Statsvetenskap A, 30 hp

Innehåll

Kursen är uppdelad i följande fyra moment:
 
Moment 1. Politisk filosofi och politiska ideologier, 7,5 hp
Political Philosophy and Political Ideologies, 7,5 hp
Momentet tar sig an flera av de mest grundläggande frågeställningarna för mänsklig samvaro och ger en introduktion till studiet av politisk teori. Fokus ligger på politiska ideologier, både klassiska och moderna, där vi diskuterar och problematiserar centrala teman som t.ex. "människans natur", "frihet", "makt", "jämställdhet", "jämlikhet", "rättvisa", "demokrati", ”stat”, ”nation” och ”medborgarskap”. Genom att kritiskt granska ideologier och olika filosofers argumentation kring bland annat ovanstående begrepp diskuteras motsättningar i idéhistorien som också belyser en ständig spänning mellan konflikt och samarbete.
 
Moment 2. Politik och förvaltning i Sverige och EU, 7,5 hp
Politics and Administration in Sweden and the EU, 7,5 hp
Momentet handlar om utformningen av Sveriges och EUs politiska system. Vilka är de grundläggande principerna för respektive system? Vilka är de centrala institutionerna och hur interagerar dessa i beslutsprocesser? Hur ser länken ut mellan de bägge politiska systemen i termer av representation och ansvarsutkrävande? Särskild uppmärksamhet ägnas åt den kommunala självstyrelsens form och innehåll inom ramen för det svenska politiska systemet. Momentet syftar även till att ge en introduktion till frågor om dels förvaltningens roll i politiska system, dels det svenska styrelseskickets framtida utformning. I anslutning till den förstnämnda frågan uppmärksammas teman som legitimitet, etik och implementering. I anslutning till den sistnämnda frågan uppmärksammas olika demokratiideal som val-, deltagar- och samtalsdemokrati.
 
Moment 3. Jämförande politik, 7,5 hp
Comparative Politics, 7,5 hp
Momentet syftar till att ge breda kunskaper om andra länders politiska system samt en grundläggande förståelse för relationen mellan institutioner och beteende. Under momentet behandlas frågor som: Hur fungerar egentligen politiken i andra länder? Vilken roll spelar sådant som vilket valsystem eller vilken typ av regering som finns i ett land? Hur kan olika institutionella val påverka kvinnors politiska deltagande? Vilken skillnad gör demokrati och maktdelning i praktiken? Under momentet kommer vi att kritiskt granska de svar som finns i vedertagen litteratur. De studerande ges också möjlighet att börja utveckla egna svar på denna typ av frågor.
 
Moment 4. Internationella relationer, 7,5 hp
International Relations, 7,5 hp
Momentet ger en bred introduktion till kunskaps- och forskningsområdet internationella relationer. Momentet tar upp ett antal världspolitiska händelser under de senaste hundra åren. Viktiga aktörer, processer, institutioner och sakfrågor studeras utifrån olika teoretiska perspektiv och deras syn på vad som är centralt för förståelsen av internationella relationer. Även utrikespolitisk analys och svensk utrikespolitik behandlas.

Förväntade studieresultat

Moment 1. Politisk filosofi och politiska ideologier
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• återge huvuddragen i den politiska filosofins historia och de politiska ideologierna samt deras uppkomst och utveckling,
• redogöra för centrala begrepp samt ha en förståelse för hur olika betydelser av begrepp får konsekvenser för hur samhället bör organiseras 

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• diskutera och argumentera kring centrala teman och begrepp inom politisk teori och relatera dessa till moderna politiska diskussioner och aktuella händelser
• jämföra, kontrastera och kritiskt granska såväl klassiska politiska idéer som mer moderna
• skriftligt och muntligt framföra en ståndpunkt som föreslår, motiverar och försvarar en viss styrelseform samt kritiskt granska andra ståndpunkter utifrån en given ideologisk utgångspunkt.

Moment 2. Politik och förvaltning i Sverige och EU
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• återge det politiska systemets centrala institutioner i Sverige och EU, dess historia samt hur dessa institutioner regleras och länkas samman i beslutsprocesser
• återge förvaltningens uppbyggnad och roll i det svenska politiska systemet
• återge innebörden av olika demokratimodeller samt hur de relaterar till varandra.

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• diskutera och analysera politiska institutioners makt och inflytande samt författningspolitiska vägval
• diskutera och analysera förvaltningspolitiska teman
• tillämpa kunskaper om demokratimodeller på debatten om styrelseskickets framtida utformning.

Moment 3. Jämförande politik
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• redovisa grundläggande kunskaper om jämförande metod och hur systematiska jämförelser mellan länder kan genomföras
• förklara och beskriva orsaker till, såväl som effekter av, institutionella val i olika länder.

