Utbildningshistoria: Skolans organisatoriska och pedagogiska utveckling, 7,5 hp

Innehåll

Pedagogik är en vetenskaplig disciplin, där man bildar kunskap om de processer genom vilka människan formas och förändras i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Inom det pedagogiska problemområdet behandlas bl a olika aspekter av fostran, utbildning, lärande, undervisning eller andra påverkansprocesser. Frågor kan exempelvis ställas om hur och varför vissa värderingar, kunskaper och färdigheter uppstår, vidmakthålls och förändras inom och mellan generationer, grupper och individer.

I kursen behandlas skolans och skolsystemets historiska framväxt i Sverige i relation till utvecklingen på utbildningsområdet i ett urval andra västländer. Särskild vikt fästs vid att utveckla kunskap om grundläggande samhälleliga förutsättningar, utbildningsideologier och reformer som haft stor inverkan på skolans institutionella organisering och pedagogiska inriktning. Parallellt tar kursen upp centrala teoretiska perspektiv på utbildningshistorisk forskning och på utbildningens expansion som samhällsföreteelse, samt uppmärksammar de vetenskapliga trender som påverkat det utbildningshistoriska fältet under de senaste decennierna. Slutligen belyser kursen hur utbildningshistorisk kunskap kan stärka nutida pedagogisk forskning samt bidra med perspektiv på dagens skola.

Förväntade studieresultat

Utbildningshistoria: Skolans organisatoriska och pedagogiska utveckling, 7,5 hp
History of education: The organisational and pedagogical development of schooling, 7,5 credits

Efter kursen ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• Visa grundläggande kunskaper om uppkomsten och utvecklingen av ett antal moderna utbildningssystem 
• Redogöra för betydelsefulla skillnader mellan olika utbildningssystem
• Visa fördjupade kunskaper om utbildningsystemets historiska utveckling i Sverige
• Visa en utvecklad förståelse för hur samhälleliga förutsättningar, utbildningsideologier samt reformer påverkat utvecklingen av utbildningssystemet i organisatoriskt och pedagogiskt hänseende
• Visa kunskaper om olika teoretiska perspektiv på utbildningshistorisk forskning 

Färdighet och förmåga

• Visa förmåga att tillämpa olika teoretiska perspektiv i studiet av utbildningshistoriska processer
• Jämföra utbildningshistoriska processer med samtida förändringsprocesser i utbildningssystemet
• Självständigt formulera utbildningshistoriskt relevanta frågeställningar
• Genomföra en mindre utbildningshistorisk studie samt diskutera dess metod och resultat 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till för kursen relevanta vetenskapliga och etiska aspekter
• Visa förmåga att jämföra och diskutera olika teoretiska perspektiv i studiet av utbildningshistoriska processer
• Diskutera möjligheter och begränsningar med att anlägga utbildningshistoriska perspektiv på dagens utbildningsdebatt

Behörighetskrav

Yrkesexamen från det samhällsvetenskapliga, beteendevetenskapliga eller utbildningsvetenskapliga området om minst 180 hp. Eller generell examen från det samhällsvetenskapliga eller beteendevetenskapliga området om minst 180 hp. Behörig är också den som har 90 hp i något samhällsvetenskapligt eller beteendevetenskapligt ämne. Dessutom krävs engelska och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier (om kursen ges på svenska).

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier samt genom självständigt arbete. Kursen ges som en internetkurs utan fysiska träffar. Detta innebär krav på viss teknisk utrustning och kompetens.

Examination

Kursen examineras genom följande inslag: 

• En individuell skriftlig studie (U/G/VG)
• En muntlig presentation (U/G)
• Två skriftliga seminarier (U/G)

För att bli godkänd (G) på kursen krävs ett godkänt betyg på samtliga examinationsuppgifter. För att bli väl godkänd (VG) på kursen krävs ett väl godkänt betyg på den individuella skriftliga studien samt ett godkänt betyg på övriga uppgifter.

För varje examinerande inslag anordnas ett ordinarie provtillfälle och ett andra omprovstillfälle inom två månader efter ordinarie provtillfälle. För prov som genomförs i maj och juni månad erbjuds första omprovstillfället inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver anordnas ett tredje omprovstillfälle inom ett år efter att kursen avslutats. Examination baserad på samma kursplan som vid ordinarie examinationstillfälle garanteras maximalt två år efter att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat att erbjudas. (se regler för betyg och examination på grund och avancerad nivå, Dnr: FS 1.1.2-553-14). Efter två underkända examinationstillfällen för en viss kurs eller del av kurs har studenten rätt att efter skriftlig begäran hos prefekten få byta examinator.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

TILLGODORÄKNANDE
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan.