Socialt arbete II, 30 hp

Innehåll

Moment A
Centrala teorier och begrepp i socialt arbete, 12,5 hp
Central Theories and Concepts in Social Work, 12,5 credits (ECTS)

I momentet fördjupas kunskaperna från termin 1. Vi arbetar med teorier, perspektiv och begrepp som är centrala i och för det sociala arbetet. Teorierna är ämnade att hjälpa oss att försöka förstå individer och grupper i det moderna samhället. I fokus ligger psykologi, socialpsykologi, socialpedagogik, socialgerontologi och systemteori. Med dessa teorier som grund har olika arbetsmodeller och metoder utvecklats. Vi behandlar några av modellerna och provar också att använda dem. För att kunna förstå och sätta in människors liv och handlingar i ett sammanhang arbetar vi också med teorier och begrepp från en strukturell och samhällelig nivå. För att ytterligare vidga perspektiven berör vi också socialt arbete i ett internationellt perspektiv.

Förhållandet mellan klient, socionom och omgivning problematiseras. Kön, klass, etnicitet och ålder är viktiga aspekter då vi försöker förstå människors olika livsvillkor utifrån de perspektiv och begrepp som berörs. Normativa och etiska frågor står också fokus.

Inom ramen för momentet ingår även att arbeta med och presentera en nätverkskarta samt att genomföra en intervju med en kurskamrat.

Moment B
Socialt arbete och samhällets organisering 7,5 hp
Social Work, Social Planning and Organization, 7,5 credits (ECTS)
(Observera att i Skellefteå och Örnsköldsvik ges moment B och C i omvänd ordning)

Momentet tar sin utgångspunkt i socionomens roll i det politiska och ekonomiska systemet. Den övergripande målsättningen är att ställa socionomen i centrum, som handlande aktör i denna omgivande kontext. Inledningsvis behandlas och problematiseras samhällsvetenskapliga begrepp som makt, demokrati, politik, ideologi, legitimitet och byråkrati. Det svenska samhällets uppbyggnad och förändringsprocesser diskuteras med tonvikten på den offentliga välfärdssektorns uppgifter, organisation och finansiering. Den europeiska integrationsprocessen inom EU, dess institutionella uppbyggnad och förvaltningsapparat belyses och tänkbara effekter för det svenska samhället diskuteras.

Socionomens roll som genomförare av offentlig välfärdspolitik granskas. Frågor kring implementeringen av politiska beslut problematiseras liksom innebörden av etiska dilemman. Vidare diskuteras socionomens möjlighet att agera som aktiv samhällsförändrare, demokratiarbetare och kvalitetsutvecklare. Socionomens möjlighet att öka sitt handlingsutrymme för att utveckla sin profession och förbättra villkoren för klient/brukare, anhöriga och andra berörda fokuseras. En analys av faktorer, som bestämmer ramarna för socionomens handlingsutrymme och som kan verka begränsande respektive stödjande sker. Särskild vikt läggs vid förmågan att kunna prioritera mellan olika mål och att samverka med andra aktörer. Momentet behandlar också modeller för att beräkna utfallet av planerad förändrad organisering och resurstilldelning för offentliga myndigheter och olika klient/brukargrupper. Innebörden och vikten av ledarskap, helhetssyn och tidiga insatser problematiseras. Kön, etnicitet, klass och ålder är genomgående perspektiv för att beskriva och förstå samhällets politiska och ekonomiska organisering och hur dessa villkorar socionomens yrkesutövning och handlingsutrymme samt de resultat insatserna leder till.

Moment C
Rätten i socialt arbet 10 hp
Law in Social Work, 10 credits (ECTS)
(Observera att i Skellefteå och Örnsköldsvik ges moment B och C i omvänd ordning)

Momentets fokus är rätten i socialt arbete. Utifrån centrala generella rättsprinciper behandlas social civilrätt och offentlig rätt, med tyngdpunkt på socialförsäkringsrätt, socialrätt, hälso- och sjukvårdsrätt och straffrätt. Rätten studeras ur olika perspektiv, såsom kön, klass, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder, som exempel på kategoriseringar som kan utgöra grund för inkludering eller exkludering.

Momentet inleds med en introduktion och en allmän genomgång av rättssystemet och juridisk metod. Rättskällor och rättsvetenskapliga utgångspunkter för juridisk argumentation introduceras.

