Utbildningsvetenskap i pedagogisk praktik, 15 hp

Innehåll

Kursen utgör den första kursen som ingår i ett kurspaket omfattande tre kurser som leder fram till magisterexamen.

Kursen omfattar styrformer som på olika sätt påverkat och förändrat den pedagogiska praktiken och de kvalitetsaspekter som kopplas till utformning och användning av bedömning och utvärdering. Därutöver omfattas kursen av aktuella frågor kring mobbning och kränkande handlingar relaterat till nätkulturer. Kursen består av tre moment som behandlar dessa frågor nära kopplat till målgruppernas pedagogiska praktik, förskola, skola, fritidshem och studie- och yrkesvägledningsverksamhet. 
   
Moment 1. Organisation och styrning (5hp)
Organization and governance
Det övergripande innehållet i momentet behandlar de förändrade styrformer som präglat samhälle och utbildning de senaste decennierna. Decentralisering, mål- och resultatstyrning och influenser av New Public Managemant  bearbetas. Styrformernas avtryck i förskola, fritidshem,  skola och studie- och yrkesvägledningsverksamhet fokuseras, och relateras till aktörer på skilda nivåer inom dessa verksamheter.

Moment 2. Bedömning och utvärdering (5hp)
Assessment and Evaluation
Momentet behandlar olika former av bedömningar och deras tillämpningsområden, ur ett såväl teoretiskt som praktiskt perspektiv. Det handlar om summativa och formativa bedömningar av olika typer av kunskaper och färdigheter, t ex inför studieplanering eller examination, eller av utvärdering av verksamhet på en mer övergripande nivå.  Stor vikt läggs på kvalitetsaspekter som handlar om mätningars och bedömningars reliabilitet och validitet, där de studerande får reflektera över bedömningars möjligheter och begräsningar när de används i olika sammanhang.

Moment 3. Utmaningar för lärande (5hp)
Challenges for Learning
Momentet handlar om utmaningar för lärande i förskola, skola, fritidshem och studie- och yrkesvägledningsverksamhet. Relationen mellan socialt konstruerade företeelser som mobbning och kränkande handlingar och förändringar i samhället, behandlas. Barns och ungas identitetsarbete problematiseras i relation till deras sociala liv och nätkulturer. I momentet anläggs ett intersektionellt och kritiskt perspektiv på värdegrundens teori och praktik.

Förväntade studieresultat

Moment 1.  Organisation och styrning (5hp)
Organization and governance

Kunskap och förståelse
Visa fördjupad kunskap om motiv till rådande styrformer samt hur de tar sig i uttryck i den pedagogiska praktiken och för de olika verksamheterna

Färdighet och förmåga
Kritiskt granska gällande styrdokument för förskola, skola, fritidshems- och studie- och yrkesvägledningsverksamhet utifrån läroplansteoretiska perspektiv.

Moment 2. Bedömning och utvärdering (5hp)
Assessment and Evaluation

Kunskap och förståelse
Redogöra för hur olika typer av bedömningar kan användas för olika syften i utbildningssammanhang.
Att utifrån ett samhällsperspektiv förstå dagens bedömnings- och betygssystem.

Färdighet och förmåga
Redogöra för vanliga felkällor som kan påverka reliabiliteten och validiteten hos bedömningar och visa insikt om vilka konsekvenser bristande kvalitet kan leda till

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Tillämpa sina teoretiska kunskaper om bedömning i en praktisk situation, samt kunna värdera bedömningens kvalitet.

Moment 3 Utmaningar för lärande (5hp)
Challenges for Learning

Kunskap och förståelse
Redogöra för begreppen mobbning och kränkande handlingar i relation till forskning, styrdokument och lokala planer i antingen förskola, skola, fritidshem eller studie- och yrkesvägledningsverksamhet.

Färdighet och förmåga
Kritiskt och konstruktivt problematisera barns- och ungas nätanvändning.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Anlägga ett kritiskt perspektiv på värdegrundsdiskursen och dess gestaltning i antingen förskola, skola, fritidshem eller studie- och yrkesvägledningsverksamhet.

Behörighetskrav

Lärarexamen om minst 180 hp eller motsvarande (lärare, förskollärare, fritidspedagog, studie- och yrkesvägledare, yrkeslärare etc) och ett examensarbete motsvarande 15 hp.

Undervisningens upplägg

Kursen bedrivs på halvfart och i distansform. Kursstart sker vid terminens början och omfattar två obligatoriska campusförlagda introduktionsdagar. Vid denna första sammankomst presenteras de tre momenten, studieguiden och anvisningar inför kommande självständiga arbete och andra examinationer. Föreläsningar, seminarier och gruppövningar äger också rum under dessa två dagar. Efter den campusförlagda introduktionen arbetar studenterna självständigt eller i grupp med sina arbets- och examinationsuppgifter. Några moment examineras via webben under terminens gång och andra moment examineras vid kursslut. Kursens andra och sista obligatoriska sammankomst förläggs vid terminens slut och då genomförs också examinationer av vissa moment.

Examination

Moment 1  Momentet examineras genom skriftlig rapport riktad mot det egna verksamhetsområdet, med inledning/bakgrund om styrformer och användande av läroplansteori för att granska och analysera styrdokument. Rapporten avslutas med en diskussion om vad detta får för konsekvenser för den egna pedagogiska praktiken. Uppgifter examineras utifrån skalan VG, G och U. För VG på moment 1 krävs VG på den skriftliga uppgiften.

Moment 2 examineras genom skriftligt prov vid momentets slut liksom via skriftliga eller muntliga uppgifter under kursens gång. Det skriftliga provet examineras utifrån skalan VG, G och U, medan övriga uppgifter bedöms med G eller U. För betyget VG på moment 2 krävs VG på det skriftliga provet.

Moment 3 examineras genom en skriftlig inlämningsuppgift och redovisas i seminarieform vid kursens slut.   Uppgifter examineras utifrån skalan VG, G och U. För VG på momentet krävs VG på inlämningsuppgiften.

Utöver förvämntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna analysera med stöd av teoretiska begrepp.

Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts när alla examinationsuppgifter är betygsatta. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget Väl godkänd krävs VG på två av momenten.

Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Studerande som två gånger underkänts i prov, har rätt att begära att annan lärare utses att bestämma betyg. Eventuellt tillgodoräknande prövas alltid individuellt.

Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, sk uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt:  http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.