Samhälleliga levnadsvillkor, 7,5 hp

Innehåll

Grundläggande samhälleliga strukturer orsakar skillnader i människors levnadsvillkor. Via politiska
beslut styrs välfärdsområden som arbetsmarknad, socialförsäkring, socialtjänst och hälso- och
sjukvård med ambitionen att minska skillnaderna. Under kursen diskuteras relationen mellan
välfärdspolitik och olika samhällsgruppers levnadsvillkor. Välfärdens organisering i både
offentliga och frivilliga organisationer samt medborgares och klienters/brukares möjligheter att
engagera sig i dessa behandlas. Vidare ges en introduktion till rättsvetenskapen, där rättsystemet,
dess funktion i samhället och roll i det professionella sociala arbetet behandlas. Juridikens teori
och metod beskrivs här övergripande samt förhållandet mellan svensk och internationell rätt. En
introduktion när det gäller mänskliga rättigheter ges även, med särskilt fokus på barns rättigheter
och barnkonventionen. Kursen behandlar grundläggande teoretiska begrepp om etnicitet, klass och
kön; från essentialistiska till socialkonstruktivistiska perspektiv. Vidare behandlas hur faktorer
som sexuell läggning, ålder och funktionsförmåga påverkar människors levnadsvillkor. Globalisering
och internationalisering spelar en stor roll för den svenska välfärdspolitikens villkor. Under
kursen diskuteras hur statens, marknadens samt familjens och individens roll förändras i och med
att Sverige blir alltmer beroende av ekonomiska, politiska och kulturella processer i Europa och i
världen.

Utöver detta kursinnehåll ges studenten kontinuerligt möjlighet att
-      kritiskt reflektera över sin egen roll i olika sociala sammanhang
-      skapa sig insikt om att socionomens handlingar i sin yrkesroll får konsekvenser för människors liv
-      argumentera för sitt ställningstagande
-      utveckla medvetenhet om människors olika möjligheter och förutsättningar
-      reflektera över samspelet mellan teori och praktik i det sociala arbetet
-      reflektera över relationens betydelse mellan klient/brukare och socionom
-      reflektera över, förstå och förklara vad det kan innebära att leva i en socialt utsatt livssituation

Ovanstående görs möjligt genom fyra utbildningsteman som är genomgående i socionomprogrammet:
Pedagogisk Kompetens (PK), Professionell Medvetenhet (PM), Personlig och Professionell Utveckling
(PPU) samt Vetenskaplig Utveckling (VU). Dessa utbildningsteman preciseras som förväntade
studieresultat under rubriken Kursens mål tillsammans kursens övriga förväntade studieresultat.

Förväntade studieresultat

Kursens förväntade studieresultat är att studenten efter avslutad kurs ska:

-      förstå och redogöra för relationen mellan välfärdspolitik och dess villkor för olika grupper respektive individer och verksamheter i samhället
-      ha tillägnat sig grundläggande kunskaper om hur materiella och sociala resurser är fördelade i samhället
-      ha tillägnat sig grundläggande teoretiska begrepp om etnicitet, klass och kön
-      ha tillägnat sig en grundläggande förståelse för hur etnicitet, klass och kön samverkar, d.v.s. innebörden av begreppet intersektionalitet
-      förstå huvuddragen i det svenska rättssystemet, dess förhållande till internationell rätt samt funktion i samhället och det professionella sociala arbetet
-      kunna självständigt söka efter, redogöra för och kritiskt granska internationellavetenskapliga artiklar med relevans för kursens innehåll
-      kunna reflektera över sig själv och utbildningsvalet i relation till sin kommande yrkesroll

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet samt Ma B, Sh A (områdesbehörighet 5).

Undervisningens upplägg

I Umeå ges denna kurs företrädesvis i form av traditionell campusutbildning där inslag av nätburen
undervisning förekommer.  På samlingsorterna Örnsköldsvik, Skellefteå och Luleå ges denna kurs i
flexibel form vilket innebär att studenten kommer att möta blandade undervisningsformer såsom
fysiska möten vid samlingsorten, inspelade föreläsningar som ges via en webbaserad lärplattform,
samt genomföra uppgifter via den webbaserade läroplattform.

Kursen bygger på föreläsningar, seminarier och basgruppernas förberedelsearbete och diskussioner
inför lärarledda aktiviteter. Studenten förbereder sig individuellt och i grupp inför föreläsningar
och seminarier genom inläsning av litteratur, gruppvisa diskussioner samt arbete med specifika
grupp- och seminarieuppgifter.

Obligatoriska utbildningsmoment ingår i kursen. Student som ej deltagit i obligatoriskt
utbildningmoment ges möjlighet att på annat sätt genomföra det obligatoriska utbildningsmomentet.
På vilket sätt detta sker anpassas efter undervisningens upplägg.

Examination

Examination sker på följande tre sätt.
1) Individuell skriftlig tentamen, där studentens kunskaper i förhållande till de förväntade studieresultaten prövas.

2) Aktivt seminariedeltagande, där studentens genom sitt aktiva deltagande i redovisning och diskussion visar sin förmåga till problematisering. Inför seminarierna förväntas studenterna förbereda sig genom i förväg angivna uppgifter och/eller läsning av litteratur.

3) Redovisning av gruppuppgift, studenten i grupp tilldelas ett verksamhetsområde som ska studeras genom litteraturstudier och fältbesök. Studenterna söker fakta om den enskildes respektive gruppers möte med välfärdssamhällets olika verksamheter inom verksamhetsområdet. Uppgiften examineras genom aktivt deltagande i redovisning samt diskussion.

På den individuella skriftliga tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl godkänd (VG).  På den fältinriktade studien sätts någon av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På det aktiva seminariedeltagandet sätt någon av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För alla skriftliga inlämningsuppgifter gäller att studenten hanterar källor i enlighet med akademiskt vedertagna former.

För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända.
Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts
först när alla obligatoriska moment är godkända.

Studerande som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för att uppnå högre betyg.

Student som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle har rätt till förnyat provtillfälle,
s.k. omprov senast tre månader efter att tentamensresultaten anslagits. Därefter erbjuds
uppsamlingsprov i samband med ordinarie kurstillfälle. Student har rätt att prövas på samma
kursplan som vid
ordinarie prov, med minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället.
Student har rätt att delta i max fem provtillfällen. För att ett provtillfälle ska räknas som
förbrukat måste studenten ha blivit formellt underkänd på provet. En students frånvaro från anmält
provtillfälle får inte räknas som ett förbrukat provtillfälle. Medverkan vid prov utan att redovisa
ett resultat, att ”lämna blankt”, räknas som ett provtillfälle.

Student har rätt att byta examinator efter två icke godkända examinationer, om inte särskilda skäl
talar emot det. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa
examinationstillfälle.

Examination genomförs normalt på den ort där kursen ges. Om särskilda skäl föreligger kan en stu-
dent ha möjlighet att examineras på annan ort. En student som önskar examineras på annan ort ska
minst en månad före aktuellt tentamenstillfälle ansöka hos studievägledaren. Förutsättningarna för
tentamen på annan ort är att godkänd skrivningsbevakning, lokal eller vad annat som krävs för
aktuell examination kan anordnas till rimlig merkostnad för institutionen. Elitidrottande studenter
som har avtal med Umeå centrum för idrottsvetenskap anses ha särskilda skäl att examineras på annan
ort (rektorsbeslut Dnr 102-329-07).
(rektorsbeslut Dnr 102-329-07).