Socialt arbete VI, 30 hp

Innehåll

Moment A

Att analysera och förstå sociala fenomen, 7,5 högskolepoäng
Analysing and understanding social phenomena, 7,5 credits (ECT

Momentet ger kunskap om kvalitativ och kvantitativ metod, vetenskapsteoretiska förhållningssätt och dess relation till olika forskningsansatser. I den teoretiska delen behandlas kvalitativ och kvantitativ metod, forskningstraditioner och vetenskapsteoretiska ansatser. I den praktiska delen kommer studenterna att fördjupa sig i olika analysmetoder samt kritisk granska vetenskapliga texter. Forskningsetiska frågor kommer att behandlas utifrån rådande praxis, där både forskningsetiska principer och konsekvensanalyser kommer att studeras.

Moment B

Uppsats, 15 högskolepoäng
Senior Term Paper 15 credits (ECTS)

Kursen syftar till att studenten skall genomföra ett självständigt vetenskapligt arbete om 15 högskolepoäng rörande en problemställning med relevans för ämnet socialt arbete. Genom ett självständigt uppsatsarbete tränas förmågan att systematiskt beskriva och analysera problemområden och frågeställningar med relevans för socialt arbete.

Moment C

Kunskapsbaserad praktik i socialt arbete, 7,5 högskolepoäng
Knowledge based practice in social work, 7,5 credits (ECTS)

Kursens syfte är att studenten ska tillägna sig innebörden av kunskapsbaserad praktik . Studenten ska därtill tillgodogöra sig specifika färdigheter av relevans för ett kunskapsbaserat socialt arbete.

Genom kursen erbjuds studenten tillfälle att integrera sina tidigare kunskaper och färdigheter, information om brukares erfarenheter och preferenser samt resultat från olika typer av vetenskapliga studier och utvärderingar. Genom kursinnehåll och examinationer integreras målsättningarna att utveckla studentens personliga, professionella och vetenskapliga utveckling samt studentens pedagogiska kompetens.

Förväntade studieresultat

Termin 6 handlar om forskning och forskningsmetoder i socialt arbete. Kursen avslutas med att studenterna lär sig reflektera över hur akademisk kunskapsproduktion kan användas i praktiken. Kursen delas in i tre moment. Att analysera och förstå sociala fenomen, Uppsats samt Från kunskap till användning.

Utöver detta kursinnehåll ska studenten kunna
- Kritiskt reflektera över sin egen roll i olika sociala sammanhang
- Ha insikt om att socionomens handlingar får konsekvenser i människors liv
- Argumentera för sitt ställningstagande
- Ha medvetenhet om människors olika möjligheter och förutsättningar
- Reflektera över sambandet mellan teori och praktik i klient/brukare-socionom relationen
- Reflektera över, förstå och förklara vad det kan innebära att leva i en socialt utsatt livssituation

För att nå dessa mål återfinns fyra utbildningstema genomgående i utbildningen: Pedagogisk Kompetens (PK), Professionell Medvetenhet (PM), Personlig och Professionell Utveckling (PPU) samt Vetenskaplig Utveckling (VU).

I termin 6 konkretiseras ovanstående utbildningsteman på följande sätt. Studenten ska:

PK
- Reflektera kritiskt kring sitt och andras lärande

PM
- Studenten ska kunna undersöka och analysera socialt konstruerat kön, etnicitet, makt- och diskriminerande strukturer och patriarkala mönster, särskilt i förhållande till den verksamhetsförlagda utbildningen

PPU
- Självständigt ansvarat för att förbereda och leda ett gruppsamtal
- Analysera sin roll som samtalsledare

VU
- Självständigt söka fram minst 1 referee-bedömd engelskspråkig vetenskaplig artikel i varje kurs
- Muntligen och/eller skriftligen redovisa artikelns faktainnehåll, samt kritiskt granska artikelns vetenskapliga ansats
- Redovisa vilka databaser och sökord som använts, samt hur många träffar litteratursökningarna gett
- Föreslå hur teorier eller forskningsresultat i artikeln skulle kunna omsättas användas i det sociala arbetets praktik och forskning.
- Göra en kunskapsöversikt baserad på internationell vetenskaplig kunskap (på minst 2 sidor) i anslutning till det tema/område som studeras i C-uppsatsen

Moment A

Studenten ska efter avslutat moment:

- Kunna redogöra för och kritiskt granska vetenskapsteoretiska utgångspunkter och dess betydelse  för val av forskningsmetod
- Kunna känna igen och kritiskt reflektera kring hypotetisk-deduktiva respektive hermeneutiska  ansatser i ett forskningsarbete
- Kunna kritiskt granska och värdera olika forskningsmetoder i socialt arbete
- Kunna bearbeta och analysera kvalitativa och kvantitativa data
- Ha förmåga att kritiskt granska och värdera vetenskapliga studier
- Kunna problematisera och reflektera kring orättvisa och ojämlika villkor som kön, klass, etnicitet,  ålder och sexualitet i förhållande till   vetenskaplig metod
- Kunna självständigt söka efter och analysera och värdera en doktorsavhandling
- Kunna bearbeta och sammanställa befintlig statistik
- Känna igen och reflektera över etiska frågor i förhållande till forskningsprocessen, både vad gäller  vedertagen forskning och studentens eget arbete
- Ha kunskap om den forskning som bedrivs på institutionen för socialt arbete
- Visa sin förmåga att analysera sin roll som samtalsledare
- Genomföra ett gruppsamtal med studenterna från termin tre

