Pedagogik A, 30 hp

Innehåll

Pedagogik är en vetenskaplig disciplin, där man bildar kunskap om de processer genom vilka människan formas och förändras i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Inom det pedagogiska problemområdet behandlas bl a olika aspekter av fostran, utbildning, lärande, undervisning eller andra påverkansprocesser. Frågor kan exempelvis ställas om hur och varför vissa värderingar, kunskaper och färdigheter uppstår, vidmakthålls och förändras inom och mellan generationer, grupper och individer.

I kursen behandlas olika aspekter av utbildning, undervisning, fostran, socialisation och lärande. Ett första moment, Introduktion till pedagogik, behandlar pedagogik som vetenskaplig disciplin och ger grundläggande kunskaper inför de fortsatta pedagogikstudierna. Därutöver läser studenten tre moment som på olika sätt behandlar det pedagogiska problemområdet. Vilka tre moment som ingår i kursen varierar beroende på om kursen läses under en hösttermin eller en vårtermin.

Introduktion till pedagogik, 7,5 hp (inleder Pedagogik A, både höst och vår)
I momentet ges en introduktion till pedagogik som vetenskapligt ämne. Svensk utbildningshistoria behandlas på ett övergripande plan och centrala pedagogiska begrepp lyfts fram. Vetenskapens och den pedagogiska forskningens relation till det omgivande samhället diskuteras och problematiseras. Momentet ger även grundläggande kunskaper om vad som kännetecknar vetenskaplig textproduktion, samt träning i referenshantering. Särskild vikt läggs vid att synliggöra den egna lärandeprocessen i relation till momentets innehåll och form.

Människa och samhälle, 7,5 hp (2:a moment höst)
I momentet behandlas samhällsteorier med relevans för det pedagogiska kunskapsområdet. Såväl klassiska som moderna teorier diskuteras mot bakgrund av samhällsutveckling och möjliga tillämpningsområden. I momentet ingår dels att få kunskap om teorins roll i pedagogiska forskningsprocesser och dels att få kunskap om hur samhällsteorier kan användas för att förstå olika pedagogiska praktiker. Ett färdighetstränande inslag består av att lära sig att genomföra analyser av pedagogiska frågeställningar med hjälp av olika samhällsvetenskapliga teorier. Särskild vikt läggs vid att synliggöra den egna lärandeprocessen i relation till momentets innehåll och form.

Lärande och IKT, 7,5 hp (3:e moment höst)
I momentet behandlas lärande med stöd av informations- och kommunikations-teknik. Med utgångspunkt i teorier och forskning om lärande och IKT planeras, analyseras och presenteras en utbildningsinsats. Studenten övar sig även på att söka, värdera och redovisa olika former av vetenskaplig litteratur samt att orientera sig inom aktuella problemområden inom forskningsfältet Lärande och IKT. Vidare läggs vikt vid att studenten reflekterar över den egna lärprocessen i relation till momentets innehåll och form.

Fostran och socialisation, 7,5 hp (4:e moment höst)
I momentet belyses fostrans- och socialisationsprocesser i olika sammanhang och utifrån olika aspekter. Kursen har både ett historiskt och ett samtida perspektiv. Betydelsen av genus och klass för fostrans- och socialisationsprocessen fokuseras särskilt. Ett färdighetstränande inslag består av att lära sig använda och kritiskt värdera intervju som datainsamlingsmetod. Särskild vikt läggs vid att synliggöra den egna lärandeprocessen i relation till momentets innehåll och form.

Lärande och undervisning, 7,5 hp (2:a moment vår)
I momentet behandlas lärande och undervisning utifrån olika teoretiska perspektiv och olika forskningsinriktningar presenteras. Under momentet behandlas didaktiska frågor om hur lärande och undervisning kan planeras, genomföras, bedömas och utvecklas och studenten ges träning i att självständigt planera en mindre undervisningsinsats. Ett annat färdighetstränande inslag består av att lära sig tillämpa och kritiskt värdera observation som datainsamlingsmetod. Särskild vikt läggs vid att synliggöra den egna lärandeprocessen i relation till momentets innehåll och form.

Normaliseringsprocesser i pedagogiska praktiker, 7,5 hp (3:e moment vår)
Momentet ger en introduktion till teorier och perspektiv inom det special- och socialpedagogiska ämnesområdet. I momentet diskuteras och analyseras normaliseringsprocesser och olika former av special- och socialpedagogiska praktiker belyses utifrån historiska och teoretiska perspektiv. Ett färdighetstränande inslag består av att öva sig i att kommunicera kunskap till grupper utan specialkunskaper inom det område momentet behandlar. Det ingår även i momentet att lära sig söka vetenskaplig litteratur. Särskild vikt läggs vid att synliggöra den egna lärandeprocessen i relation till momentets innehåll och form.

