Offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel, 7,5 hp

Innehåll

Den här kursen riktar sig till dig som är yrkesverksam på upphandlar- eller leverantörssidan, beslutsfattare eller intressent inom privat och offentlig sektor, och studenter inom till exempel ekonomi och juridik som önskar bredda sin kompetensportfölj. 

Runt om i världen pekas den offentliga upphandlingen ut som ett politiskt styrmedel inom olika områden. Genom så kallade särskilda hänsyn anses upphandlingen, genom kravställande på leverantörer, kunna skapa incitament till omställning bland både konsumenter och producenter. De särskilda hänsynen omfattar klimat, energi och miljö (brukar benämnas miljö), sociala hänsyn, innovationer, små och medelstora företag, sysselsättning. I kursen behandlas varför styrmedel behövs, kriterier för hur olika styrmedel kan väljas och utvärderas, styrmedlets effekt och effektivitet med ett särskilt fokus på miljöhänsyn i offentlig upphandling som politiskt styrmedel. Kursen behandlar också hur och var i upphandlingsprocessen miljöhänsynen bör och kan tas för att ha effekt. I kursen beaktas genomgående både verksamhetsmässiga- och samhällsekonomiska perspektiv. 

Kursen inleds med en kort bakgrundsbeskrivning till framväxten av den offentliga upphandlingen som politiskt styrmedel. Därefter följer en introduktion till offentlig upphandling, dess regelverk och därtill hörande grundläggande samhällsekonomiska begrepp. 

Därefter behandlas frågan om varför politiska styrmedel behövs och vilka styrmedelsslag som finns att välja mellan. Denna del inkluderar kriterier för val och utvärdering av styrmedels effekt och effektivitet. Kursens huvudsakliga fokus tillägnas miljöhänsyn i offentlig upphandling och hur upphandlingsprocessen fungerar som styrmedel. Vilka marknadsmässiga villkor måste gälla för att upphandlingen ska fungera som ett effektivt styrmedel och ha effekt på uppsatta miljömål? Vilka är de verksamhetsmässiga faktorerna som kan påverka implementering av miljöhänsyn i offentlig upphandling? Utifrån upphandlingsprocessens tre faser så som de definieras av Upphandlingsmyndigheten: förberedelse, genomförande av själva upphandlingen, och realiseringen av kontraktet (leverans) behandlas var och hur miljöhänsyn bör tas för att skapa incitament till mer hållbar produktion. Med utgångspunkt i dessa tre faser behandlas olika strategiska verktyg för miljöhänsyn inom ramen för upphandlingsprocessen, och verksamhetsmässiga och samhällsekonomiska överväganden i relation till dessa verktyg.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs förväntas den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• Redogöra för innebörden av grundläggande samhällsekonomiska begrepp, såsom effektivitet, effekt, externa effekter, målkonflikter, alternativkostnad, kostnads- och måleffektivitet.
• Redogöra för grundläggande juridiska principer inom området offentlig upphandling.
• Kunna redogöra för upphandlingsprocessens olika delar och visa förståelse för det strategiska utrymme dessa lämnar för den upphandlande parten att ta miljöhänsyn.

Färdighet och förmåga

• Visa förmåga att resonera strategiskt kring offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.
• Visa förmåga att tillämpa samhällsekonomiska begrepp inom området offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel.
• Visa förmåga att värdera effektivitet och effekt i förhållande till kostnad utifrån verksamhetsmässigt och samhällsekonomiskt perspektiv. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Visa förmåga att problematisera kring avvägningar mellan olika mål med politiska styrmedel utifrån kostnad och effekt.
• Visa förståelse för skillnaden mellan det verksamhetsmässiga och samhällsekonomiska perspektivet på offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel. 
• Visa förmåga att inom området offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel genomföra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga aspekter.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Lärandet stöds genom videoföreläsningar. Under kursen kompletteras nationalekonomisk teori med praktiska exempel.

Examination

Examination sker genom löpande individuella skriftliga inlämningsuppgifter, framledes benämnda prov. Betyg på hel kurs baseras på en sammanfattande bedömning av resultaten på ingående prov och sätts efter avslutad kurs när samtliga prov är bedömda. På kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl godkänd (VG). För att erhålla betyget Godkänd (G) på kursen krävs att samtliga prov inom aktuellt kurstillfälle är godkända.

Förnyat prov ska erbjudas inom två månader från det att studenten fått kännedom om att hen inte uppnått godkänd nivå vid det ordinarie provtillfället. Om examinator finner det lämpligt, kan komplettering i stället erbjudas. Komplettering ska ske inom två månader från det att studenten fått kännedom om att hen inte uppnått godkänd nivå vid det ordinarie provtillfället. Förnyat prov och komplettering kan leda till bedömningen Godkänd, dock ej till högre bedömning.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att begära att annan examinator utses. Skriftlig begäran skall ha inkommit till studierektor vid Enheten för nationalekonomi senast två veckor innan nästa provtillfälle.

Akademisk integritet och fusk

Som student förväntas du agera med akademisk integritet. Det innebär att skriva och presentera inom gränserna för de akademiska regler och förväntningar som kommuniceras i universitetets regelverk och vad som i övrigt anges från ansvarig enhet. Disciplinära åtgärder kan vidtas mot student som använder otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. Regler och föreskrifter gällande produktionen av akademiska texter, och korrekt källhänvisning kommer att tillämpas på skriftliga uppgifter. Texter kan komma att kontrolleras för plagiat. I övrigt gäller Umeå universitets regelverk för utbildning på grund- och avancerad nivå.

Tillgodoräknanden

Tillgodoräknande sker enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning.