Samhällsvetenskapligt basblock, 30 hp

Innehåll

Kursen omfattar fyra moment

Moment 1: Socialpsykiatri 7,5 hp

Momentets mål är att studenterna skall skaffa sig kompetens i socialt arbete med psykiskt funkrionshindrade. I momentet skall studenten vidare skaffa kunskaper i bemötande av och förståelse för människor med funktionshinder. Kunskaperna i psykiska funktionshinder skall ligga till grund för att kunna medverka till att tillgodose den enskildes individuella behov. Det är angeläget att i det sammanhanget förstå vilka resurser den enskilde själv har och förstå vikten av att tillvarata dessa. Vidare skall studenten reflektera över sina egna värderingar och betydelsen av dessa i mötet med psykiskt funktionshindrade.

Momentet behandlar psykiatrins historia och dess teoretiska traditioner, förklaringsmodeller och synsätt på psykiska funktionshinder. Vidare kommer aktuell lagstiftning att behandlas d. v. s. HSL (Hälso- och sjukvårdslagen), tvångslagstifning LPT (Lag om psykisk tvångsvård) LRV (Lag om rättspsykiatrisk vård) samt psykiatrireformen och samhällets ansvar för psykiskt funktionshindrade. Olika former för samverkan mellan psykiatrin, socialtjänsten, andra myndigheter, klientorganisationer och anhöriga ingår i utbildningen.

I momentet ingår olika förklaringsmodeller för psykisk sjukdom och psykisk hälsa/ohälsa. De vanligaste sjukdomstillstånden hos barn, ungdomar och vuxna behnadlas samt särskild problematik med missbruk och psykiska funktionshinder. I momentet tas också upp olika behandlingsmedeller.

Utbildningen genomförs i form av föreläsningar i stor grupp med medverkan från bl. a kommun och landsting. Här bör också anknytas till studenternas kommande yrkesroller inom psykiatrin och kommande uppgifter och möten med psykiskt funktionshindrade.

Under momentet skall alla göra ett studiebesök inom olika verksamheter för psykiskt funktionshindrade och söka kunskap om olika förekommande behandlingsmetoder. Besöken bör vara så planderade att de ger studenterna en överblick av de olika förekommande behandlingsformerna och boendena.

Lärarlag förljer upp föreläsningar och fältstudier i seminarieform med fokusering på framtida yrkesroll.

I kursen ingår också övningar i professionella samtal i Skellefteå och Örnsköldsvik

Moment 2: Statsvetenskap 7,5 hp

Momentets övergripande mål är att förmedla kunskaper om och ge en helhetsbild av det svenska samhällets grundläggande politiska företeelser och villkor. Här avses bl a att ge kännedom om den samhälleliga organisationens olika nivårer, konstitutionella lagar och regelsystem, viktigare politiska aktörer, politiska ideologiers innehåll och funktioner. Målet är vidare att ge kunskaper som underlättar och stimulerar förmågan att självständigt analysera och kritiskt diskutera aktuella samhällsproblem.

Momentet består av fyra, till omfånget, lika sotra delar. Den inledande delen inrymmer teoretiska/filosofiska frågeställningar kring klassiska frågor som: Vad är ett samhälle? Hur organiseras ett samhälle? Vilket är det bästa sättet att organisera ett samhälle? Detta leder in på den politiska filosofins och de politiska ideologiernas svar på dessa frågor. Här behandlas den politiska filosofins utveckling och de politiska ideologiernas innehåll och härkomst.

I den andra delen förs en diskussion kring begrepp som jämlikhet, rättvisa, moral, etik och demokrati. I detta sammanhang diskuteras frågan om förhållandet mellan staten och individen, en klassisk och tidlös fråga som uppträder ständigt i nya skepnader. En genomgång görs av ovan nämda och andra grundläggande begrepp. Demokratifrågan ges en belysning, olika sätt att se på demokrati presenteras och i anslutning till detta diskuteras bl a representativitetsproblematiken. Hur uppstår politiska grundvärderingar och vilken roll spelar dessa för demokratins utforming?

Momentets tredje del är av mer empirisk karaktär och tar sig an dagens svenska samhälle. Här tecknas det svenska politiska systemets historiska bakgrund och dess mer utmärkande drag, den konstitutionella ramen- reglerna för det offentliga beslutsfattandet. Förändringar av det demokratiska styrelseskickets grundläggande principer i Sverige diskuteras och sätts in i ett europeiskt sammanhang. Grunddragen i den europeiska unionen avhandlas och prblematiseras med tonvikt på Sveriges roll. Vidare görs en genomgång och analys av de mer framträdande politiska institutionerna och aktörerna och deras funktioner. Hit räknas de politiska partierna, organisationsväsendet, massmedia, riksdag, regering och förvaltning. I anslutning till detta studeras parlamentarismen, lagstifningsprocessen, valsystemet och kopplat härtill det politiska deltagandet, väljarbeteendet. Jämförelser görs mellan mäns, kvinnors, invandrares- och ungdomars politiska deltagande, politiska makt och intressen. Den offentliga förvaltningens uppbyggnad, uppgifter och styrning behandlas.

I den avslutande delen ligger huvudviktten på den kommunala- och landstingskommunala nivån (den kommunala/lokala självstyrelsen), en nivå som har en framträdande position med avseende på välfärdsstatens funktioner. Här effektueras huvuddelen av samhällets sociala service och omsorg. Här avhandlas kommuner och landsting? Vilka uppgifter är man ålagda, vilka behogenheter har man?