Ledarskap i organisationer, 7,5 hp (4:e moment vår)
I momentet introduceras och problematiseras ledarskap utifrån olika teoretiska perspektiv och i olika organisatoriska sammanhang. Ledarskap diskuteras även utifrån kultur-, mångfalds- och genusperspektiv. Ett färdighetstränande inslag består av att studenten lär sig att använda och problematisera enkät som datainsamlingsmetod. Särskild vikt läggs vid att synliggöra den egna lärandeprocessen i relation till momentets innehåll och form.

Förväntade studieresultat

Introduktion till pedagogik, 7,5 hp (inleder Pedagogik A, både höst och vår)
Introduction to Education
Efter avslutat moment ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
- beskriva pedagogik som vetenskapligt ämne
- redogöra för centrala begrepp inom det pedagogiska kunskapsområdet
- uppvisa översiktliga kunskaper om utbildningshistoria
- diskutera vetenskapens och den pedagogiska forskningens samhällsfunktion på ett grundläggande plan 
- uppvisa grundläggande kunskaper om vetenskaplig textproduktion

Färdighet och förmåga
- tillämpa ett vedertaget vetenskapligt referenssystem

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- reflektera över sitt eget lärande i relation till momentets innehåll och form

Människa och samhälle, 7,5 hp (2:a moment höst)
Human and Society
Efter avslutat moment ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
- redogöra för huvuddragen i olika samhällsvetenskapliga teorier av betydelse för det pedagogiska kunskapsområdet
- diskutera samhällsvetenskapliga teoriers roll inom pedagogisk forskning på ett grundläggande plan

Färdighet och förmåga
- analysera pedagogiska frågeställningar med hjälp av olika samhällsvetenskapliga teorier
- diskutera hur samhällsvetenskapliga teorier kan tillämpas för att förstå pedagogiska praktiker

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- reflektera över sitt eget lärande i relation till momentets innehåll och form

Lärande och IKT, 7,5 hp (3:e moment höst)
Learning and Information Communication Technology
Efter avslutat moment ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
- beskriva hur lärande med stöd av informations- och kommunikationsteknik kan förstås med hjälp av olika teorier om lärande
- visa grundläggande kunskaper om olika aktuella problemområden inom forskningsfältet Lärande och IKT

Färdighet och förmåga
- analysera lärande med stöd av informations- och kommunikationsteknik med utgångspunkt i olika teorier om lärande
- med utgångspunkt i teorier och forskning om lärande och med stöd av IKT planera, analysera och presentera en IKT-stödd utbildningsinsats.
- uppvisa grundläggande kunskaper i att söka, värdera och redovisa olika former av vetenskaplig litteratur.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- reflektera över sitt eget lärande i relation till momentets innehåll och form

Fostran och socialisation, 7,5 hp (4:e moment höst)
Upbringing and Socialisation
Efter avslutat moment ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
- beskriva och diskutera fostrans- och socialisationsprocesser i relation till olika samhälleliga sammanhang utifrån ett historiskt och ett samtida perspektiv
- beskriva och diskutera fostrans- och socialisationsprocesser utifrån ett klass- och genusperspektiv
- uppvisa grundläggande kunskap om intervju som datainsamlingsmetod

Färdighet och förmåga
- använda och kritiskt värdera intervju som datainsamlingsmetod
- analysera och kontextualisera fostrans- och socialisationsprocesser med utgångspunkt i klass- och genusperspektiv samt i relation till olika historiska och samtida sammanhang

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- reflektera över sitt eget lärande i relation till momentets innehåll och form

Lärande och undervisning, 7,5 hp (2:a moment vår)
Learning and Teaching
Efter avslutat moment ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
- redogöra för centrala teorier, forskningsinriktningar och begrepp avseende lärande, bedömning och undervisning
- uppvisa grundläggande kunskap om observation som datainsamlingsmetod

Färdighet och förmåga
- analysera lärande- och undervisningsprocesser utifrån teorier om lärande och undervisning
- planera en mindre undervisningsinsats med utgångspunkt i centrala didaktiska frågeställningar
- använda och kritiskt värdera observation som datainsamlingsmetod

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- reflektera över sitt eget lärande i relation till momentets innehåll och form

Normaliseringsprocesser i pedagogiska praktiker, 7,5 hp (3:e moment vår)
Normalization Processes in Educational Practices
Efter avslutat moment ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
- redogöra för teoretiska perspektiv på exkluderings- och normaliseringsprocesser
- visa kännedom om olika forskningsinriktningar med relevans för pedagogikämnet där exkluderings- och normaliseringsprocesser är i fokus