Civilrätten innehåller olika rättsområden med anknytning till det sociala arbetet. Grundläggande avtalsrättsliga begrepp behandlas, såsom rättshandlingsförmåga och rättskapacitet samt reglerna om fullmakt. Några avtalstyper med en tydlig social dimension, såsom konsument- och hyresavtal, studeras särskilt. Familjerätten innehåller de grundläggande skillnaderna mellan olika samlevnadsformer, fastställande av faderskap och moderskap, reglerna om vårdnad, boende och umgänge samt samarbetssamtal och adoption.

Den offentliga rätten avgränsas genom att det sociala arbetet i välfärdsrätten studeras, med utgångspunkt i rättsliga konstruktioner om rättigheter, skyldigheter, samtycke eller tvång. Socialförsäkringsrätten, såsom kärnan i den ekonomiska välfärden, berörs övergripande. I socialrätten studeras enskildas och särskilda utsatta gruppers ställning i de centrala sociallagarna, med särskild vikt på barn. Därtill behandlas patientens rättsliga ställning beträffande hälso- och sjukvård, rehabilitering och habilitering.

Straffrätten introduceras genom såväl brottsoffer- som gärningsmannaperspektiv. Förfarandet från misstanke till dom, med en översiktig genomgång av brotten mot individen, samt straff och andra påföljder studeras.

Förväntade studieresultat

Termin 2 handlar om centrala teorier och begrepp i socialt arbete samt hur det sociala arbetet villkoras av politisk, samhällsekonomisk, socialpolitisk samt juridisk organisering av samhället.
Kursen delas in i tre Moment. Centrala teorier och begrepp i socialt arbete, Socialt arbete och samhällets organisering samt Rätten i socialt arbete.

Utöver detta kursinnehåll ska studenten kunna
- kritiskt reflektera över sin egen roll i olika sociala sammanhang
- ha insikt om att socionomens handlingar får konsekvenser i människors liv
- argumentera för sitt ställningstagande
- ha medvetenhet om människors olika möjligheter och förutsättningar
- reflektera över sambandet mellan teori och praktik i klient/brukare-socionom relationen
- reflektera över, förstå och förklara vad det kan innebära att leva i en socialt utsatt livssituation

För att nå dessa mål återfinns fyra utbildningstema genomgående i utbildningen: Pedagogisk Kompetens (PK), Professionell Medvetenhet (PM), Personlig och Professionell Utveckling (PPU) samt Vetenskaplig Utveckling (VU).

I termin 2 konkretiseras ovanstående utbildningsteman på följande sätt. Studenten ska:

PK
- ha påbörjat träning i argumentation

PM
- reflektera över centrala teorier och handlingsstrategier för socialt arbete i förhållande till kön, klass, etnicitet och ålder (mångfaldsperspektiv)
- analysera samhällsekonomiska och politiska villkors betydelse för inklusion respektive exklusion på etniska, köns-, ålders- och klassmässiga grunder
- analysera rätten i socialt arbete utifrån mångkulturella (etnicitet, kön, sexualitet, klass och ålder) individ- och grupp perspektiv

PPU
- kunna reflektera över sig själv och sin omvärld i relation till centrala teorier och begrepp i socialt arbete
- påbörjat samtalsträning (intervju med medstudent)
- kunna genomföra och analysera samtal utifrån ett professionellt förhållningssätt
-- i slutet av terminen ska studenten skicka in uppföljande skriftliga reflektioner och ev. revideringar av den individuella utvecklingsplanen som skrevs i termin 1.

VU
- självständigt söka fram minst en referee-bedömd engelskspråkig vetenskaplig artikel i varje moment
- muntligen och/eller skriftligen redovisa artikelns faktainnehåll, samt kritiskt granska artikelns vetenskapliga ansats
- redovisa vilka databaser och sökord som använts, samt hur många träffar litteratursökningarna gett
- under utbildningstiden lyssna på minst tre doktorsdisputationer, två i socialt arbete i övrigt valfritt

I kursen ingår också övningar i professionella samtal

Moment A
Studenten ska efter avslutat moment
- ha kunskaper om och kritiskt kunna granska olika teorier i socialt arbete
- kunna redogöra för relationen mellan teorier och socialt arbete
- kunna redogöra för och argumentera kritiskt i förhållande till centrala begrepp som kännetecknar det sociala arbetet
- ha konstruerat och använt sig av nätverkskartor som arbetsredskap
- kunna reflektera över teoriernas förhållande till kön, klass, etnicitet och ålder
- ha genomfört en intervju med en kurskamrat med fokus på etik och professionalism
- kunna genomföra och analysera samtal utifrån ett professionellt förhållningssätt

