Personlighet och psykopatologi, 15 hp

Innehåll

Kursen ger en översikt över olika teorier om personlighet och psykopatologi med särskild tonvikt på personlighetsstörningar och vilket empiriskt stöd som finns för olika teorier. I anslutning till de olika teorierna som behandlas tar kursen upp de olika mätmetoder som tillämpas för att definiera normal och avvikande personlighet. Kvaliteten i olika mätmetoder och test bedöms mot bakgrund av kunskaper i elementär psykometri, som också delges inom kursen. Kursen avslutas med ett projektarbete. Moment 1: Personlighetspsykologisk teoribildning (7.5 hp) Kursens inleds med genomgång av centrala begrepp i olika personlighetsteorier. Här behandlas begrepp som självbild och relationsmönster, affekter och personlighet, försvarsmönster och kognitiva scheman. I momentet ingår också frågan om arvets och miljöns betydelse för personligheten samt frågan om förändring och stabilitet när det gäller personlighet och personlighetsstörning. Dessa frågor behandlas i anslutning till både normal och avvikande personlighet. Olika mätmetoder för att mäta personlighet behandlas också och i anslutning till detta ges under momentet en genomgång av grundläggande psykometriska begrepp. Moment 2: Personlighet i tillämpning med särskild inriktning mot personlighetsstörning (7,5 hp) Moment två går igenom vad som skiljer normal och avvikande personlighet. Vidare får man under momentet bekanta sig med och tillämpa några metoder för att mäta personlighetsstörning och normal personlighet. I samband med detta tas de olika metodernas validitet och reliabilitet upp. Möjligheter och olika sätt att kunna förändra personlighet tas upp och granskas utifrån empiriska studier. Momentet avslutas med en egen fördjupning inom området personlighet och personlighetsstörning som redovisas i form att en projektrapport.

Förväntade studieresultat

Moment 1: Personlighetspsykologisk teoribildning (7.5 hp) Efter momentet ska den studerande: • Kunna integrera olika teorier om personlighet för att definiera personlighet och personlighetsstörningar • Kunna analysera och kritiskt granska empiriska studier inom området baserat på kunskaper om olika forskningsmetoder inom området personlighet och personlighetsstörningar • Känna till hur olika personlighetsstörningar definieras utifrån olika personlighetsteorier och metoder och kunna värdera och jämföra dessa definitioner • Kunna tillämpa kunskap om psykometriska begrepp för att kritiskt granska mätning av personlighet och personlighetsstörning Moment 2: Personlighet i tillämpning med särskild inriktning mot personlighetsstörning Efter momentet ska den studerande: • Kunna analysera resultat från olika instrument för mätning av personlighet och personlighetsstörningar • Ha kännedom om olika mätmetoders begränsningar • Själv kunna använda vissa instrument för att mäta personlighet och personlighetsstörning • Ha kännedom om de regler som gäller för behörighet, sekretess samt etiska principer för att hantera psykologiska test och mätmetoder • Kunna kritiskt granska vetenskapliga studier av olika sätt att förändra och påverka personlighet och sammanfatta sådana forskningsresultat för att ge en bild av olika behandlingsmetoders evidens • Kunna redovisa skriftligt och muntligt en teoretisk och empirisk analys av någon frågeställning inom området personlighet och personlighetsstörning

Behörighetskrav

Univ: 90 hp i huvudområdet psykologi eller motsv.

En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier (om kursen ges på svenska).

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form föreläsningar, seminarier och handledning i samband med projektarbete.

Examination

Examinationen sker genom skriftlig tentamen, aktivt deltagande i seminarierna och ett individuellt projektarbete som redovisas både skriftligt med en rapport och muntligt. På skriftlig tentamen sätts något av betygen underkänd, godkänd och väl godkänd. För bli hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska momenten är godkända. Studerande har rätt till 5 examinationstillfällen. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle enligt Universitetets regelsamling. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till nämnden för grundutbildning, Institutionen för psykologi. Student har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Undantag från denna regel kan t.ex. vara då kursen har genomgått grundläggande vetenskapliga förändringar. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas alltid individuellt. Blankett tillhandahålls av Institutionen för psykologi. Ansökan skickas till Registrator (Registrator, Umeå Universitet, 901 87 Umeå) av studenten där den ges ett diarienummer. Därefter skickas ansökan till berörd institution. Studievägledaren bereder ärendet och berörd studierektor beslutar om tillgodoräknande på kurs/moment efter skriftlig ansökan. Beslut fattas inom 2 månader. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.