Swedish Social Welfare in Comparative Perspective, 7,5 hp

Innehåll

Kursen presenterar den svenska välfärdsstaten, dess roll i att utforma och genomföra sociala program och socialarbetarens roll i den svenska välfärdsstaten. Under kursens gång beskrivs de nyckelfaktorer som påverkat och format socialpolitiken i Sverige i jämförelse med andra välfärdsmodeller i världen. Tonvikten ligger på att undersöka välfärdspolitiken i ett jämförande perspektiv.
Välfärdsstatens begrepp och grundläggande principer presenteras, liksom metoder för att analysera välfärdspolitiken. Vidare läggs fokus på relationen mellan socialpolitik och det praktiska sociala arbetet. Mot den bakgrunden diskuteras sedan politikens avsiktliga och oavsiktliga effekter både på olika grupper i samhället.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna uppvisa följande (genom kursaktiviteter, uppgifter och/eller tentor):

Kunskap och förståelse:
* kunskap om den svenska välfärdsstatens sociopolitiska kontext, historia och utveckling
* en förståelse för de nyckelfaktorer som påverkat och format socialpolitiken i Sverige, jämfört med andra välfärdsmodeller i världen;
* kunskap om de nuvarande institutionella och organisatoriska strukturerna för välfärdsprogram med en "vagga till graven"-utformning
* kunskap om relationen mellan socialpolitik och det praktiska sociala arbetet.

Färdigheter och förmåga:
* en grundläggande förmåga att göra jämförande analyser av olika välfärdsmodeller
* en grundläggande förmåga att identifiera ett visst samhällsproblem som är föremål för välfärdspolitik samt beskriva den relevanta välfärdspolitiska responsen

Värderingsförmåga och förhållningssätt:
* En grundläggande förmåga att utvärdera välfärdspolitikens avsiktliga och oavsiktliga effekter på olika grupper i samhället och marginaliserade grupper, t.ex.: icke-vita, kvinnor, HBTQ-personer, fattiga, personer med funktionsnedsättning och andra utsatta befolkningsgrupper.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisning i kursen sker genom föreläsningar, seminarier, grupparbete och enskilt arbete. Studenten förväntas förbereda sig inför föreläsningar, seminarier och grupparbete genom litteraturläsning, gruppdiskussioner och specifika uppgifter enskilt och i grupp

Examination

Examination sker genom:

* Aktivt deltagande i seminarier och seminariepresentationer
Studenten förväntas presentera och diskutera individuella skriftliga inlämningsuppgifter. Kraven på dessa seminarier kommer att beskrivas under kursens gång.

* Individuella skriftliga inlämningsuppgifter
Studenten förväntas författa individuella skriftliga inlämningsuppgifter som beskriver och jämför välfärdssystem och samhällsproblem/samhällsfrågor, hur dessa konceptualiseras på politisk nivå och huruvida det sociala arbetet involveras i att åstadkomma lösningar.
En beskrivning av kraven ges under ett tidigt skede i kursen.

Aktivt deltagande i seminarier betygsätts med antingen Underkänd (U) eller Godkänd (G). Den första individuella skriftliga inlämningsuppgiften betygsätts med antingen Underkänd (U) eller Godkänd (G). Den andra individuella skriftliga inlämningsuppgiften betygsätts med antingen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Helhetsbetyg för kursen baseras på resultatet av den andra individuella skriftliga inlämningsuppgiften och sätts efter att alla obligatoriska kursmoment har slutförts.

För alla skriftliga inlämningsuppgifter gäller att studenten hanterar källor i enlighet med akademiskt vedertagna former samt att uppgifterna ska vara av god språklig standard.

Examinatorn får välja att tillämpa andra examinationsformer om särskilda omständigheter kräver det.

Student som ej uppnått godkänt resultat på en examinationsuppgift kan efter beslut av examinator ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Muntliga examinationer kan inte ersättas med skriftliga uppgifter. Student som ej deltagit i muntliga examinerande seminarium erbjuds därför ett uppsamlingsseminarium för att uppnå betyget godkänt. Uppsamlingsseminariet ges senast två månader efter ordinarie examinationsdatum. Student som varken deltar i ordinarie seminarium eller uppsamlingsseminarium erbjuds ett nytt examinationsseminarium vid nästa kurstillfälle.

Student som godkänts i prov får inte genomgå förnyat prov för att uppnå ett högre betyg. Student som ej uppnått godkänt resultat på den skriftliga hemtentamen ges möjlighet till revidering senast två månader efter att studenten meddelats resultat från ordinarie inlämningsdatum.
 
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Vad gäller regler för omprov och examination på annan ort följer institutionen Umeå universitets regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå: http://www.umu.se/regelverk/utbildning-pa-grund--och-avancerad-niva

Ansökan om examination på annan ort sker på anvisad blankett som lämnas hos studentexpeditionen.

Student har rätt att byta examinator efter två icke godkända examinationer, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.

Övriga föreskrifter

Förkunskapskrav
Detta är en introduktionskurs. Förkunskapskrav är allmän behörighet till högskolestudier. Studenter som går dessa kurser undantas från kravet på språkkunskaper i svenska. Alla föreläsningar och seminarier hålls på engelska. Studenten måste därför behärska muntlig och skriftlig engelska.

Tillgodoräknande
För mer information om tillgodoräknande av tidigare erfarenheter se:
https://www.umu.se/student/mina-studier/tillgodoraknande/