnivåer diskuteras. 

Moment 4. EU, makt och demokrati.

• Momentet ger fördjupade och breddade kunskaper om den Europeiska Unionens historia, institutioner, policyarbete och demokratiska läge.
• Frågor om demokrati och legitimitet är nyckelteman.
• Att gå med i EU är ett är stort beslut med långtgående konsekvenser för medlemsstaterna. Detta väcker nya och viktiga frågor om ansvarsutkrävande och demokratiska processer – frågor som fortfarande behöver lösas. En sofistikerad förståelse av EU är därför en nödvändighet för att förstå den nationella politiken i dagens Europa.
• Under kursens gång studerar vi EU:s struktur, former för beslutsfattande samt medlemsstaternas bidrag till unionens arbete. Vi kommer t.ex. att lära oss hur eurozonen är strukturerad, hur EU kan skicka trupper till Mali och varför den gemensamma jordbrukspolitiken är så svår att reformera.

Förväntade studieresultat

Moment 1. Politisk organisation och rörelse.
Förväntade studieresultat är att:

• Muntligen och skriftligen kunna redogöra för ett antal centrala teorier om samtida demokrati och politiska rörelser. 
• Kunna redogöra för valdeltagandets och partiernas förändrade betydelse i det moderna Sverige.
• Ha förmåga att kritiskt granska dessa teorier om samtida demokrati och politiska rörelser.
• Ha förmåga att kritiskt och konstruktivt granska fallstudier av partier och rörelser. 

Moment 2. Politik från idé till verklighet.
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• Redogöra för de olika faserna i policyprocessen och dess centrala aktörer och institutioner
• Återge huvuddragen i centrala teorier för policyanalys
• Redogöra för implementering av politiska beslut och teoretiska perspektiv på densamma
• Redogöra för de centrala momenten av en utvärdering och innebörden av utvärderingsmodeller

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• diskutera och argumentera kring centrala teman som policyprocessen, implementering och utvärdering
• analysera policyteorier och dess applicerbarhet inom olika politikområden
• analysera och diskutera fördelningen av makt och inflytande mellan aktörer och institutioner i policyprocessen
• analysera för- och nackdelar med olika utvärderingsmodeller
• genomföra muntliga och skriftliga presentationer av olika steg i en utvärdering

Moment 3. Environmental Governance.
Förväntade studieresultat är att:

• Förstå och beskriva komplexiteten i dagens miljöproblem samt drivkrafter och samhällets svar på globala miljöförändringar
• Förstå och beskriva centrala koncept och teorier för studier av global miljöpolitik, inklusive hållbar utveckling, flernivåstyrning och betydelsen av institutioner
• Kunna diskutera olika ideologiska perspektiv för att förklara och föreslå lösningar till globala miljöproblem
• Kunna diskutera utformning och implementering av global miljöpolitik på internationell, nationell och lokal nivå
• Förmå att kritiskt diskutera genomförandet av miljöpolitik i relation till maktfrågor 

Moment 4. EU, makt och demokrati.
Förväntade studieresultat är att:

• Kunna förklara EU:s övergripande struktur samt förklara hur förändringarna som har skett sedan EU:s grundande påverkar organisationens dagliga arbete
• Kunna redogöra för EU:s viktigaste policyområden och för hur EU:s ökande inflytande påverkar demokrati och legitimitet i Europa.
• Ha förmåga att använda europeiska integrationsteorier för att på ett övergripande plan förklara varför EU har utvecklats som det har gjort
• Ha förmåga att utnyttja olika teorier och definitioner av demokrati för att bedöma kvaliteten på organisationens demokratiska situation.

Behörighetskrav

För tillträde till B-nivåns kurser krävs utöver de allmänna behörighetskraven att A-kursen i statsvetenskap eller motsvarande genomgåtts med godkänt resultat.

Undervisningens upplägg

Undervisningen på kursen ges i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och enskilda övningar, samt handledning. Även studentföreläsningar och olika debattövningar förekommer.

Arbetsformerna anpassas till de förväntade studieresultaten och varierar från moment till moment. I momentet ”Environmental Governance” ingår t.ex. ett rollspel, som både ger en djupare förståelse av förutsättningarna vid globala miljöförhandlingar och en möjlighet att förbättra argumentations- och presentationsteknik.

Föreläsningarna syftar till att stödja studenternas lärande som ett komplement till individuella litteraturstudier. Seminarierna inkluderar muntliga presentationer av studenterna. De ger möjlighet till mer ingående diskussioner om frågor och begrepp som tas upp under kursen.

Examination

Moment 1. Politisk organisation och rörelse.

• Individuell skriftlig hemtentamen/rapportuppgift (U-VG)
• Seminarier med muntlig redovisning/diskussion (U/G)
• Grupparbete med muntlig redovisning (U/G)
• Inlämning av mindre skriftliga uppgifter (U-VG) 

Moment 2. Politik från idé till verklighet.

Momentet examineras genom en skriftlig salstentamen (är inte möjlig att komplettera), seminarier och en skriftlig rapportuppgift om utvärderingar. Rapportuppgiften och seminariet genomförs i grupp. Betygsskalan för salstentamen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Betygsskalan för seminarier är Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygsskalan för rapportuppgiften är Underkänd (U) och Godkänd (G). En godkänd rapportuppgift ger poäng som adderas till resultatet av den skriftliga salstentamen.

Moment 3. Environmental Governance.

• Två seminarier med muntliga redovisningar och diskussion (U/G)
• En rollspelsövning med muntlig redovisning/diskussion samt inlämning av skriftlig uppgift (U/G) vilken kan ge max 7,5 p.
• Individuell skriftlig hemtentamen (U-VG) max 42,5 p.

Moment 4. EU, makt och demokrati.

• Deltagande i de obligatoriska seminarierna.
• En individuell bokrapport.
• En salstentamen (går inte att komplettera).
• Deltagandet i de obligatoriska seminarierna betygsätts med godkänt eller underkänt. Bokrapporten och tentan betygsätts separat men poängen på båda läggs ihop och det totala resultatet kan sedan tilldelas ett av tre betyg: Underkänt, Godkänt eller Väl Godkänt. 

Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan för hel kurs består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng.

Generella regler kring examination
En student som inte helt uppfyller målen för en examination kan, efter beslut av ansvarig lärare, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen kan anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten, men kompletteringsuppgiften måste i omfång motsvara den ursprungliga examinationen.

I normalfallet tilldelas studenten kompletteringsuppgiften i samband med kursavslut eller i samband med att betyg meddelas på det ordinarie examinationstillfället. När väl studenten tagit del av kompletteringsuppgiften har hen tio arbetsdagar på sig att slutföra uppgiften. Om studenten inte uppfyller detta inom utsatt tid kan komplettering endast genomföras nästa tillfälle kursen ges eller under de uppsamlingsveckor som institution genomför under vecka 34 och 35.

I de fall komplettering inte är möjlig (anges vid varje specifik examinationsuppgift ovan) gäller omprov. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver tillämpas uppsamlingsveckor vilket innebär att kompletteringar behandlas under fasta tider på året oberoende när kursen/momentet gavs. Dessa uppsamlingsveckor sker vecka 34 och 35.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller del av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.
 
Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).
 
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.
 
Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med en skriven och anonym kursutvärdering. Under kursens gång genomförs dessutom utvärderingar i form av kursråd, samt att studenten bereds möjlighet att anonymt ge synpunkter i digital form.