Kvalitet, utvärdering och verksamhetsutveckling i socialt arbete, 30 hp

Innehåll

2.1 Kvalitet, utvärdering och verksamhetsutveckling i socialt arbet, 7,5 hp

Momentet inleds med en analys av orsakerna bakom den snabba ökningen av anspråken på och intresset för kvalitetsstudier och utvärderingar inom socialt arbete. Härvid fokuseras bland annat på intentionerna i socialtjänstlagen och på Regeringens och Socialstyrelsens program för en kunskaps- och erfarenhetsbaserad kompetensutveckling inom socialt arbete. Ett annat delfokus utgörs av socialarbetarnas anspråk att kunna stärka sin profession genom att tillägna sig ifrågavarande kunskaper, synsätt och arbetsmetoder.

Därefter analyseras den viktiga frågan om vad som egentligen ska avses med kvalitet i socialt arbete och hur denna kvalitet kan ges en konkret definition och mätas. Vidare införs ett intressentperspektiv, dvs analysen problematiserar frågan om likheter och skillnader i de bedömningar som görs av chefer, socialarbetare, brukare, anhöriga osv. Exemplifieringar görs för ett flertal tillämpningsområden, t ex individ- och familjeomsorg, missbrukarvård, äldreomsorg, psykiatri samt hälso- och sjukvård.

Vidare fokuseras på frågan om utvärdering. Ett antal teoretisksa perspektiv presenteras, analyseras och jämförs utifrån vad som kan anses vara ändamålsenligt inom socialt arbete. Exemplifieringar görs även här utifrån ett flertal tillämpningsområden inom det praktiska sociala arbetet. Ett helhetsperspektiv eftersträvas, vilket innebär att analys och exemplifieringar inriktas på såväl struktur som process och resultat hos de projekt/verksamheter som utvärderingen granskar.

I ett avslutande avsnitt problematiseras frågan hur erfarenheterna från kvalitetsstudier och utvärderingar på bästa sätt kan komma den studerade verksamheten till godo. Viktiga nyckelbegrepp här blir förnyelse, ledarskap, motivation, samverkan, empowerment, genderperspektiv. Särskild vikt läggs vid frågan om vad som utmärker en kompetensstödjande dokumentation och hur en sådan kan samlas in och användas som instrument för en kunskapsbaserad verksamhetsutveckling.

Kursens ambition är att innehåll och genomförande ska grundas på ett nära samarbete med instiutionens forskningsprofil med inriktning mot utvärdering. Det innebär bl a att kursen på detta sätt kan få närhet till ny och relevant teoribildning samt ökad tillgång till välmeriterad personal för undervisning och uppsatshandledning.

2.2 Forskningsmetoder i socialt arbete, 7,5 hp

Momentet har två huvudsyften:

• att fördjupa kunskaper i vetenskapsteori och forskningsmetodik och att förbereda uppsatsarbetet
• att visa på forskningsmetoders relevans för dokumentation, utvärdering och kvalitetsutveckling

Huvuddelen av momentet innehåller en både teoretisk och praktisk metoddel. Här sker övningar och granskning av metodval i vedertagna samhällsvetenskapliga studier. Två delaspekter behandlas: kvalitativ och kvantitativ metod. Parallellt med avsnittet påbörjas studenternas formuleringar av ämnesval för uppsatsarbetet, ett arbete som sedan forsätter under påföljande moment.

2.3 Uppsats, 15 hp

Uppsatsarbetet innebär att den studerande i samråd med kursansvarig väljer ett ämne av relevans utifrån något/några av kursens huvudperspektiv. Uppsatsen ska ha ett kritiskt men konstruktivt förhållningssätt och en genomarbetad teoretisk och praktisk förankring. Kursens upplägg och innehåll är väl lämpade för att uppsatsarbetet ska kunna genomföras som ett utvecklingsprojekt i samverkan med någon organisation inom socialt arbete, t ex uppsatsförfattarens tidigare praktikplats. Uppsatsen ska författas tillsammans med annan student. Särskilda skäl för att skriva ensam beslutas av studierektor. Då två studenter skriver tillsammans måste ansvarsfördelningen tydliggöras. För att en individuell bedömning skall kunna ske måste det framgå vem av studenterna som ansvara för respektiv del i uppsatsen. I momentet ingår även en oppositionsuppgift.

Förväntade studieresultat

Kursens mål är att den studerande skall få

• fördjupad kunskap om innebörden av begreppen kvalitet respektive utvärdering samt hur dessa kunskaper kan läggas till grund för verksamhetsutveckling inom socialt arbete
• fördjupad kunskap i vetenskapteori och metod
• fördjupad kunskap i att författa ett självständigt arbete inom ramen för kursens fördjupningstema

Behörighetskrav

Univ: Godkänt på 165 hp från antingen socionomprogrammet, socionomprogrammet inrikning socialpedagogik eller socionomprogrammet inriktning social omsorg eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Moment 1: Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier samt handledning. Därutöver rekommenderas lärarfria timmar, där de studerande själva svarar för innehåll och utformning. Stark betoning ligger också på den enskilde studentens egna insatser för kritisk reflektion kring referenslittteratur och annan domumentation av relevans för kursens skilda teoretiska perspektiv. Närvaro är obligatorisk vid vissa, i förväg angivna, seminarier.

Moment 2: Metodavsnittet utförs av ett antal introducerande föreläsningar i vetenskapsteori och forskningmetodik och sker fortsätttningsvis genom att de studerande arbetar med autentiska och aktuella sociala fenomen. Uppgiften innebär att förstå och tillämpa kvalitativ och kvantitativ metod och att granska dessa metoders relevans. Undervisningen sker i mindre grupper och varje grupp ska granska och tillämpa båda metodansatserna. I momentet är ett centralt inslag att själv aktivt söka och ta del av litteratur utöver den som litteraturlistan anger.

Moment 3: Examensarbetet ges ett innehåll som ansluter till vald alternativkurs. I uppsatsarbetet ingår seminarier där problemställning och metodval diskuteras, handledning samt slutseminarium.

Examination

Moment 1: Momentet examineras dels genom aktivt deltagande i seminarier, dels geom författande och redobisning av en kritisk granskning av någon fritt vald kvalitetsstudie/utvärdering inom socialt arbete.

Moment 2: Examinationen sker genom en individuell granskning av en doktorsavhandling relevant för socialt arbete, alterantivt via individuell tentamen.

Moment 3: Examensarbetet examineras av särskild utsedd examinator i samband med slutseminarium, där examensarbetet ventileras och där varje student även har till uppgift att opponera på ett annat examensarbete.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande prövas i varje enskilt fall.