Kurs 5 Sociologi, 30 hp

Innehåll

Kursen är uppdelad i fyra moment:

Moment 1, Samhällsanalys, 7,5 hp, ger kännedom om och kunskap i sociologisk teori. Några olika välfärdsstatliga modeller introduceras och diskuteras följt av några aspekter på svenskt arbetsliv.

Moment 2, Social kategorisering: klass, kön, etnicitet och sexualitet, 7,5 hp tar upp sociologiska analytiska kategorier som klass, kön, etnicitet och sexualitet. Begreppet intersektionalitet introduceras och teoretiska och empiriska studier där social kategorisering är i fokus lyfts fram.

Moment 3; Social- och gruppsykologi, 7,5 hp. Kursens huvudfokus är att introducera teorier och begrepp som syftar till att upptäcka och förstå processer som grundas i att människan är en social varelse i ständigt samspel med andra. Dessa teorier tillämpas för att förstå exempelvis normalitet, makt, gruppbeteenden, identitet och konformitet i livets alla områden. Även mer problematiska aspekter av sociala processer studeras, såsom diskriminering, upprätthållandet av maktstrukturer, mobbing, konflikter och fördomar.

Moment 4, Intervju, 7,5, tar upp forskningsprocessen och ger en orientering i olika kvalitativa forskningstraditioner som används vid intervjustudier. En grundläggande introduktion till olika undersökningstekniker med fokus på intervjuer ges. Momentet innefattar även praktiska tillämpningar.

Förväntade studieresultat

Efter genomgånget moment 1 ska studenten
• ha kännedom om sociologi som ämnesområde samt kunna redogöra för både några äldre och några moderna sociologiska traditioner, riktningar och teorier.
• kunna redogöra för några välfärdsstatliga modeller och kunna särskilja dess effekter i relation till olika samhällsgrupper samt ha kännedom om svenskt arbetsliv.
• ha tränats i skriftlig akademisk framställning.

Efter genomgånget moment 2 ska studenten
• kunna redogöra för några centrala sociologiska analytiska kategorier
• kunna självständigt och kritiskt redogöra för utvald empirisk och teoretisk forskning kring sociologiska kategoriseringar
• kunna förstå och relatera samhällsvetenskaplig forskning och debatt till intersektionalitetsbegreppets eventuella relevans och användbarhet.

Efter genomgånget moment 3 ska studenten
• förklara och redogöra för centrala begrepp och teorier inom grupp- och socialpsykologi
• tillämpa centrala begrepp inom grupp- och socialpsykologi för att förstå och/eller förklara fenomen och processer
• tillämpa social- och gruppsykologiska teorier vid analys av diskriminering, mobbing och andra maktprocesser samt presentera för- och nackdelar med möjliga åtgärdsförslag
• analysera egna erfarenheter från processer i grupper med utgångspunkt i inom grupp- och socialpsykologiska teorier

Efter genomgånget moment 4 ska studenten
• kunna redogöra för grundläggande metodologiska begrepp inom kvalitativ metod
• kunna redogöra för olika kvalitativa forskningstraditioner
• kunna redogöra för de olika stegen i forskningsprocessen
• kunna problematisera runt för- och nackdelar med olika studieupplägg
• kunna använda sig av olika former av undersökningstekniker med särskilt fokus på intervjuer
• förstå grunderna inom olika analysmetoder samt kunna använda sig av och ha förmåga att tolka och sammanställa kvalitativa material utifrån dessa.

Behörighetskrav

För att delta i kursen krävs att man är antagen till Psykologprogrammet. Kursen läses i enlighet med dess inplacering i aktuell utbildningsplan. Beslut om avvikelse från kursordning fattas av berörd studierektor.

Undervisningens upplägg

Undervisningen på de fyra momenten består av föreläsningar, gruppövningar och obligatoriska seminarier och salstentamen. Frånvaro kräver en kompletterande uppgift för godkänt på momenten. Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som kurstillfället pågår som studenten har registrerats på. Kursen ges på svenska och/eller engelska.

Examination

Examination sker genom seminariedeltagande som kräver såväl individuella och gruppvisa förberedelser som deltagande på seminarierna samt genom skriftliga examinationsuppgifter, samt salstentamen. Om studenten inte fullföljer examination erbjuds likvärdig examinationsmöjlighet inom två månader. Muntliga examinationer kan då komma att examineras skriftligt.

På alla momenten sker examinationen genom skriftliga examinationsuppgifter.

Förekomst av examinerande moment anges i schema. All förekommande undervisning kan komma att examineras. Beslut om avvikelse från aktuell examinationsform fattas av berörd studierektor. Betyg för kursen/respektive moment sätts när det skriftliga provet/proven och alla obligatoriska moment är godkända. Betygsskalan består av betygen Godkänd eller Underkänd. Studerande har rätt till 5 examinationstillfällen. (minst två tillfällen om det gäller praktik eller klinisk undervisning eller motsvarande). För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle enligt Universitetets ”Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå”. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekt vid Institutionen för psykologi. Student har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.