Att undersöka sociala fenomen, 15 hp

Innehåll

I detta avsnitt avhandlas olika vetenskapsteoretiska riktningar och deras relation till olika forskningsansatser samt induktiva, deduktiva och abduktiva angreppssätt. Huvuddelen av innehållet avhandlar kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser avseende handhavande och genomförande av olika datainsamlingsmetoder, sätt att bearbeta data samt analyser av eget insamlat datamaterial.
Förutsättningarna för och genomförande av ett vetenskapligt arbete behandlas. Vidare omfattarkursen olika kunskapsintressens betydelse för val av utvärderingsmodell och utvärderingsdesign. Även kvalitetsbegreppet och innebörden av ett evidensbaserad socialt arbete behandlas. Avsnittet om forskningskvalitet handlar om granskning av vetenskapligt producerad kunskap, med tonvikt på t.ex. forskningsetiska frågor, validitet och reliabilitet.

Utöver detta kursinnehåll ges studenten kontinuerligt möjlighet att

- kritiskt reflektera över sin egen roll i olika sociala sammanhang
- skapa sig insikt om att socionomens handlingar i sin yrkesroll får konsekvenser för människors liv
- argumentera för sitt ställningstagande
- utveckla medvetenhet om människors olika möjligheter och förutsättningar
- reflektera över samspelet mellan teori och praktik i det sociala arbetet
- reflektera över relationens betydelse mellan klient/brukare och socionom
- reflektera över, förstå och förklara vad det kan innebära att leva i en socialt utsatt livssituation

Ovanstående görs möjligt genom fyra utbildningsteman som är genomgående i socionomprogrammet:
Pedagogisk Kompetens (PK), Professionell Medvetenhet (PM), Personlig och Professionell Utveckling
(PPU) samt Vetenskaplig Utveckling (VU). Dessa utbildningsteman preciseras som förväntade
studieresultat under rubriken Kursens mål tillsammans kursens övriga förväntade studieresultat.

Förväntade studieresultat

- kunna redogöra för kunskaps- och vetenskapsteoretiska utgångspunkter och deras betydelse för val av forskningsmetod
- kunna formulera olika relevanta forskningsdesigner utifrån kunskapsintresse
- kunna redogöra för relevanta utvärderingsdesigner i socialt arbete
- ha färdighet att insamla och bearbeta kvalitativa och kvantitativa data som kan ligga till grund för vetenskapligt arbete
- vara förtrogen med olika typer av urval och deras betydelse för en undersökning i termer av generaliserbarhet och representativitet.
- kunna genomföra en enkätundersökning och en intervjuundersökning
- kunna beskriva och analysera samband mellan variabler, samt ha kännedom om olika felkällor i en statistisk undersökning
- kunna uppvisa förtrogenhet med olika sätt att analysera data
- kunna skriftligen redovisa resultat av såväl kvalitativa som kvantitativa undersökningar
- kunna granska och bedöma kvaliteten av såväl kvalitativa som kvantitativa undersökningar
- självständigt kunna söka efter, redogöra för och kritiskt granska internationella vetenskapliga
artiklars forskningskvalitet samt föreslå hur de teorier och forskningsresultat som presenteras i artiklarna kan omsättas i det sociala arbetets praktik

Behörighetskrav

Behörig till aktuell kurs är den som är godkänd på minst 45 hp inom huvudområdet socialt arbete.

Undervisningens upplägg

I denna kurs förekommer flera olika pedagogiska arbetsformer såsom föreläsningar, övningar, seminarier samt en gruppövning i form av en processövning. Vid processövningen och seminarierna arbetar studenten med kvalitativ och kvantitativ datainsamling, bearbetning, analys, samt med olika utvärderingsdesigner. Övningar i hur relevanta programvaror tillämpas för bearbetning och analys ges också under kursens gång. Processövningen syftar till att integrera kursens olika delar. En stor del av processövningen görs i grupp, men även individuella uppgifter förekommer. En del av momentet ägnas också att granska och ge konstruktiv feedback på en annan grupps undersökning.

Obligatoriska utbildningsmoment ingår i kursen. Student som ej deltagit i obligatoriskt utbildningsmoment ges möjlighet att på annat sätt genomföra det obligatoriska utbildningsmomentet. På vilket sätt detta sker anpassas efter undervisningens upplägg.

Examination

Examination sker på följande tre sätt.

1) Individuell skriftlig tentamen, där studentens förmåga att redogöra för kunskaps- och
vetenskaps- teoretiska utgångspunkter och deras betydelse för val av forskningsmetod, förmåga att
redogöra för olika utvärderingsdesigner, samt uppvisa kunskap om insamling, bearbetning och analys
av såväl kvalitativ som kvantitativ data samt ha kunskap om olika grundläggande aspekter av
forskningskvalitet, prövas.

2) Processövningen (skriftlig uppgift), där studentens förmåga att identifiera olika relevanta
forskningsdesigner utifrån kunskapsintresse, förmåga att genomföra insamling, bearbetning och
analys av såväl kvalitativ som kvantitativ data samt vara förtrogen med grundläggande aspekter av
forsknings- kvalitet, prövas.

3) Aktivt deltagande på seminarier, där studenten genom sitt aktiva deltagande i redovisning och
diskussion visar sin förmåga till problematisering. Inför seminarierna förväntas studenten
förbereda sig genom i förväg angivna uppgifter och/eller läsning av litteratur. Kursens innehåll
seminariebehandlas kontinuerligt.

På den individuella skriftliga tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl
godkänd (VG). På processövningen sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På det
aktiva seminariedeltagandet sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli
godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör
en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla
obligatoriska moment är godkända.

Student som ej deltagit i obligatoriskt seminarium kan i vissa fall komplettera detta genom en
individuell uppgift. Sådana kompletteringar kan ske högst två gånger under kursens gång. Frånvaro
från fler än två obligatoriska seminarier leder till att studenten erbjuds att genomföra hela
processövningen vid nästa kurstillfälle. (Individuell prövning kan ske vid särskilda skäl.)
Student som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle har rätt till förnyat provtillfälle, s.k. omprov senast tre månader efter att tentamensresultaten anslagits. Därefter erbjuds uppsamlingsprov i samband med ordinarie kurstillfälle. Student har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov, med minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Student har rätt att delta i max fem provtillfällen. För att ett provtillfälle ska räknas som förbrukat måste studenten ha blivit formellt underkänd på provet. En students frånvaro från anmält provtillfälle får inte räknas som ett förbrukat provtillfälle. Medverkan vid prov utan att redovisa ett resultat, att ”lämna blankt”, räknas som ett provtillfälle.

Student har rätt att begära byte av examinator efter två icke godkända examinationer, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.

Examination genomförs normalt på den ort där kursen ges. Om särskilda skäl föreligger kan en student ha möjlighet att examineras på annan ort. En student som önskar examineras på annan ort ska minst en månad före aktuellt tentamenstillfälle ansöka hos studievägledaren. Förutsättningarna för tentamen på annan ort är att godkänd skrivningsbevakning, lokal eller vad annat som krävs för aktuell examination kan anordnas till rimlig merkostnad för institutionen. Elitidrottande studenter som har avtal med Umeå centrum för idrottsvetenskap anses ha särskilda skäl att examineras på annan ort (rektorsbeslut Dnr 102-329-07).