I kursen ingår också övningar i professionella samtal i Skellefteå, Örnsköldsvik och Umeå.

Moment 3: Organisation, samverkan och ledarskap 7,5 hp

Momentets första del utgörs av en genomgång av teorier om organisation, samverkan och ledarskap. De organisationsteoretiska perspektiven behandlar dels olika sätt att se på organisation och samverkan, dels hur olika arbetsuppgifter kan ställa olika krav på organisationen och möjligheterna att förändra den. Ledarskapsteorierna behandlar främst de särskilda krav som ställs på ledarskap i verksamheter där man arbetar med människor. Organisation såväl som ledarskap diskuteras ur makt- och könsteoretiska perspektiv. Kulturskillnader i och mellan organisationer berörs, vilket inbegriper internationella jämförelser. Under kursen kommer även arbetsrättens grunder att behandlas.

Momentets andra del utförs av problemorienterat arbete i grupper om 6-7 studenter. Uppgiften innebär att studenterna, på basis av den föregående teorigenomgången och litteratur som de själva väljer, genomför en analys av de verksamheter där de tidigare gjort fältförlagda studier. Uppgiften förbereds redan i upptakten genom att studenterna formerar arbetsgrupper samt förbererder frågeställningar. Redovisning sker dels individuellt och skriftligt, dels gruppvis och muntligt i seminarieform. Uppgiften beskrivs närmare i särskild PM.

I kursen ingår också övningar i professionella samtal i Umeå.

Moment 4: Handläggning och dokumentation, 7,5 hp

Momentet syftar till kunskap om och förståelse för handläggningens komplexa villkor i det sociala arbetets olika verksamhetsområden. Målsättningen är att den studerande dels ska skaffa sig kunskaper i aktuell lagstiftning och dels kunna reflektera över tillämpningen. Vidare ska den studerande skaffa sig färdighet i att handlägga och dokumentera arbetet med människor i det sociala arbetets olika verksamheter.

Undervisningen tar sin främsta utgångspunkt i det sociala arbetes praktik. I kursen granskas handläggning och dokumentation utifrån såväl rättsliga som etiska perspektiv med koppling till aktuell forskning. Föreläsningar varvas med problematiserande seminarier, redovisningar och gruppdiskussioner kring verksamhetsrelevanta problem. En central uppgift är att genomföra och seminariebehandla en dokumentation i form av en utredning.

Centrala teman är:

• Kommunikation, relation och myndighetsmakt i det professionella mötet
• Rättssäkerhet och integritet
• Relevans, saklighet och individualitet i behovsbedömning och beskrivning
• Part och ställföreträdare
• Beslutsfattande
• Genomförande

Kursen utgår från det praktiska sociala arbetets villkor. I kursen förekommer föreläsningar, seminarier samt studier individuellt och i grupp. Närvaro och aktivt deltagande vid seminarier är obligatoriskt. De olika obligatoriska momenten presenteras vid kursintroduktionen.

I kursen ingår också övningar i professionella samtal i Umeå.

Förväntade studieresultat

Målet med basblocket, 30 högskolepoäng, är att den studerande skall förvärva kunskaper om och färdigheter i:

• socialt arbete med psykistkt funktionshindrade
• psykiatrins förklarings- och behandlingsmodeller samt psykiska sjukdomstillstånd
• Hälso- och sjukvårdslagen
• den svenska politikens företeelser och villkor, samhällets organisering, regelverk, politiska aktörer och plitiska ideologier
• det sociala arbetets organisering och förutsättningarna för mänsklig förändring och omsorg
• samverkan och ledarskapsteorier
• lagstiftning rörande handläggning och dokumentation, myndighetsutövning och sekretess
• kön, klass, etnicitet och generation

Behörighetskrav

Univ: För övergång från första till andra läsåret krävs att den studerande genomgått samhällsvetenskapligt basblock med minst 45 godkända hp eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen på socionomprogrammet sker i form av föreläsningar, grupparbeten, individuella uppgifter och seminarier. Den studerande förutsätts delta aktivt i diskussioner som förs både vid seminarier och i anslutning till föreläsningar. Arbetsformerna under såväl kurserna som vid examinationstillfällena syftar till att träna de studerandes förmåga att uttrycka sig sakligt och kritiskt i såväl tal som skrift.

Undervisningen är i princip frivillig men närvaron är obligatorisk i de fall aktivt deltagande utgör en del av examinationen. Varje lärare ger vid kursstart informaiton om vilka undervisningsformer som är aktuella för respektive kurs, för den obligatoriska närvaron samt om vilka regler som i övrigt gäller.

Examination

Enligt högskoleförordningen skall bedömningen av den studerandes kunskaper vara individuell eller utformas på sådant sätt att individuell prövning kan ske. Betyg ges som underkänd och godkänd.

Examinationen på programmet sker både muntligt och skriftligt samt genom aktivt deltagande i seminarier och övningar. Varje lärare informerar vid kursstart om vilka examinationsformer som gäller samt hur många examinationstillfällen som ges och när dessa äger rum. Tillfälle till omtentamen ges alltid vid två tillfällen, därefter vid ordinarie kurstillfälle.