Moment B
Studenten ska efter avslutat moment
- kunna granska betydelsen av en rad centrala teman som politik, makt, jämställdhet, jämlikhet, frihet, rättvisa, demokrati, förvaltningsetik
- översiktligt kunna beskriva EU:s respektive det svenska politiska systemet i ljuset av olika demokratimodeller samt länkarna och relationerna dem emellan
- redogöra för och diskutera den kommunala självstyrelsens förutsättningar och dess pågående förändringar i (makt-) förhållandet till staten
- återge huvuddragen i den vetenskapliga diskussionen om förvaltningens roll i politiska system och ha kännedom om den problematik som hör till politikens genomförande
- kunna granska faktorer som påverkar socionomens handlingsutrymme i makttermer
- förstå innebörd och betydelse av perspektiv som kön, klass, etnicitet och ålder i förhållande till samhällets politiska och ekonomiska organisering
- genomföra kritiskt granskande och konstruktiva analyser på olika samhälleliga och politiska fenomen särskilt i relation till det sociala arbetet och dess utfall för klient/brukare
- redovisa hur offentliga, sociala verksamheter finansieras och hur vinster av samverkan och tidiga insatser kan tänkas uppkomma
- självständigt söka efter, redogöra för och kritiskt granska engelskspråkiga vetenskapliga artiklar med relevans för momentets innehåll
- ha genomfört övning i argumentation utifrån momentets innehåll

Moment C
Studenten ska efter avslutat moment
- kunna särskilja ett rättssystem från andra normerande system och förstå huvuddragen i det svenska rättssystemet samt rättsregler och rättsliga principer
- kunna identifiera rättsliga problem i det sociala arbetet samt förstå och tillämpa juridiska metoder för att lösa enklare juridiska problem
- kunna föra juridisk argumentation för och emot olika rättsliga lösningar,
- kunna reflektera över rätten i förhållande till kategoriseringar som kan utgöra grund för inkludering eller exkludering
- ha introducerats till vetenskapliga artiklar med relevans för momentets innehåll

Behörighetskrav

Univ: Genomgått termin 1.

Undervisningens upplägg

Moment A
Momentet baseras på föreläsningar, seminarier och övningar och avslutats med en skriftlig examinationsuppgift där momentets alla delar behandlas. Förutom obligatorisk kurslitteratur, enligt litteraturlistan, använder vi oss också av filmer, skönlitteratur, sagor och massmedia för att illustrera teorier och begrepp. Att rita en nätverkskarta och reflektera över den samt att genomföra en intervju med en kurskamrat med fokus på etik och professionellt förhållningssätt ingår också.

Moment B
Ett bärande inslag i kursen är föreläsningar och seminarier som behandlar centrala sakförhållanden och teorier gällande samspelet mellan samhällets organisering och det sociala arbetets villkor, insatser och resultat. Ett annat viktigt inslag är ett fördjupningsarbete i grupp, som studenterna efterhand väljer att arbeta med och som avser en särskild verksamhet/myndighet. Grupparbetet handleds och seminarier hålls kring de resultat som grupperna redovisar. Stor vikt läggs på att synliggöra, granska och stödja den enskilde studentens bidrag till gruppens arbete.

Moment C
Kursen baseras på problembaserat lärande med studerandeaktiva undervisningsformer, genom olika typer av seminarier och övningar. Utgångspunkten är ofta konkreta juridiska problem där studenterna arbetar med praktisk problemlösning och juridisk argumentation. Studenterna förbereder sig både individuellt och i grupper. Genom föreläsningar introduceras olika ämnesområden eller fördjupningar av ämnen. All undervisning utom föreläsningar är obligatorisk.

Examination

Moment A
För att bli godkänd på momentet krävs

• Aktivt deltagande i seminarier
Vilket innebär att vara förberedd genom att t ex skriftligt ha reflekterat över en fråga som skall diskuteras på seminariet, kunna redogöra för en text, redovisa ett arbete, delta i diskussionen etc

• Skriftlig hemtentamen.
Momentet avslutas med en skriftlig examination där studenterna skall kunna redogöra för teorier, perspektiv och begrepp från momentet och relatera dessa till konkreta situationer. Den skriftliga tentamen genomförs genom en hemtentamensskrivning.

Hela kursens innehåll, dvs föreläsningar, seminarier och litteratur ligger till grund för examinationen.
Alla examinationer i momentet ligger till grund för momentbetyget. Betyg på momentet sätts först när alla prov och alla obligatoriska delar är genomförda.

Alla ingående delar i momentet kan ligga till grund för examination. Alla examinationer i momentet ligger till grund för momentbetyget. Betyg på momentet sätts först när alla prov och alla obligatoriska delar är genomförda.