Moment B

Studenten ska efter avslutat moment
-  Visa färdighet i att formulera ett undersökningsbart forskningsproblem i socialt arbete, tillämpa  relevanta vetenskapliga metoder och teorier i såväl analys som slutsatser
- I ett självständigt vetenskapligt arbete som präglas av god framställning visa färdighet och  demonstrera förmåga till metodologisk skicklighet, kritiskt tänkande och stringent analys
-  Visa förtrogenhet med relevanta samhällsvetenskapliga teorier och forskning
- Visa insikt i forskningsetiska frågeställningar
- Visa färdighet i att genomföra en kritisk granskning av medstudents vetenskapliga arbete

Moment C

Studenten ska efter avslutat moment:

- Kunna redogöra för innebörden av kunskapsbaserat socialt arbete.
- Förstå innebörden av evidensbaserad praktik i socialt arbete.
- Formulera konkreta frågeställningar sökbara i litteratur och databaser, i anslutning till social  problematik på individ-, familj- och/eller gruppnivå
- Söka fram, kritiskt granska och värdera olika typer av studier och utvärderingar, rele¬vanta för  social problematik på individ-, familj- och/eller gruppnivå
- Föreslå konkreta kunskapsbaserade insatser i relation till sociala problem på individ-, familj-  och/eller gruppnivå
- Reflektera kritiskt kring sitt och andras lärande.

Behörighetskrav

För övergång från socialt arbete V till socialt arbete VI krävs att studenten är godkänd på socialt arbete I, II, III och IV.

Undervisningens upplägg

Moment A

Undervisningen under momentet sker i form av föreläsningar, grupparbeten och seminarier med praktiska övningar och diskussioner. Stor vikt läggs vid att kombinera det teoretiska perspektivet med praktiska övningar, vad gäller samtliga innehållsliga delar av kursen, dvs. vetenskapsteoretisk, forskningsetisk, kvantitativ metod och kvalitativ metod. Detta sker genom olika övningar och grupparbetet som redovisas vid seminarium, dessa seminarier är obligatoriska.

Moment B

Undervisningen genomförs genom handledning som kan ske i par och/eller i grupp. Kursens upplägg och innehåll är väl lämpat för att det vetenskapliga arbetet kan genomföras som ett utvecklingsprojekt i samverkan med någon organisation inom socialt arbete, t ex uppsatsförfattarens tidigare praktikplats. Uppsatsen ska författas i samarbete med annan student. Särskilda skäl för att skriva ensam beslutas av kursansvarig i samråd med studierektor. Då två studenter skriver tillsammans måste ansvarsfördelningen tydliggöras. För att en individuell bedömning skall kunna ske måste det framgå vem av studenterna som ansvarar för respektive del i uppsatsens. I momentet ingår ett obligatoriskt granskningsseminarium där studentens vetenskapliga arbete granskas. Här ingår en oppositionsuppgift där studenten granskar en medstudents arbete. Det självständiga vetenskapliga arbetet ska ha ett kritiskt men konstruktivt förhållningssätt och en genomarbetad teoretisk och praktisk förankring.

Moment C

Undervisningen sker i form av studentaktiv problemlösning i grupp, genom handledning, föreläs-ningar samt seminarier. Seminarierna är inte obligatoriska. Det genomgående arbetssättet under kursen är ett problembaserat lärande (PBL).

Kursen har ett uttalat brukar- eller klientfokus. Undervisningen bygger på studentens arbete med autentiska situationer, att studenten formulerar och prövar sina kunskaper tillsammans med andra, identifierar kunskapsbehov, söker och värderar kunskap. Under kursen görs återkopplingar både mellan studenter och mellan studenter och lärare.

Examination

Moment A

För att bli godkänd på momentet krävs:

Individuell skriftlig hemtentamen
Den skriftliga individuella uppgiften syftar till att synliggöra studentens förmåga att kritiskt granska och analysera en doktorsavhandling. Studenten ska kortfattat redogöra för hela avhandlingen samt särskilt kritiskt granska och analysera avhandlingens metodavsnitt, etik samt avhandlingens resultat i förhållande till vetenskapliga utgångspunkter. På den individuella skriftliga tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G), eller Välgodkänd (VG).