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• genomföra enklare analyser med hjälp av enklare jämförande metod
• applicera grundläggande begrepp för att beskriva och jämföra politiska system i olika länder
• översiktligt diskutera och exemplifiera den ömsesidiga relationen mellan politiska institutioner och politiskt beteende i olika länder. 

Moment 4. Internationella relationer
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• återge huvuddragen i den internationella politikens utveckling samt svensk utrikespolitik under 1900-talet och framåt
• beskriva viktiga aktörer, processer, institutioner och sakfrågor i internationella relationer
• redogöra för olika teoretiska perspektiv på internationella relationer.

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• diskutera och kritiskt analysera viktiga aktörer, processer, institutioner och sakfrågor i internationella relationer utifrån olika teoretiska perspektiv.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Självstudier är en viktig del av kursen. Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och enskilda övningar samt handledning. Olika debattövningar förekommer. Arbetsformerna anpassas till de förväntade studieresultaten och varierar från moment till moment. Närvaro är obligatorisk vid seminarie- och gruppövningar. Den som inte är närvarande tilldelas ytterligare uppgifter.

Examination

Moment 1. Politisk filosofi och politiska ideologier
Momentet examineras genom en individuell hemtentamen där betygen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Examinationen avslutas med ett obligatoriskt seminarium där studenten kan bli Underkänd (U) eller Godkänd (G). Helhetsbetyget för momentet är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG) och för att få slutbetyg krävs godkänt betyg på seminariet.
 
Moment 2. Politik och förvaltning i Sverige och EU
Momentet examineras genom en skriftlig salstentamen (är inte möjlig att komplettera), seminarier och en skriftlig rapportuppgift om lagstiftningsprocessen. Rapportuppgiften och seminariet genomförs i grupp. Betygsskalan för salstentamen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Betygsskalan för seminarier är Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygsskalan för rapportuppgiften är Underkänd (U) och Godkänd (G). En godkänd rapportuppgift ger poäng som adderas till resultatet av den skriftliga salstentamen.
 
Moment 3. Jämförande politik
Momentet examineras genom dataövning, förhandlingar/rollspelsövning (ej möjliga att komplettera), samt seminarium och skriftlig salstentamen (salstentamen är inte möjlig att komplettera). Seminarierna förbereds i grupp och examineras muntligt och skriftligt. Betygsskalan för dataövning och seminarier är Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygsskalan för salstentamen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För att erhålla betyget Godkänd på hela momentet krävs betyget Godkänd på dataövningen, seminarier och på salstentamen. För att erhålla betyget Väl godkänd på momentet krävs betyget Godkänd på dataövning och alla seminarier, samt Väl godkänd på salstentamen.
 
Moment 4. Internationella relationer
Momentet examineras genom seminarier och skriftlig salstentamen (salstentamen är inte möjlig att komplettera). Seminarierna förbereds i grupp och examineras muntligt och skriftligt. Betygsskalan för seminarier är Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygsskalan för salstentamen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För att erhålla betyget Godkänd på hela momentet krävs betyget Godkänd på alla seminarier och på salstentamen. För att erhålla betyget Väl godkänd på momentet krävs betyget Godkänd på alla seminarier och Väl godkänd på salstentamen.
 
Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan för hel kurs består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng.
 
Generella regler kring examination
En student som inte helt uppfyller målen för en examination kan, efter beslut av ansvarig lärare, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen kan anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten, men kompletteringsuppgiften måste i omfång motsvara den ursprungliga examinationen.

I normalfallet tilldelas studenten kompletteringsuppgiften i samband med kursavslut eller i samband med att betyg meddelas på det ordinarie examinationstillfället. När väl studenten tagit del av kompletteringsuppgiften har hen tio arbetsdagar på sig att slutföra uppgiften. Om studenten inte uppfyller detta inom utsatt tid kan komplettering endast genomföras nästa tillfälle kursen ges eller under de uppsamlingsveckor som institution genomför under vecka 34 och 35.

I de fall komplettering inte är möjlig (anges vid varje specifik examinationsuppgift ovan) gäller omprov. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver tillämpas uppsamlingsveckor vilket innebär att kompletteringar behandlas under fasta tider på året oberoende när kursen/momentet gavs. Dessa uppsamlingsveckor sker vecka 34 och 35.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller del av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.
 
Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).
 
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.
 
Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.
 

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med en skriven och anonym kursutvärdering. Under kursens gång genomförs dessutom utvärderingar i form av kursråd, samt att studenten bereds möjlighet att anonymt ge synpunkter i digital form.