Färdighet och förmåga
- analysera och diskutera socialpedagogiska och specialpedagogiska praktiker utifrån historiska och teoretiska perspektiv
- uppvisa grundläggande kunskaper när det gäller att söka vetenskaplig litteratur med relevans för kursinnehållet
- visa förmåga att kommunicera kunskap om kursinnehållet till olika grupper utan specialkunskaper inom det område momentet behandlar

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- reflektera över sitt eget lärande i relation till momentets innehåll och form

Ledarskap i organisationer, 7,5 hp (4:e moment vår)
Leadership in Organisations
Efter avslutat moment ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
- redogöra för centrala teorier, forskningsinriktningar och begrepp avseende ledarskap
- problematisera ledarskapets funktion och betydelse i organisationer på grundläggande nivå
- problematisera ledarskap utifrån kultur-, mångfalds- och genusperspektiv
- uppvisa grundläggande kunskap om enkät som datainsamlingsmetod

Färdighet och förmåga
- visa förmåga att söka, samla, värdera och granska forskning om ledarskap
- visa förmåga att kritiskt diskutera ledarskap med utgångspunkt i olika teorier och perspektiv
- använda och kritiskt värdera enkät som datainsamlingsmetod

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- reflektera över sitt eget lärande i relation till momentets innehåll och form

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och handledning. Kursen ges som internetkurs utan fysiska träffar. Studierna kräver tillgång till teknisk utrustning såsom dator och headset med mikrofon.

Examination

Examinationen på de olika momenten sker löpande under momenten liksom i slutet av momenten. Studentens prestationer bedöms i en tregradig betygsskala, Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). I de fall där examination i seminarieform förekommer vid det ordinarie examinationstillfället ersätts seminariedeltagandet vid kommande examinationstillfällen av en skriftlig individuell uppgift.

För att bli godkänd på ett moment krävs att samtliga examinerande delar är godkända. För att erhålla betyget Väl godkänd på ett moment krävs att samtliga examinerande delar är godkända, samt att betyget Väl godkänd har uppnåtts på en individuell skriftlig hemtentamen eller motsvarande uppgift.

Introduktion till pedagogik, 7,5 hp (inleder Pedagogik A, både höst och vår)
De förväntade studieresultaten att diskutera vetenskapens och den pedagogiska forskningens samhällsfunktion på ett grundläggande plan samt att uppvisa grundläggande kunskaper om vetenskaplig textproduktion examineras i ett skriftbaserat seminarium (U/G). I en individuell hemtentamen examineras studentens kunskap och förståelse att beskriva pedagogik som vetenskapligt ämne, att redogöra för centrala begrepp inom det pedagogiska forskningsfältet samt att uppvisa översiktliga kunskaper om utbildningshistoria, samt färdigheten att tillämpa ett vedertaget vetenskapligt referenssystem (U/G/VG). I en individuell skriftlig reflektionsuppgift samt genom ett obligatoriskt muntligt seminarium examineras studentens förmåga att reflektera över det egna lärandet i relation till momentets innehåll och form (U/G).

Människa och samhälle, 7,5 hp (2:a moment höst)
I form av ett case som examineras i skriftlig seminarieform examineras studentens förmåga att diskutera hur samhällsvetenskapliga teorier kan tillämpas för att förstå pedagogiska praktiker. I ett skriftbaserat seminarium examineras att studenten kan diskutera samhällsvetenskapliga teoriers roll inom pedagogisk forskning på ett grundläggande plan. I en skriftlig individuell hemtentamen examineras kunskapen att redogöra för huvuddragen i olika samhällsvetenskapliga teorier av betydelse för det pedagogiska kunskapsområdet samt färdigheten att analysera pedagogiska frågeställningar med hjälp av olika samhällsvetenskapliga teorier (U/G/VG). I en individuell reflektionsuppgift examineras studentens förmåga att reflektera över det egna lärandet i relation till momentets innehåll och form (U/G).

Lärande och IKT, 7,5 hp (3:e moment höst)
De förväntade studieresultat som behandlar grundläggande kunskaper om aktuella problemområden inom forskningsfältet Lärande och IKT examineras i ett skriftbaserat seminarium (G). I en individuell hemtentamen (U/G/VG) som redovisas genom en muntlig och skriftlig digital presentation examineras kunskaper om hur lärande med stöd av IKT kan förstås med hjälp av teorier och forskning. I denna hemtentamen examineras även förmågan att planera, analysera och presentera en IKT-stödd utbildningsinsats samt förmågan att söka, värdera och redovisa vetenskaplig litteratur. I en individuell skriftlig reflektionsuppgift examineras vidare studentens förmåga att reflektera över det egna lärandet i relation till momentets innehåll och form (U/G).