Aktivt obligatoriskt seminariedeltagande
Momentets innehåll seminariebehandlas kontinuerligt. Inför varje seminarium ska en individuell re-flektion av temat ha tagits upp och förbehandlats i grupp. Gruppens reflektioner över temat redovisas och diskuteras sedan på seminariet. Studenten förväntas uppvisa att han/hon har förstått och kritiskt reflekterat över de teman som behandlas under seminariet. På det aktiva seminariedeltagandet sätts någon av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Alla ingående delar i momentet kan ligga till grund för examination. Alla examinationer i momentet ligger till grund för momentbetyget. För att bli godkänd på momentet krävs att samtliga prov och
Obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid
examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.

Studerande som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för att uppnå högre betyg.

För alla skriftliga inlämningsuppgifter gäller att studenten hanterar källor i enlighet med akademiskt vedertagna former.

Student som inte blivit godkänd vid ordinarie tentamensstillfälle har rätt till förnyat provtillfälle, s.k. omprov senast tre månader efter att tentamensresultaten anslagits, därefter i samband med ordinarie kurstillfälle. Student som ej deltagit i obligatoriskt och/eller examinerande grupparbete eller seminarium kan i vissa fall komplettera detta genom en individuell uppgift. I de fall detta inte är möjligt erbjuds studenten att delta i momentet vid nästa kurstillfälle. Student har rätt att byta examinator efter två icke godkända examinationer, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.

Betyg på kursen (terminen) sätts först när alla prov och alla obligatoriska delar är godkända.

Moment B

Kursen examineras på följande två sätt 1) författandet av ett vetenskapligt arbete samt försvar av detta. Arbetet kan antingen presenteras som en sammanhängande text i form av en uppsats eller som en vetenskaplig artikel med en fristående kappa.
2) En genomförd oppositionsuppgift på en medstudents arbete.

Som betyg på det vetenskapliga arbetet används något av uttrycken Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. För betyget Godkänd krävs att studenten genom det vetenskapliga arbetet uppfyller de förväntade studie¬resultat som angivits i punkt 2. För betyget Väl Godkänd krävs dessutom att det vetenskapliga arbetet präglas av hög teoretisk och metodologisk skicklighet. Betyg sätts av examinator 5 arbetsdagar efter granskningsseminariet. Som betyg för oppositionsuppgiften används något av uttrycken Godkänd och Underkänd och sätts i samband med granskningsseminiariet.

För student som inte blivit godkänd vid första examinationstillfället kommer möjlighet till ny prövning att erbjudas. Student har rätt att byta examinator efter två icke godkända examinationer, om inte sär¬skilda skäl talar emot det.

Alla ingående delar i momentet kan ligga till grund för examination. Alla examinationer i momentet ligger till grund för momentbetyget. Betyg på momentet sätts först när alla prov och alla obligatoriska delar är genomförda.

Studerande som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för att uppnå högre betyg.

För alla skriftliga inlämningsuppgifter gäller att studenten hanterar källor i enlighet med akademiskt vedertagna former.

Student som inte blivit godkänd vid ordinarie tentamensstillfälle har rätt till förnyat provtillfälle, s.k. omprov senast tre månader efter att tentamensresultaten anslagits, därefter i samband med ordinarie kurstillfälle. Student har rätt att byta examinator efter två icke godkända examinationer, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.

Betyg på kursen (terminen) sätts först när alla prov och alla obligatoriska delar är godkända.

Moment C

Kursens examination utvärderar om studenten har uppnått de förväntade studieresultaten. Betyg på kursen sätts först när båda obligatoriska delar är godkända. Studerande som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för att uppnå högre betyg.

Till grund för betygssättning ligger två delar: a) ett grupparbete (arbete med ett case) samt b) en individuell skriftlig del där gruppens case-arbete ligger till grund för en fördjupad problembeskrivning och ett lösningsförslag. På grupparbetet ges betyget U (underkänd) eller G (godkänd). På den individuella delen ges betyget U (underkänd), G (godkänd) eller VG (väl godkänd). Betyg på kursen ges när båda (grupparbete och individuell del) obligatoriska delar är genomförda.

För alla skriftliga inlämningsuppgifter gäller att studenten hanterar källor i enlighet med akademiskt vedertagna former.

Student som inte blivit godkänd vid ordinarie tentamensstillfälle har rätt till förnyat provtillfälle, s.k. omprov senast tre månader efter att tentamensresultaten anslagits, därefter i samband med ordinarie kurstillfälle. Student som ej deltagit i obligatoriskt och/eller examinerande grupparbete eller semi¬narium kan i vissa fall komplettera detta genom en individuell uppgift. I de fall detta inte är möjligt erbjuds studenten att delta i momentet vid nästa kurstillfälle. Student har rätt att byta examinator efter två icke godkända examinationer, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.

Betyg på kursen (terminen) sätts först när alla prov och alla obligatoriska delar är godkända.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande

Tillgodoräknande av kurs prövas individuellt. Om student vill tillgodoräkna sig poäng från tidigare utbildning så ska en ansökan om tillgodoräknande sändas in senast två månader innan start på den kurs inom socionomprogrammet som önskas tillgodoräknas. Blanketter finns på http://www.student.umu.se/examen/tillgodoraknanden. Se också “Regelsamling för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet” http://www.umu.se/regelverk/