Studerande som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för att uppnå högre betyg.

För alla skriftliga inlämningsuppgifter gäller att studenten hanterar källor i enlighet med akademiskt vedertagna former.

Student som inte blivit godkänd vid ordinarie tentamensstillfälle har rätt till förnyat provtillfälle, s.k. omprov senast tre månader efter att tentamensresultaten anslagits, därefter i samband med ordinarie kurstillfälle. Student som ej deltagit i obligatoriskt och/eller examinerande grupparbete eller seminarium kan i vissa fall komplettera detta genom en individuell uppgift. I de fall detta inte är möjligt erbjuds studenten att delta i momentet vid nästa kurstillfälle. Student har rätt att byta examinator efter två icke godkända examinationer, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.

Betyg på kursen (terminen) sätts först när alla prov och alla obligatoriska delar är godkända.

Moment B

För att bli godkänd på momentet krävs

• Individuell skriftlig tentamen
Individuell, skriftlig tentamen som avser redovisning och granskning av kursens teoribildning och sakförhållanden

• Aktivt seminariedeltagande
Studenten deltar aktivt vid ett seminarium där stor vikt läggs vid dennes förmåga att välja ut och presentera resultaten från (egna)ovan nämnda tentamen samt att ge konstruktiv kri¬tik på de övriga studenters bidrag.

• Redovisning av fördjupningsarbete
Vid redovisningen av fördjupningsarbetet examineras studentens förmåga att såväl skriftligt som muntligt bidra till arbetsgruppens rapport och föredragning.

Alla ingående delar i momentet kan ligga till grund för examination. Alla examinationer i momentet ligger till grund för momentbetyget. Betyg på momentet sätts först när alla prov och alla obligatoriska delar är genomförda.

Studerande som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för att uppnå högre betyg.

För alla skriftliga inlämningsuppgifter gäller att studenten hanterar källor i enlighet med akademiskt vedertagna former.

Student som inte blivit godkänd vid ordinarie tentamensstillfälle har rätt till förnyat provtillfälle, s.k. omprov senast tre månader efter att tentamensresultaten anslagits, därefter i samband med ordinarie kurstillfälle. Student som ej deltagit i obligatoriskt och/eller examinerande grupparbete eller seminarium kan i vissa fall komplettera detta genom en individuell uppgift. I de fall detta inte är möjligt erbjuds studenten att delta i momentet vid nästa kurstillfälle. Student har rätt att byta examinator efter två icke godkända examinationer, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.

Betyg på kursen (terminen) sätts först när alla prov och alla obligatoriska delar är godkända.

Moment C

Examination sker genom obligatoriska moment under kursen och en avslutande individuell skriftlig tentamen. På den individuell skriftlig tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På obligatoriska moment ges endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
Alla delar ingående i kursen kan ligga till grund för examination. Betyg på kursen (helkursbetyg) sätts först när alla prov och alla obligatoriska delar är genomförda och grundar sig på den individuella skriftliga tentamen. Studerande som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för att uppnå högre betyg. För alla skriftliga inlämningsuppgifter gäller att studenten hanterar källor i enlighet med akademiskt vedertagna former.

Student som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle har rätt till förnyat provtillfälle, s.k. omprov senast tre månader efter att tentamensresultaten anslagits. Därefter erbjuds uppsamlingsprov i samband med ordinarie kurstillfälle. Student har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov, med minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Student har rätt att delta i max fem provtillfällen. För att ett provtillfälle ska räknas som förbrukat måste studenten ha blivit formellt underkänd på provet. En students frånvaro från anmält provtillfälle får inte räknas som ett förbrukat provtillfälle. Medverkan vid prov utan att redovisa ett resultat, att ”lämna blankt”, räknas som ett provtillfälle.

Student har rätt att byta examinator efter två icke godkända examinationer, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.

Examination genomförs normalt på den ort där kursen ges. Om särskilda skäl föreligger kan en student ha möjlighet att examineras på annan ort. En student som önskar examineras på annan ort ska minst en månad före aktuellt tentamenstillfälle ansöka hos studievägledaren. Förutsättningarna för tentamen på annan ort är att godkänd skrivningsbevakning, lokal eller vad annat som krävs för aktuell examination kan anordnas till rimlig merkostnad för institutionen. Elitidrottande studenter som har avtal med Umeå centrum för idrottsvetenskap anses ha särskilda skäl att examineras på annan ort (rektorsbeslut Dnr 102-329-07).

Övriga föreskrifter

TILLGODORÄKNANDE
Prövas i varje enskilt fall.