Fostran och socialisation, 7,5 hp (4:e moment höst)
De förväntade studieresultaten att beskriva och diskutera fostrans- och socialisationsprocesser i relation till olika samhälleliga sammanhang utifrån ett historiskt och ett samtida perspektiv, att beskriva och diskutera fostrans- och socialisationsprocesser utifrån ett klass- och genusperspektiv samt att analysera och kontextualisera fostrans- och socialisationsprocesser med utgångspunkt i klass- och genusperspektiv samt i relation till olika historiska och samtida samhälleliga sammanhang examineras dels i ett skriftbaserat seminarium och dels genom en individuell skriftlig hemtentamen (U/G/VG). Färdigheten att använda och kritiskt värdera intervju som datainsamlingsmetod samt att uppvisa grundläggande kunskaper när det gäller intervju som datainsamlingsmetod examineras individuellt muntligt genom digital inspelning samt i seminarieform (U/G). I en individuell reflektionsuppgift examineras studentens förmåga att reflektera över det egna lärandet i relation till momentets innehåll och form (U/G).

Lärande och undervisning, 7,5 hp (2:a moment vår)
I en individuell skriftlig hemtentamen som har formen av en undervisningsplanering examineras följande förväntade studieresultat; att kunna redogöra för centrala teorier, forskningsinriktningar och begrepp avseende lärande och undervisning, att kunna analysera lärande- och undervisningsprocesser utifrån teorier om lärande, bedömning och undervisning samt att kunna planera en mindre undervisningsinsats med utgångspunkt i centrala didaktiska frågeställningar (U/G/VG). Färdigheten och förmågan att använda och kritiskt värdera observation som datainsamlingsmetod samt att uppvisa grundläggande kunskaper när det gäller observation som datainsamlingsmetod examineras individuellt muntligt genom digital inspelning samt i seminarieform (U/G). I en individuell reflektionsuppgift examineras studentens förmåga att reflektera över det egna lärandet i relation till momentets innehåll och form (U/G).

Normaliseringsprocesser i pedagogiska praktiker, 7,5 hp (3:e moment vår)
Kunskapen att redogöra för teoretiska perspektiv på exkluderings- och normaliseringsprocesser examineras i ett skriftbaserat seminarium. De förväntade studieresultaten att visa kännedom om olika forskningsinriktningar med relevans för pedagogikämnet där exkluderings- och normaliseringsprocesser är i fokus samt att analysera och diskutera socialpedagogiska och specialpedagogiska praktiker utifrån historiska och teoretiska perspektiv examineras genom en skriftlig individuell hemtentamen (U/G/VG). Även förmågan att söka vetenskaplig litteratur med relevans för kursinnehållet examineras genom denna uppgift. Förmågan att kommunicera kunskap om kursinnehållet till olika grupper utan specialkunskaper inom området examineras individuellt genom en muntlig digital presentation samt i seminarieform (U/G). I en individuell skriftlig reflektionsuppgift examineras studentens förmåga att reflektera över det egna lärandet i relation till momentets innehåll och form (U/G).

Ledarskap i organisationer, 7,5 hp (4:e moment vår)
Förmågan att problematisera ledarskap utifrån kultur-, mångfalds- och genusperspektiv examineras genom ett individuellt casearbete som examineras i ett skriftbaserat seminarium (U/G). Färdigheten att använda och kritiskt värdera enkät som datainsamlingsmetod samt förmågan att uppvisa grundläggande kunskaper när det gäller enkät som datainsamlingsmetod examineras individuellt skriftligt (U/G). I en individuell skriftlig reflektionsuppgift examineras studentens förmåga att reflektera över det egna lärandet i relation till momentets innehåll och form (U/G). Övriga förväntade studieresultat examineras genom en individuell skriftlig hemtentamen (U/G/VG).

Examination för hela kursen Pedagogik A, 30 hp
För varje examinerande inslag anordnas ett ordinarie examinationstillfälle och ett andra examinationstillfälle i nära anslutning därtill. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver anordnas ett tredje examinationstillfälle inom ett år efter att kursen avslutats. Examination baserad på samma kursplan som vid ordinarie examinationstillfälle garanteras två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Efter två underkända examinationstillfällen för ett visst moment eller del av moment har studenten rätt att efter skriftlig begäran hos prefekten få byta examinator.

Examinationen på kursen som helhet sker vid terminens slut. För att bli godkänd (G) på kursen som helhet krävs ett godkänt betyg på samtliga moment. För att bli väl godkänd (VG) på kursen som helhet krävs ett väl godkänt betyg på minst tre av de fyra ingående momenten.

TILLGODORÄKNANDE
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.