Att analysera och förstå sociala fenomen, 7,5 hp

Innehåll

Kursen ger kunskap om kvalitativ och kvantitativ metod, vetenskapsteoretiska förhållningssätt och dess relation till olika forskningsansatser. I den teoretiska delen behandlas kvalitativ och kvantitativ metod, forskningstraditioner och vetenskapsteoretiska ansatser. I den praktiska delen kommer studenterna att fördjupa sig i olika analysmetoder samt kritisk granska vetenskapliga texter. Forskningsetiska frågor kommer att behandlas utifrån rådande praxis, där både forskningsetiska principer och konsekvensanalyser kommer att studeras.

Utöver detta kursinnehåll ges studenten kontinuerligt möjlighet att
-      kritiskt reflektera över sin egen roll i olika sociala sammanhang
-      skapa sig insikt om att socionomens handlingar i sin yrkesroll får konsekvenser för människors liv
-      argumentera för sitt ställningstagande
-      utveckla medvetenhet om människors olika möjligheter och förutsättningar
-      reflektera över samspelet mellan teori och praktik i det sociala arbetet
-      reflektera över relationens betydelse mellan klient/brukare och socionom
-      reflektera över, förstå och förklara vad det kan innebära att leva i en socialt utsatt livssituation

Ovanstående görs möjligt genom fyra utbildningsteman som är genomgående i socionomprogrammet: Pedagogisk Kompetens (PK), Professionell Medvetenhet (PM), Personlig och Professionell Utveckling (PPU) samt Vetenskaplig Utveckling (VU).

Förväntade studieresultat

Studenten ska efter avslutad kurs:

• Kunna uppvisa en bred orientering om metoder och teorier relevanta för forskning i socialt arbete
• Kunna kritiskt granska och värdera olika forskningsmetoder relevanta för socialt arbete
• Kunna uppvisa fördjupade kunskaper i metoder som relaterar till en specifikt formulerad forskningsfråga
• Kunna kritiskt granska och redogöra för hur valet av vetenskapsteoretiska, metodologiska och teoretiska utgångspunkter villkorar möjliga slutsatser och analyser
• Ha förmåga att kritiskt granska och värdera vetenskapliga studier
• Kunna självständigt söka efter och analysera och värdera en doktorsavhandling
• Känna igen och reflektera över etiska frågor i förhållande till forskningsprocessen, både vad gäller  vedertagen forskning och studentens eget arbete
• Visa sin förmåga att analysera sin roll som samtalsledare
• Genomföra ett gruppsamtal med studenterna från termin tre

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen under momentet sker i form av föreläsningar, individuella arbeten, grupparbeten och seminarier med praktiska övningar och diskussioner. Stor vikt läggs vid att kombinera det teoretiska perspektivet med praktiska övningar, vad gäller samtliga innehållsliga delar av kursen, dvs. vetenskapsteoretisk, forskningsetisk, kvantitativ metod och kvalitativ metod. Detta sker genom olika övningar och grupparbetet som redovisas vid seminarium, dessa seminarier är obligatoriska.

Student som ej deltagit i obligatoriskt utbildningsmoment kan efter beslut av examinator ges möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg på kursen. Kompletteringen anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska ha utförts inom två veckor från tidpunkten för det missade obligatoriska utbildningsmomentet

Examination

För att bli godkänd på kursen krävs:

Individuell skriftlig hemtentamen
Den skriftliga individuella uppgiften syftar till att synliggöra studentens förmåga att kritiskt granska och analysera en doktorsavhandling. Studenten ska kortfattat redogöra för hela avhandlingen samt särskilt kritiskt granska och analysera avhandlingens metodavsnitt, etik samt avhandlingens resultat i förhållande till vetenskapliga utgångspunkter. På den individuella skriftliga tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl Godkänd (VG).

Aktivt obligatoriskt seminariedeltagande
Momentets innehåll seminariebehandlas kontinuerligt. Inför varje seminarium ska en individuell re-flektion av temat ha tagits upp och förbehandlats i grupp. Gruppens reflektioner över temat redovisas och diskuteras sedan på seminariet. Studenten förväntas uppvisa att han/hon har förstått och kritiskt reflekterat över de teman som behandlas under seminariet. På det aktiva seminariedeltagandet sätts någon av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Alla ingående delar i momentet kan ligga till grund för examination. Alla examinationer i momentet ligger till grund för momentbetyget. För att bli godkänd på momentet krävs att samtliga prov och
Obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid
examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.

Student som ej uppnått godkänt resultat på den skriftliga gruppuppgiften och seminariedeltagandet kan efter beslut av examinator ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet.

Vad gäller regler för omprov och examination på annan ort följer institutionen Umeå universitets regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå: http://www.umu.se/regelverk/utbildning-pa-grund--och-avancerad-niva

Ansökan om examination på annan ort sker hos studentexpeditionen.

Student har rätt att byta examinator efter två icke godkända examinationer, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande

Tillgodoräknande av kurs prövas individuellt. Information och blanketter gällande tillgodoräknande finns här: http://www.student.umu.se/examen/tillgodoraknanden